Beställt av Västerås Sinfonietta, Uppsala Kammarorkester och Dalasinfoniettan.

Flöjtkonserten Älvalek är komponerad för och i nära samarbete med Laura Michelin, som en sambeställning från Västerås Sinfonietta, Uppsala Kammarorkester och Dalasinfoniettan. Inspirationen kommer från August Malmströms målning med samma namn på Nationalmuseum i Stockholm. Månen lyser över ett stilla landskap där en bäck rinner fram. Träden står som mörka silhuetter mot himlen, medan älvor sveper hand i hand genom landskapet som en tunn slöja. Rörelserna liknar en ringdans; en älva tycks kyssa vattnet eller möta sin egen spegelbild. Målningen frammanar den svenska folktrons undflyende, potentiellt farliga väsen och blev välkänd genom reproduktioner. I konserten är flöjten älvan och orkestern en kör som sjunger och dansar omkring den. I. Introduktion & Toccata — Älvadanser och sånger. Solist och orkester träder gåtfullt fram ur ett dimmigt landskap. Målningens till synes flagnande fernissa gav impulsen till blåsljud och skrapande stråkar. En snabb älvdans bryter stillheten, följd av en kontrasterande, sångbar älvsång. Dimman återkommer mer återhållet, ömsint men rå. Dansen och sången återupptas och leder till en kadens och ett uppflammande orkesterutbrott. Satsen upplöses i en främmande klangvärld av visslingar, urholkade flageoletter och en snabbt borttonande flöjt. II. Aria – Fantasia — Hägring. Stråkackord och vibrafon träder långsamt fram som en hägring i morgondimman. Flöjten kommenterar i en sång utan ord. Detta är den lugnaste satsen, med konsertens mest flytande puls. En övergång leder mot en sång till månen. III. Corale — Månsång. Ett blockackord lyser i den koralliknande inledningen. Flöjten utsmyckar klangen som om den följde älvornas rörelser i dimman. Ett kontrapunktiskt avsnitt förenar rörliga träblåsare med uthållna stråk- och brassklanger och byggs upp till en kulmen, innan musiken gradvis återvänder till inledningens gåtfullhet. Utvidgade speltekniker—blåsljud, överblåsning och visseltoner—ingår i flöjtens uttryck, och några av dem överförs till orkesterns klangfärger. Där flera av mina tidigare solokonserter har en bakomliggande handling utforskar Älvalek en följd av stämningar.