Liv

Bakgrund och giftermål

Anna Hedvig (Hedda) Lewenhaupt var dotter till översten greve Gustaf Julius Lewenhaupt och friherrinnan Anna Helena Alströmer. Modern avled två dagar efter att dottern fötts och Hedda uppfostrades därför av sin moster, grevinnan Margareta Cronstedt på Karlbergs slott i Stockholm. Hon fick därmed en gedigen uppfostran. Margareta Cronstedt var skicklig pianist och gav salonger. Hedda spelade klaver, sjöng, läste och talade franska. Hedda Lewenhaupt skildras av Malla Silfverstolpe som ”vacker som en ros med hälsans färger och snillets uttryck i de stora mörkblå ögonen, den höga, breda pannan beskuggad af mörkbruna lockar, näsan fin och hög, munnen, öppen till skämt och löje, visade pärltänder och den fylliga gestalten sade lifskraft och glädje”. Hon underhöll sällskapet i de aristokratiska Stockholmssalongerna med sin sång.

Den 11 april 1810 gifte sig Hedda Lewenhaupt på Karlbergs slott med överstekammarjunkaren och friherren Henning Gustaf Wrangel af Adinal (1780−1833). Efter det att äktenskapet ingåtts reste Wrangels på kontinenten och av Malla Silfverstolpes memoarer framgår att Hedda Wrangel före 1830 umgicks i kretsar i bland annat Paris. Paret hade inga barn.

Ett liv i societeten

Hedda Wrangel sägs ha varit en ”utsvävande societetsskönhet”. Hon var vacker och begåvad men en ”oupplyst societetsdam” som enligt Carina Burman hade varit runt om i Europas salonger och ägnat sig åt avsevärda utsvävningar. Burman nämner att det handlade om vin, kärlek och sång.

I april 1827 hade Esaias Tegnér mött Hedda Wrangel på ett ”supcalas”. Till C.G. von Brinkman skrev han: ”Ett vackert hufvud, en lefvande själ, men en figur att − drunkna i, och jag är litet rädd för sjön”. Några månader tidigare hade han skrivit en vers till henne:

När hans öga faller på profilen –
konstnärn den, blott den studera vill –
ropar glad: det är antika stilen,
dragen höra Grekland till.

När hon sjunger, ack, då andas ingen,
sjelfva sqvallrets tunga ligger still;
först vid slutet hviskas det i ringen:
rösten hör Italien till.

När hon talar, det är svårt att svara,
Höra är det enda som man vill.
Sådan liflighet, tror man, hör bara
Seinens glada sinnen till.

Har då Nordens dotter, frågar mången,
Allt från Södern, intet fosterländskt?
Jo, med stolthet svarar svenska sången,
Hennes hjerta är dock svenskt.

Man kan sluta sig till att Hedda Wrangels tre sånger, tillägnade Esaias Tegnér, redan kommit i skaldens händer och att Tegnérs dikt är ett tack.

Väninna till Fredrika Bremer

Vintern 1832 besökte Fredrika Bremer sin syster Charlotte Quiding i Kristianstad och mötte Hedda Wrangel, som tillbringade sin tid i Kristianstad, men bodde på herrgården Ovesholm, sydväst om Kristianstad. Kvinnorna träffades i paret Quidings hem och man roade sig med att dricka bischoff, läsa högt ur brev, beundra vackra människor och lyssna på Hedda Wrangels ”Syrénsång”. Hedda Wrangel firade triumfer i sällskapslivet med sin vackra sångröst och sitt glada, livliga sätt.

Mellan hösten 1832 och fram till Hedda Wrangels död sommaren 1833 var Fredrika Bremers och Hedda Wrangels vänskap intensiv. Under Hedda Wrangels sista sommar på Ovesholm vakade Fredrika nattetid hos sin väninna och Burman skriver att det spirade en syskonkärlek mellan dem.

Hedda Wrangels äktenskap var stormigt. Henning Wrangel var ”beryktad för sin atletiska fägring och sitt hetlevrade temperament”, andra har kallat honom för ”hänsynslöst brutal”. Säkert var Heddas musicerande orsaken till den vackra runda musiksal med kupoler och utsmyckningar på herrgården Sperlingsholm i Halland som Henning Wrangel lät bygga. 

Verk

Hedda Wrangels tre publicerade sånger är alla enkla visor komponerade i samma stil som sångerna publicerade i Skalde-Stycken satte i Musik och kom ut 1794−1823. ”Frithiofs Frieri” är en kort sång i andante, ”Kung Ring” en likaså mycket kort sång i moderato medan ”Frithiofs Frestelse” är kort men mer komplicerat komponerad som en duett mellan sopran och tenor/alt (allegretto). Alla sångerna har ett sparsmakat pianoackompanjemang med enkla ackord. Hedda Wrangel komponerade med största sannolikhet mer musik. Fredrika Bremer nämner en ”Syrénsång” och säkert finns mer musik av Hedda Wrangel gömd i privata arkiv.

Eva Öhrström © 2016