Hilding Hallnäs (1903-1984)

Två bibliska bilder

  • Tillkomstår: 27 augusti 1971
  • Verktyp: Röst och orgel
  • Textförfattare: Bibeln
  • Speltid: Ca. 20-25 min

Beskrivning av verket

1. Mose födelse: Moderato C-dur (ingen egentlig definierbar tonart) blandade taktarter (3/4, 5/4, 4/4, 6/8), 166 takter
2. Den brinnande busken: C-dur (ingen egentlig definierbar tonart) blandade taktarter (4/4, 3/4, 5/4, 6/4), 96 takter


Libretto/text

1. Då påbjöd Farao att alla gossebarn skulle kastas i Nilen men alla flickebarn skulle få leva. En man av Levi stam och hans hustru fick en son som de dolde en tid. Därefter tog modern en kista av rör och beströk den med jordbeck och tjära, och hon lade barnet däri och satte den så i vassen vid Nilflodens strand och hans syster ställde sig ett stycke därifrån för att se hur det skulle gå för honom.

Och Faraos dotter kom ned till floden för att bada och hennes tärnor gingo utmed stranden. När hon fick se kistan i vassen lät hon hämta den till sig. Och när hon öppnade den fick hon se barnet och såg att det var en gosse och han grät. Då ömkade  hon sig över honom och sade: "Detta är ett av de hebreiska barnen". Men hans syster frågade Faraos dotter: "Vill du att jag skall hämta en hebreisk amma som kan amma barnet åt dig"? Och Faraos dotter svarade: "Ja, gå". Då gick flickan  och kallade till sig barnets moder. Och Faraos dotter sade till henne: "Tag detta barn till dig, tag detta barn och amma upp det åt mig så vill jag giva dig lön därför".

Och kvinnan tog barnet och ammade det. När sedan gossen hade vuxit upp förde hon honom till Faraos dotter. Och denna upptig honom som sin son och gav honom namnet Mose: "Ty" sade hon, "ur vattnet har jag dragit upp honom".

2. Och Mose vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan. Och en gång drev han fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.

Där uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga som slog upp i en buske, och han såg att busken dock ej blev förtärd. Då tänkte Mose: "Jag vill gå ditbort och betrakta den underbara synen och se varför busken inte brinner upp". När Herren såg att han gick åstad för att se, ropade Gud till honom i busken: "Mose". Han svarade: "Här är jag." Då sade Gud: "Träd icke hit; drag skorna av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark." Och han sade ytterligare: "Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud." Då skylde Mose sitt ansikte, ty han fruktade att se på Gud. Och Herren sade: "Jag har sett mitt folks betryck i Egypten och jag har hört hur de ropa över sina plågare; Jag vet vad de måste lida. För den skull må du nu gå åstad, jag vill sända dig till Farao, du skall föra mitt folk Israel ut ur Egypten."