Andreas Düben föddes troligtvis 1597/98 i Leipzig där hans far, också med namnet Andreas (1558−1625), hade organisttjänsten i Thomaskyrkan från 1595 till sin död 1625. Modern, Elisabeth Bessler (född 1563, död i Stockholm 1629) var dotter till Marten Bessler, rådman i Wurzen, där familjen tidigare varit bosatt. Andreas skrevs in vid Leipzigs universitet 1609 även om det är ovisst om han verkligen genomförde några studier där. Han studerade musik hos Jan Pieterson Sweelinck i Amsterdam 1614−20 och studierna där understöddes åren 1614 och 1615 av magistraten i Leipzig. I juni 1620 utbetalades ett resebidrag från magistraten för Andreas att via Amsterdam söka tjänst i ”fjärran land”.

Från midsommar 1620 återfinns Andreas Düben i det svenska hovkapellet. Brodern Martin Düben och svågern Elias Decker, som var gift med systern Elisabeth, var båda verksamma som organister i Sverige. 1620 var det svenska hovkapellet nybildat och bestod av framför allt musiker från det Brandenburgska kapellet i Berlin. Andreas anställdes först som hovorganist. Vid hovkapellmästaren Ludwick Billes död 1640 tog Andreas Düben över ledningen av Hovkapellet. 1625 utnämndes han till organist i Tyska kyrkan och 1649 eller 1650 även till organist i Storkyrkan sedan hans bror Martin, som hade innehaft befattningen, avlidit. Andreas Düben hade alla tre tjänster till sin död i Stockholm den 7 juli 1662.

Någon gång efter 1625 ingick Andreas Düben äktenskap med Anna Maria Gabrielen (ca 1605−1690, även namnformer som Gabriels, Gabrielin och Kosselin förekommer). Hon var troligtvis änka efter hovmusikern Peter Gabriel. Det är möjligt att hon haft någon funktion vid Maria Eleonoras hov. Paret Düben fick ett tiotal barn varav flera var verksamma som musiker. Sonen Gustav tog över både organistbefattningen i Tyska kyrkan och hovkapellmästarsysslan efter faderns död.

Andreas Dübens bevarade produktion består av musik som kan förknippas med hans tjänstgöring vid det kungliga hovet. Pugna triumphalis, för dubbelkör a cappella, framfördes vid Gustav II Adolfs begravning 1634. Stycket är en tonsättning av texten ”Bonum certamen certavi” (2 Tim. 4:7−8, ”Jag har utkämpat en god kamp”). Kompositionen finns bevarad i ett samtida tryck. Också till Karl X Gustavs begravning 1660 komponerade Andreas Düben ett stycke för femstämmig kör och continuo. Det är en tonsättning av psaltarens 51 psalm, Miserere mei. Musiken finns bevarad som en anonym handskrift i Dübensamlingen (nu i Uppsala universitetsbibliotek). Av ett samtida tryck som omfattar texterna från musiken vid begravningen framgår det att Andreas Düben är kompositören. Vid samma tillfälle, Karl X Gustavs död, tonsatte Andreas Düben också en dikt av Georg Stiernhielm, Kunne i Svea bygd the skalder. Kompositionen omfattar sångstämma, continuo och en kort instrumental ritornell och finns bevarad i handskrift i Kungliga biblioteket. Ett antal danser för fyr- eller femstämmig stråksats i fransk stil från 1650-talet attribuerade till ”A.D.” återfinns i en omfångsrik tabulaturvolym i Dübensamlingen. Några få orgelkompositioner attribuerade till Andreas Düben finns bevarade i Berlin.

Maria Schildt © 2013