Jon Fredrik Törnwalls namn och verksamhet påminner om att svensk musikhistoria inte bara kan skrivas utifrån det centrala Stockholms perspektiv. Många intressanta personligheter och många viktiga insatser tillhör övriga landet. Jon Fredrik Törnwalls levnad ingår i den vidare berättelsen.

Liv

Jon(as) Fredrik Törnwall föddes 1819 i Överby, Törnsfalls församling i norra Kalmar län − han tog sitt namn efter födelsesocknen. Hans föräldrar var rusthållaren Jan Jönsson och hustrun Anna (f. Svensdotter). Fadern avled 1822. Modern, då ensamstående med två små söner, gifte snart om sig med en torpare från samma ort.

Jon Fredrik Törnwalls första instrument var fiolen; socknens klockare gav honom lektioner i fiolspel. I femtonårsåldern flyttade han till Hjorted för att bli inneboende hos ortens organist, Johan Tribler (1799−1870), i klockargården i Sundsnäs. Av honom fick Törnwall sin inledande skolning i orgelspel och harmonilära, varefter han fortsatte sina studier i Linköping för domkyrkoorganisten Eric Dahlman (1776−1854).

Blott 18 år gammal, således 1837, blev Törnwall organist och klockare i Västra Eneby strax öster om Kisa, en tjänst han innehade till 1859. Till församlingens klockarbostad flyttade inte bara Törnwall själv, utan också hans mor och yngre bror Gustaf som även han gått i orgellära hos Tribler. 1840 erövrade han musikdirektörsexamen.

Jon Fredrik Törnwall gifte sig 1840 med Elisabeth Knutsson (f. 1823). Paret fick två döttrar.

Jon Fredrik Törnwall på äldre dagar. Foto i Östergötlands museum.

1859 utnämndes han till domkyrkoorganist i Linköping samt fick tjänst som lärare i musikämnen vid stadens gymnasium. Från 1869 till 1879 var Törnwall också musiklärare vid folkskoleseminariet. Vidare blev han rector cantus för Linköpings stift och föreståndare för organistskolan i Linköping. Han ledde också Musikaliska sällskapet i staden. Man inser lätt att han hade en central roll i Linköpings musikliv.

1876 invaldes han som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.

Efter pensioneringen 1888 flyttade han och hustrun till Bankekind och senare till Lilla Tollstad i Sjögestad alldeles utanför Linköping. Han avled i Linköping 1898. ”Hans försynta väsen, hans lugna gemytlighet, hans gästfrihet och hjelpsamhet gjorde sig städse gällande”, skrev Svensk Musiktidning (1898) efter hans bortgång. 

Verk

Jon Fredrik Törnwalls efterlämnade produktion omfattar både skrifter och musikaliska verk. Hans tonsättningar bör därför uppfattas som en del av en helhet, vilken visar en brett verksam gestalt. Som skriftställare gav han bland annat ut läroböcker i skolsång (1847, 1860), en harmonilära (1864) och en orgelskola (1868). Tillsammans med rektorn vid folkskoleseminariet i Linköping, Christopher Anjou, publicerade han en koralbok (1882) som var uppbyggd på den kontroversiella idén att eliminera taktstrecken för att få en mer recitativisk psalmsång. En minnesteckning vid prästmötet 1902 säger att han "ville en ädel kyrkosång, enkel och okonstlad, tillgänglig för folkets hjärtan och hemmastadd på folkets läppar".

Tonsättaren Törnwall skrev inga stora mängder verk, å andra sidan verk för flera ensembleslag. För orkester komponerade han två uvertyrer. En septett, en pianokvartett och tre verk för violin och piano bildar hans kammarmusikproduktion. Han skrev därutöver några pianostycken samt ett antal sånger. För bruk i Linköpings domkyrka skrev han åtminstone fyra verk för kör och ackompanjemang till större kyrkliga händelser. Det är ingen oäven gissning att också verk för andra besättningar tillkommit inför musiktillfällen som Törnwall var delaktig i. Mest bekant är ändå hans melodi till ”Lille Hans sprang ner till stranden” som med början på 1840-talet förekommit i många skolsångböcker.

Gunnar Ternhag © 2015