Joseph Czapek (1825−1915)
Joseph (Josef) Wolfgang Czapek (Čapek) föddes 19 mars 1825 i Prag och avled 6 juli 1915 i Ljungskile. Från 1847/48 var han permanent bosatt i Göteborg. Under andra hälften av 1800-talet var Czapek den mest centrala musikern i Göteborg i egenskap av organist, konsertarrangör, ensembleledare, militärmusikledare, musiklärare och kompositör. Han hade en avgörande betydelse för professionaliseringen av orkesterverksamheten i Göteborg samt för etablerandet av en modern konsertform vars fokus låg på musikverkets eget konstnärliga värde. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1857.
(Statens Musikverk)
Liv
Bakgrund i Prag och Berlin
Joseph Czapek fick sin första musikundervisning av fadern Wenzel Czapek (skollärare, organist och kompositör; modern hette Maria Kindl). Vid tolv års ålder skrevs han in vid musikkonservatoriet i Prag där han studerade till arton års ålder. Ämnen var framför allt violin, harmonilära och komposition; möjligen också klaver/orgel. Efter konservatorietiden hade Czapek under några år olika anställningar i Prag och Berlin, bland annat som konsertmästare i Josef Gungls orkester i Berlin.
Därefter blev Czapek ledare för ensemblen Steyermarkische Gesellschaft, varmed han under en Tyskland- och Skandinavienturné gav konserter i Göteborg under försommaren och hösten 1847. Ensemblen reste vidare på en USA-turné, men Czapek stannade kvar i Europa och blev av den göteborgska bokhandlaren N.J. Gumpert snart ombedd att återvända till Göteborg med anledning av att tjänsten som musikdirektör för Kungl. Göta artilleriregementets musikkår hade blivit ledig.
Etableringen i Göteborg
Under våren 1848 övertog Czapek ledarskapet för nämnda militärmusikkår, en av de främsta positionerna i Göteborgs musikliv, och kvarstannade där till 1878 då han avgick på egen begäran. Samma år fick han också genom ett kungligt brev musikdirektörs titel. Czapek gjorde sig omgående bemärkt inom flera områden av musiklivet som ledare av Harmoniska sällskapet (stadens ledande kör- och orkestersammanslutning), musiklärare vid flera av stadens skolor samt organist i Göteborgs synagoga och i Engelska kyrkan.
Samma år som han etablerade sig i Göteborg började han ge så kallade Casinokonserter i Bloms salong, med all sannolikhet en parallell till de Casinokonserter han tidigare hade varit anförare för i Berlin. Czapek tog 1855 också initiativ till att bygga upp en professionell symfoniorkester i Göteborg genom att övertala musiker från Böhmen och Tyskland att bosätta sig i Göteborg. Tillsammans med dessa (bl.a. August Meissner) samt stadens bästa amatörmusiker och militärmusiker, bildade Czapek en symfoniorkester som under flera säsonger under 1850-talet gav abonnerade klassiska symfonikonserter med 3−4 fullständiga symfoniska verk vid varje konsert. Denna period sammanföll med Bedřich Smetanas verksamhet i Göteborg 1856−61, och tillsammans gav dessa båda samt August Meissner kammarmusikkonserter under ett flertal säsonger, framför allt i Pelarsalen i Frimurarelogen.
I och med att Nya teatern (från 1880-talet benämnd Stora teatern) invigdes 1859, blev det nödvändigt att inrätta en teaterorkester. Med Czapeks redan etablerade orkesterverksamhet fanns förutsättningar för att omvandla denna förhållandevis lösa konstellation till en professionell orkester. Genom insamlingar bland stadens rikaste familjer kunde Göteborgs orkester bildas 1862, varvid Czapek blev orkesterns kapellmästare och därmed konstnärligt ansvarig. Detta innebar att Czapek fick ytterligare möjligheter att bygga upp stadens musikliv. Han reste omgående till Böhmen och Tyskland och engagerade ett tiotal professionella musiker att bosätta sig i Göteborg och ingå i orkestern.
Göteborgs orkester avvecklades 1866, men 1872 gjordes ett nytt försök och en större satsning på att bilda en permanent professionell symfoniorkester med Göteborgs musikförening. Betecknande är att Czapek nu kom att ingå i föreningens styrelse; kapellmästare blev den Göteborgsfödde Andreas Hallén som nyligen hade återvänt efter Tysklandsstudier.
De senare åren och Czapeks insats
Czapek var som mest musikaliskt aktiv under 1850-, 60- och 70-talen, men kvarstod som nestor inom musiklivet fram till sin bortgång 1915. När Sundbergska kvartettsällskapet bildades 1884, efter modell av Mazerska sällskapet i Stockholm, valdes Czapek som ordförande, en post som han innehade till sin bortgång. Han var också primarie i sällskapets stamkvartett under många år, tills han på egen begäran bytte till violastämman.
Czapek var också kvar som organist i Göteborgs synagoga till 1905, även om han de senare åren hade en vikarie (Torborg Zachrisson, 1887−1982, som också övertog tjänsten). Trots att Czapek själv var katolik, arbetade han mycket integrerat med de judiska församlingsföreträdarna och utarbetade med dessa musik till den judiska liturgin och för det judiska kyrkoårets olika sabbater, helger och vardagar. Att han vid sidan av detta också tjänstgjorde inom den anglikanska gudstjänstritualen är ett tydligt exempel på Czapeks förmåga att anpassa sig och ”göra nytta” varhelst han behövdes.
Även om Bedřich Smetana hade en högre konstnärlig nivå än Joseph Czapek, är det ändå den senare som med sin aldrig sinande energi i arbetet för musiklivet i Göteborg kom att få störst betydelse för dess uppbyggnad. Czapek hade många roller som samverkade: musikdirektör för Göta artilleriregementets musikkår, organist i flera kyrkor, musiklärare i flera skolor, kapellmästare för sin egen orkester, ledare för Harmoniska sällskapet, konsertarrangör. Till detta kan man lägga en social dimension som var viktig för att kunna skapa plattformar för den egna verksamheten. Czapek var redan från 1849 frimurarbroder i Göteborgslogen. Hans äktenskap från 1856 med Bertha Haglund, dotter till stadens ledande hotellägarfamilj, gav också en ökad respekt och social rörlighet. Förutom i Frimuraresällskapet var Czapek också aktiv i andra musikaliska och bildade sällskap såsom Göta Par Bricole, Sällskapet Gnistan och Sundbergska kvartettsällskapet.
Tonsättaren Czapek
Musik avpassad efter behov
Bland alla musikaliska roller som Czapek hade, var tonsättarrollen en av de mest betydelsefulla. Som militärmusikledare skrev Czapek löpande harmonimusik som framfördes i både militära och civila sammanhang. Czapek skrev också åtskillig musik som han, i enlighet med århundradens traditioner, dedicerade till olika kungligheter i hopp om uppmärksamhet, vilket också lönade sig: Czapek blev ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1857. Till kategorien kungliga dedikationer kan även fogas åtskilliga verk av representativ karaktär såsom Jubelkantat på Sveriges och Norges 50-åriga föreningsdag. Han skrev vidare symfonier, mässor och kammarmusik samt ett flertal verk till Frimurarelogen i Göteborg, bland andra kantaten Barnhemmet. Czapek skrev även, särskilt under 1850-talet, rikligt med lättsam pianomusik enligt tidens smak för salongsmusik.
Kännetecknande för Czapek är att han kunde anpassa sina musikaliska tjänster till efterfrågan. Ett ovan redovisat exempel på detta är hans arbete med den judiska gudstjänstmusiken parallellt med tjänstgöring i den anglikanska kyrkan och sin egen tillhörighet till den katolska kyrkan.
På en grund av klassicism och tidig romantik
Musikaliskt och stilistiskt anslöt sig Czapek i sina kompositioner till Wienklassicism och tidig romantik. Detta visar sig också i den repertoar han valde ut för sina konserter: Haydn, Mozart, Beethoven, Weber och Mendelssohn. I liten utsträckning fanns också mindre kända tonsättare representerade vid konserterna såsom Gluck, Spontini och Méhul, däremot ingen av de yngre tyska tonsättarna. Inte heller italienska tonsättare såsom Donizetti, Rossini och Bellini framfördes i någon större utsträckning.
Ovan har framhållits Czapeks förmåga att anpassa sig till de rådande förhållandena i stadens musikliv. Detta är också något som Lennart Hedwall framhåller i sin genomgång av Czapeks symfonier (i Den svenska symfonin), nämligen hur instrumentationen i den första symfonin blir begränsad till de rådande göteborgska förutsättningarna. Även musikerkollegan Smetana framhåller detta när han i december 1858 recenserar Czapeks Messe Solennelle (= Mässa nr 1 i verkförteckningen) efter ett konsertframförande. Smetana rekommenderar Czapek att sträva mot högre mål än de som var tillgängliga i Göteborg. Hedwall framhåller vidare när det gäller Czapeks andra symfoni, ett ”perfekt hantverk” och ett ”påfallande musikanteri”.
Internationellt hade Czapek ett fåtal framgångar som tonsättare. Bland bevarade brev finns ett från Gabriel Fauré som efter hälsningen ”Mon cher confrère” betygar hur väl Faurés framförande av Messe Solennelle (= Missa Solenis nr 2 i förteckningen) hade kunnat genomföras i Madeleinekyrkan samt i Saint-Eugènekyrkan i Paris. Även Gewandhausorkestern framförde vid ett tillfälle en symfoni av Czapek, och ytterligare ett bevis för visst internationellt renommé är den invitation som Berlinkonservatoriets direktör Joseph Joachim sände till Czapek inför invigningen av ett Wagnermonument i Berlin.
Anders Carlsson © 2016
Bibliografi
Aulin, Arne & Connor, Herbert: Svensk musik, från vallåt till Arnljot, Stockholm: Bonnier, 1974.
Bach, Emanuel: ”Joseph Czapek”, i: Svensk musiktidning, vol. 6, nr 5, 1886, s. 33−34.
Berg, Wilhelm: Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754−1892, 2 vol., Göteborg: Göteborgs orkesterförening, 1914.
Carlsson, Anders: ”Handel och Bacchus eller Händel och Bach?” Det borgerliga musiklivet och dess orkesterbildningar i köpmannastaden Göteborg under andra hälften av 1800-talet, diss. i musikvetenskap, Göteborgs universitet, 1996.
Czapek, Joseph: [Intervju], Morgon-Posten [Göteborg], 20 nov. 1897.
Edlén, Håkan: Joseph Czapek. En märkesman i Göteborgs musikliv 1825−1915, uppsats för trebetyg i musikforskning, Uppsala universitet, 1965 [korrigerad version 1966], stencil.
Fredberg, C.R.A.: Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, 3 vol., Lund: Ekstrand, 1977 [faksimil av 1:a uppl., Göteborg 1919−23, med tillägg av diverse förteckningar, sammanställningar och kommentarer.], del 2: s. 248, del 3: s. 184, 189−191.
Grehn, Taimi: ”Om Bedřich Smetana och episoden Göteborg”, i: Göteborg Förr och Nu, vol. 5, 1968, s. 149−178.
Hedwall, Lennart: Den svenska symfonin, Stockholm: AWE/Gebers, 1983, s. 157−160, 167, 247.
Larsson, Lennart: Musiken vid Göteborgs garnison, eller när Bach, Händel och Mozart spelade i Göteborg, Göteborg: Lennart Larsson och AB Centro S.A., 2006.
Öhrström, Eva: Elfrida Andrée − ett levnadsöde, Stockholm: Prisma, 1999.
Källor
Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs universitets bibliotek, Landsarkivet i Göteborg (Frimuraresamhället i Göteborg, Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamling), Krigsarkivet (Åke Edenstrands arkiv), Mosaiska församlingens i Norrköping arkiv, Muzeum Bedřicha Smetany Prag, Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm, Region- och stadsarkivet i Göteborg (Mosaiska församlingens i Göteborg arkiv).
Verköversikt
Orkesterverk (2 symfonier m.m.), kammarmusik (smärre stycken), pianoverk (sonat m.m.), sånger, vokalverk med orkester/orgel (2 mässor, kantater m.m.), gudstjänstmusik, militärmusik.
Samlade verk
Verkförteckningen bygger på inventeringar i ovan nämnda arkiv (se Källor). Kompositioner som har utgivits i tryck finns ofta i flera arkiv. Beträffande autografer kan dessa ibland förväxlas med avskrifter som tonsättaren själv har gjort.
I privat ägo och i skrivande stund oåtkomligt finns en omfattande samling med autografer av Czapek med militärmusik från f.d. Kungl. Göta artilleriregementes (senare A 2) musikkår, där Czapek var musikdirektör 1848–78. Materialet fanns länge i Militärmuseet vid Lv 6 när detta var stationerat i Göteborg. Under en tid av omorganisation inom försvarsmakten och försvarsmusiken var materialet hotat och omhändertogs då av Artillerimusikkåren i Göteborg, en förening som med traditionsenliga uniformer och instrument regelbundet har givit konserter med militärmusik, bland annat av Josef Czapek. En förteckning av samlingen följer sist i verkförteckningen.
Stor osäkerhet finns beträffande opusnumreringarna. De opusnumreringar som anges nedan är de som anges i autografer och tryckta noter. I ett flertal fall använde Czapek samma opustal för flera olika verk. Ibland används också olika opustal för identiska verk men utgivna i tryck vid olika tillfällen. Så är fallet med nedan angivna Kongl. Göta Artilleriregementes Sorg-marsch resp. Sorgmarsch med olika opustal op. 21 resp. op. 42. Det tycks som att Czapek under framför allt 1850-talet, när han komponerade mycket salongsmusik för piano, gav ett nytt opustal till varje nytt stycke. När han senare har komponerat större verk för kör och orkester har han frångått denna opusnumrering och återanvänt vissa opustal.
Förkortningar
GSO Göteborgs Symfoniorkester
GUB Göteborgs universitetsbibliotek
KB Kungliga biblioteket
KrA Krigsarkivet
MFG Mosaiska församlingens i Göteborg arkiv
MTB Musik- och teaterbiblioteket, Statens musikverk
Symfonier
Symfoni nr 1 d-moll, 1851. Autograf MTB.
Symfoni nr 2 Ess-dur, 1855. [Tillägnad KMA.] Autograf MTB.
Övrig orkestermusik
Andante religioso, avskrifter, 1875. GSO.
Andantino. Bearbetning för stråkorkester av sats 2 Larghetto ur symfoni nr 2. Ofullständig. Autograf MTB.
Bröllops-Marsch, 1892. Autograf MTB.
En afton i Norrige ”Grosses Potpourri”, 1847. Autograf MTB.
Geistliches Vorspiel für grosses Orchester, op. 50. [Ibland angiven som Andligt förspel.] [Tillägnad kung Oscar II.] Leipzig: Breitkopf & Härtel samt eget förlag.
Konsertuvertyr D-dur, 1856. Autograf MTB.
Sorg-toner för K. Göta artilleriregemente i anledning av H.K.H. Hertigens av Upland Prins Gustafs frånfälle, op. 45. Autograf MTB.
Violinkonsert: se under Kammarmusik, Adagio.
Kammarmusik
Adagio et Rondo för violin solo och stråkkvartett. Autograf MTB serie 1.
Adagio ur Violinkonsert nr 1, omarbetad för viola och harmonium C-dur, 1859. Autograf MTB.
Andante för B-kornett och orgel, Ess-dur, 5.6.1873. Autograf, GSO.
Andante för violin och piano, A-dur. [Bearbetning av Andante Religioso.] Avskrift MTB serie 1.
Andante Religioso G-dur op. 31 för altfiol solo, 2 altfioler, 2 violonceller och kontrabas alternativt piano eller orgel, 1859. Autograf MTB. Dito som musiktryck: Göteborg: Altfiol i Väst, 2002.
Andlig sång, arrangerad för B-kornett och orgel. Autograf MTB serie 1.
Choral till klagodagen öfver Oskar I 14.8 1859, för blåsinstrument, puka och orgel. Autograf, MFG, F XXVII:36.
Fantasie Brilliante e-moll för piano och violin. [Tillägnad Mamsell Betty Magnusson.] Autograf MTB.
Jubel-Marsch för flöjt, oboe, horn, stråkkvartett och orgel, 1877. Vid S:t Andreas-Logens 100 års jubileum. Autograf MTB.
Trauermusik för stråkensemble, Minne till Eugèn Sundbergska Quartettsällskap i Göteborg 14.2 1906. Autograf, GSO.
Variationer i E-dur op. 1, för violin och piano. [Tillägnad Ludwig Pineus.] Autograf MTB samt avskrift 1869 GSO.
Piano
April Polketta op. 62. Musikbihang till Illustreradt nyaste Söndagsmagasin, årg. 10, Göteborg, 1856
Assemblée-Vals op. 53. Musikbihang till Illustreradt nyaste Söndagsmagasin, årg. 9, Göteborg, 1855
Concert-Sonate, G-dur, 1860. [Tillägnad Bedřich Smetana.] Autograf Smetanamuseet Prag
Dans-album. Vald samling af nyaste dansmusik för pianoforte utg. af Jos. Czapek 1856, 57. Göteborg: C. F. Arwidsson. C. Petersens lithografiska inrättning, 1855, 56. [Samlingen innehåller även verk av andra tonsättare som här är uteslutna.] 1856: 1. Cupido-vals, op. 55, 2. Amanda-hambo-polketta, op. 56, 3. Neutralitets-polka, op. 57
1857: 1. Sylvester-polka, 2. Sophia-vals, 3. Olivia-hambo-polketta, 4. Yrväders-polketta
Fröjda Polketta. [Tillägnad Mamsell Fröjda Gumpert.] Autograf MTB, Götheborg: N. J. Gumperts förlag.
Göteborgs Skarpskyttemarsch, 1861. Göteborg: C. Petersens Lith. Inr., 1861.
Höst Vals, op. 66. Musikbihang till Illustreradt nyaste Söndagsmagasin, årg. 10, nr 46, Göteborg, 1856.
Idyll. Autograf MTB serie 1.
Kongl. Göta Artilleri Regementes Sorg-marsch vid Konung Carl XV:s dödliga frånfälle den 18 September 1872. Stockholm: Elkan & Schildknecht 535, 1872.
Kongl. Göta Artilleri Regementes sorg-marsch, op. 21. Stockholm, Abr. Lundquist 1796, 1879.
Lergök-polketta, op. 48. Göteborg: C. Petersens lith. inr., 1853
Marche funèbre, se Sorg-toner.
Midsommarmazurka. Tryck, MTB serie 1.
Minne af Gustaf Adolfsfesten i Götheborg. Vald samling af dansmusik för pianoforte utförd på Börs-balen d. 20 Nov 1854. Göteborg: C. F. Arwidsson No 52, C. Petersens Lit., 1854. [Samlingen innehåller även verk av andra tonsättare som här är uteslutna.], Hyllningsvals, op. 49, Telegraf-polketta, op. 50, Aurora-hambo-polketta, op. 51, Kokett-polketta, op. 52.
Minne af det 13de Landtbruksmötet i Göteborg, festmarsch. Göteborg: Albert Lindstrands musikhandel, u.å, GSO.
Minne från Björkdalen, Concert-vals. Autograf MTB serie 1
Necken, galopp, op. 60. Göteborg: C. F. Arwidssons förlag, Lith. C. Petersen, 1856
Potpourri för pianoforte, Band 1, Häfte 1–4. Göteborg: C. Petersens förlag. C. Petersens lithografiska inrättning, 1852: Häfte 1: 1. Götheborgs dame polka, op. 28, 2. Parade-marsch, op. 29, 3. Polka mazurka, op. 30, 4. Ob ich dich liebe?, Lied für eine Sopranstimme, op. 31 [Obs för sång och piano, se också ovan under Sånger], 5. Laura-française, op. 32, 6. Laura-française, forts. af No 5. Häfte 2: 1–2. Apollo vals, op. 33, 3. Caroussel gallopade, op. 34 [1849], 4. Marsch-polketta, op. 35, 5. Sång utan ord, op. 36 [1849], 6. Aurora polka, op. 37 [1849], Häfte 3: 1–3. Caffe-club-polka, op. 10, 4–5. Ungar-mazurek, op. 3, 6. Hambo-polketta, op. 43. Häfte 4: 1–4. Cerito-quadrille, op. 4, 5–6. Cassino polka, op. 5.
Sommaren, sång vid pianoforte. Autograf MTB serie 1.
Sonate F-dur. Autograf MTB serie 1.
Sorgmarsch op. 42. Göteborg: D F Arwidssons förlag, C. Petersens lithogr. inr., 1852
Sorgmarsch utförd på J. Czapeks begravning 1915.
Sorg-toner för K. Göta artilleriregemente i anledning av H.K.H. Hertigens av Upland Prins Gustafs frånfälle, op. 45. Autograf MTB, Götheborg: N. J. Gumperts förlag.
Vorspiel C-dur och Souvenir B-dur. Avskrift MTB serie 1.
Orgel
Andante g-moll. Orgelpreludium till Ps. 34. Autograf MTB.
Sorgmarsch. Tryckt i Nils Erhard Anjou: Organistens Marsch-Album. Stockholm, 1935.
Stille Andacht in Todtenfeyer, andante för orgel. Autograf MTB.
Sånger – för sång och piano om inget annat anges
3 Lieder: 1. Tiroler Lied, 2. Abschied, 3. Immer fröhlich. Autograf MTB serie 1.
Ein kalter Wind durchweht die Nacht, oavslutad. Autograf MTB.
En Julqväll (W. Czapek), 1904. Autograf MTB.
Gotland (B.E. Malmström). Tryckt i Bas-sångarens album, nr 54. Stockholm, Elkan & Schildknecht 1493, 1893.
Jubilate (”O be joyful in the Lord”, J. Birch), för soloröst och orgel, 1888. Autograf MTB.
Källan, op. 58. Autograf MTB. Musikbilaga till Illustreradt nyaste söndags-magasin, årg. 10, 1856.
Ob ich dich liebe?, op. 31. Tryckt i Potpourri för piano-forte, band 1, häfte 1. Göteborg, C. Petersens Lith. Inr., 1852.
Sång till Nya året af W. Musikbihang till Illustreradt nyaste Söndagsmagasin, årg. 11, Göteborg, 1857.
The Birth (Emily Nonnen). Autograf MTB serie 1.
Vokalverk
Altsolo med kör och obligat altfiol ur kantaten Barnhemmet. Altfiolstämman i autograf MTB.
Ave Maria för blandad kör och orgel, 1865. Autograf MTB.
Barnhemmet, kantat för fyra soloröster, kör, blåsinstrument, obligat viola och orgel (E. Björck), 1868. Autograf MTB.
Benedictus F-dur för SATB solo och orkester op. 30. [Musiken identisk med en sats ur Mässa nr 1, 1858.] Autograf MTB.
Claes Uggla på ”Svärdet”, melodram med kör, solo och orkester (Oskar Fredrik ur Ur svenska flottans minnen), 1905. [Tillägnad H.K.H. Hertiginnan Sophie av Östergötland.] Autograf MTB.
Folksång, sekularkantat och sluthymn för soli, kör och orkester, 1888. Kantaten skrevs till Frimurarlogens 150-årsjubileum. Autograf MTB.
Folksången (”Bevare Gud vår Kung”), för kör och orkester. Autograf MTB.
Gören portarna höga, för blandad kör a capella. Tryckt i Ny Hymnsamling, Göteborg.
Hymn, för sopransolo, blandad kör och orkester, 1869. [Tillägnad kung Carl XV.] Autograf MTB.
Hymn vid tjugofemårsdagen af Dr Wolffs verksamhet inom Mosaiska Församlingen d. 4.4 1882, för kör och orgel. Text: Sophie Elkan. Tryckt. MFG: XXVI: 7.
Installationskantat för manskör och piano (J.A. Siewertz). [Tillägnad Magnus Lagerberg i Göta Coldinu-Orden, 25 okt. 1885.] Lagerbergska släktarkivet, KB. Göteborg: Göteborgs Lith. Aktiebolag, 1901.
Introduktion och Psalm 89 för kör och orkester. Stämmor, GSO.
Invignings-Cantate för synagogan i Götheborg den 12te Oct. 1855 [samt 50-årsjubileum 1905]. För SATB-soli, 4-stämmig kör, blåsinstrument och orgel alternativt piano. MFG, F XXVII:33
Invigningskantat för tenor, bas, kör, orkester och orgel vid invigningen av Göta Coldinu-Ordens nya byggnad i Göteborg 17 Oct. 1880. Autograf MTB.
Jubelkantat för soli, kör, blåsinstrument och orgel på Sveriges och Norriges 50 åriga Föreningsdagen den 4 Nov 1864, uppförd i Synagogan i Götheborg. Autograf MTB samt MFG, F XXVII:38.
Jubilate (”O be joyful in the Lord”, J. Birch) för blandad kör a cappella, 1888. Autograf MTB.
Jubileumssång 1897, för kör och orgel. Autograf MFG, F XXVI:7.
Kantat för tenor, bas, kör, orkester och orgel vid Göta Coldinu-Ordens Loges invigning 17 okt. 1880. Autograf MTB.
Kantat för soli, kör, orgel, stråkorkester och bleckinstrument vid Oskar Fredriks Kyrkas invigning 2 April 1893 (C.D. af Wirsén). Autograf MTB.
Kantat för soli, kör och stråkkvartett med orgel eller piano vid S:t Andreae Logens ”De tre förenade Kronors” 125 års Jubileums Fest i Göteborg d. 17 Dec. 1902 (T.F. Rosenqvist), 1902. Autograf MTB.
Kantat vid klagodagen efter kung Oscar II 1907, för orgel och psalmsång. MFG, F XXVI: 7.
Kantat vid S:t Johanneslogens ”Salomon à trois Serrures” 150 års Jubileumsfest i Göteborg den 26 Nov. 1904 (F. Lüsch), 1904. [Musiken till stora delar identisk med Kantaten från 1902.] Autograf MTB.
Mässa nr 1 för blandad kör och orkester, G-dur, 1858. Autograf MTB.
Missa Solenis nr 2 F-dur för fyra soloröster, kör och orkester eller orgel, 1865. [Tillägnad änkedrottningen Josefina.] Autograf MTB.
Musik till Chalmerska skolans invigning den 14.9 1869, för tenor, kör, piano och blåsinstrument. Autograf, GSO.
Prisad vare den, för blåsinstrument och puka samt med sångtext inskriven tillsammans med ess-kornettstämman. Autograf, MFG, F XXVII:33.
Sorgekantat för manskör, orkester och harmonium vid parentationen i Göteborg den 20 Nov. 1872 efter Kung Karl XV dödliga frånfälle den 18 Sept. 1872 (A.F. Landtbom). Autograf MTB.
Te Deum för manskör och orkester, c-moll, 1851. Autograf MTB.
Vokalmässa nr 3 Ess-dur op. 51 för SATB och stråkkvartett med orgel eller med enbart orgel. [Tillägnad kung Albert av Sachsen.] Autograf MTB.
Välkomna hit nu begge två, bröllopshymn för blandad kör och piano. Autograf, MTB.
Yttersta Domen, religiös kantat för soloröster, kör och orkester (J. Wallin), 1857. [Tillägnad kung Oscar I.] Autograf MTB.
Militärmusik (marscher och harmonimusik) för ensemble med mässingsinstrument
Förgardrings-Marsch, u.å. Autograf GUB, H 1962: 67.
Förgardrings-Marsch, 1851. Autograf GUB, H 1962: 67.
Förgardrings-Marsch, 1851. Autograf GUB, H 1962: 67.
Förgardrings-Marsch, 1856. Autograf GUB, H 1962: 67.
Förgardrings-Marsch, 1856. Autograf GUB, H 1962: 67.
Galopp, u.å. Kopior, KrA 2016/01420.
Hambo-Polketta, 1855. Autograf GUB, H 1962: 67.
Helsning till Göteborg: Marsch, 1851. Autograf GUB, H 1962: 67.
Nyårs-Polketta, 1856, 1855. Autograf GUB, H 1962: 67.
Original-Potpourri No 1, 1856. Autograf GUB, H 1962: 67.
Parade-Marsch 1 May 1851. Autograf GUB, H 1962: 67.
Parade-Marsch, 1852. Autograf GUB, H 1962: 67.
Rittare-Polketta, 1851. Autograf GUB, H 1962: 67.
Sorgmarsch, 1853. Kopior, KrA 2016/01420.
Judisk gudstjänstmusik
Musik till sångerna vid gudstjensten i Göteborgs synagoga 1872, Sånger för Sabbath, Helg- och Hvardagar, för förebedjare och kör. [Tillsammans med kantor Abraham Baer och prof. S. Sulzer.] Autograf, MFG, F XXVII:39.
Musik till sångerna vid gudstjensten i Göteborgs synagoga 1878 för förebedjare, kör och orgel. [Tillsammans med kantor Abraham Baer och prof. S. Sulzer.] Autograf, MFG, F XXVII:40.
Musik till Sångerna vid gudstjensten i Göteborgs synagoga. Sånger föär sabbath-hel och vardagar 1898, för förebedjare, kör och orgel. [Tillsammans med kantor Abraham Baer och prof. S. Sulzer.] Autograf, MFG, F XXVII:41.
Psalmer för den offentliga gudstjensten inom Mosaiska församlingen i Göteborg 1855/1905. Autograf, MFG, F XXVII:35.
Psalmer för den offentliga gudstjensten inom Mosaiska församlingen i Göteborg 1860. [Reviderad version av ovanstående verk.] Autograf, MFG, F XXVII:35.
Musik för militärmusikkår, musikalierna i privat ägo
Nedanstående förteckning baserar sig på katalogen ”Förteckning på Musikalier tillhörig Kongl. Göta Artillerie Regts Musik Kassa. Göteborg d. 13de Mars 1848, Jos. Cžapek”, idag tillhörig Czapekarkivet, GUB. Dateringen innebär att katalogen är påbörjad nämnda datum, vilket sammanfaller med Czapeks anställning som musikdirektör vid regementet. Förteckningen upptar kompositioner skrivna för militärkår men även arrangemang av tidigare verk för annan besättning. Notmaterialet är osorterat, och uppställningen nedan är baserad på uppgifter i ovan nämnda förteckning förd av Czapek.
B.
1. Finale ur op. Böhmiska Amazoner
2. Fest-Marsch
3. Götheborgs-Damen-Polka
4. Vals
6. Polketta
7. Midsommar-Marsch
8. Polska-Mazurka
10. Sorge-Marsch
11. Lorentzberg-Quadrille
12. Nordlandsljud-Vals
13. Caroussel-Galopp
14. Artilleri-Polketta
17. Höstlek-Vals
18. Andante
19. Marsch
22. Militär-Marsch
24. Fest-Marsch
24 ½. Sorge-Marsch
26. Polketta
27. Fantasie för blåsinstrument
28. Skandinavisk Marsch
A.
2. Marsch
4. Förgardrings-Marsch
6. Marsch 1te May 1850
7. Postilion-Polketta
9. Krönings-Fest-Marsch
10. Vals
12. Förgardrings-Marsch
13. Förgardrings-Marsch
14. Ouverture
16. Förgardrings-Marsch
17. Gluntarne-Marsch
24. Förgardrings-Marsch
25. Parade-Marsch 1te May 1851
26. Rittare-Poka 21 April 1851
27. Helsning till Götheborg. Marsch
29. Förgardrings-Marsch
30. Parade-Marsch
36. Förgardrings-Marsch 24 Ockt 1851
39. Parade-Marsch
43. Förgardrings-Marsch
51. Marsch 1te May 1852
52. Favorit-Polka 12 April 1852
53. Souvenir-Hambo-Polketta 13 April 1852
54. Drömbilder-Vals 26 Juny 1852
56. Defilier-Marsch
57. Sorge-Marsch för Prins Gustaf 27 Sept 1852
58. Förgardrings-Marsch
59. Defilier-Marsch
60. 2de Finale ur Böhmiska Amazoner
61. Marschen 1te May 1853
62. Förgardrings-Marsch
64. Defilier-Marsch
65. Förgardrings-Marsch
66. Parade-Marsch
69. Polketta
70. Längtan. Vals
71. Defilier-Marsch 1te May 1854
73. Förgardrings-Marsch
75. Lergök-Polketta
76. Vals
77. Förgardrings-Marsch
78. Defilier-Marsch
81. Parade-Marsch
82. Gustaf Adolph-Fest-Marsch
83. Defilier-Marsch
85. Förgardrings-Marsch
86. Hyllnings-Vals
90. Deflier-Marsch
91. Förgardrings-Marsch
92. Förgardrings-Marsch
93. Förgardrings-Marsch
E
7. Hambo-Polketta
8. Polketta
9. Nyårs-Polketta Dez 1855
10. Original-Potpourri
11. Förgardrings-Marsch 28 Jan 1856
13. Sorge-Marsch
17. Förgardrings-Marsch
21. Vals
23. Française
36. Defilier-Marsch 1 May 1857
64. Marstrands-Polka
71. Vals
72. Française
73. Polketta
89. Gallop
90. Hambo-Polketta
Ess
13. Krönings-Marsch
30. Marsch 1te May 18661
33. Fest-Marsch
42. Marsch
50. Polka
68. Fäldmanöver-Marsch
79. Polka
82. Carillon-Marsch
89. Polketta
Ass
3. Parade-Marsch
34. Defilier-Marsch
67. Marsch 1te May 1864
73. Polka
A Nya böcker
8. Sorge-Marsch
14. Polka
22. Förgardrings-Marsch
32. Förgardrings-Marsch
41. Aftonrodnaden, vals
44. Defilier-Marsch
50. Coquett-Polketta
52. Mazurka
71. Melankolie
81. Förgardrings-Marsch
82. Polka
83. Polka
84. Polka
87. Förgardrings-Marsch
88. Artilleri-Sång
90. Förgardrings-Marsch
98. Favorit-Marsch
108. Kongl. Götha Art. Sorge-Marsch
110. Emellan Natten och Morgen. Forts af No 71
115. 1te May. Marsch 1868
118. Böhmisk Dans
121. Zigenare Dans
B Nya böcker
31. Förgardrings-Marsch
38. Förgardrings-Marsch
47. 1:ta May. Marsch
51. Lorenzbergs-Pavillion-Marsch
53. Fröjda Polketta
57. Förgardrings-Marsch
64. Champagne-Gallop
73. Sorge-Marsch
76. Sorge-Marsch
79. Lantbruksmötet, marsch
90. Dummer Jöns-Polketta 14 november 1871
106. Karneval-Gallop
108. Andlig Ouverture
112. Förgardrings-Marsch
124. Sorge-Marsch Carl XV
C Nya böcker
27. Andlig Sång
31. Minne från Björkdalen, vals
53. Förgardrings-Marsch
141. Martha-Marsch
D Nya böcker
14. Krönings-Marsch Oscar II
22. Sorge-Marsch. Sista Comp.
45. Den sörjande, sång
46. Krigarens Morgonsång