Michael Zethrin (ca 1660−1731)
Musikern, diktaren och skolmannen Michael Zethrin föddes troligen på 1660-talet i Börje församling (Uppsala) och avled den 3 april 1731 i Storkyrkoförsamlingen (Stockholm). Han var verksam bland annat i Storkyrkan och Kungl. Hovkapellet, därtill var han en produktiv författare av tillfällighetsverser och komponerade troligen också melodier till somliga av verserna. Han var även samlare och översättare av musikhistoriska skrifter.
Liv
Michael Zethrin skrevs in vid Uppsala universitet 1678 och kom att tillhöra kretsen kring Samuel Columbus och Petrus Lagerlöf. Zethrin arbetade under många år vid Sankt Nicolai (Storkyrkans) trivialskola i Stockholm. Han var lärare där från 1689, utnämndes till konrektor 1694 och slutligen till skolans rektor 1728. Vid sidan av engagemangen vid trivialskolan var Zethrin under åren 1690−1706 avlönad som instrumentalist i Storkyrkan och 1710 som organist i Riddarholmskyrkan. 1711 blev han upptagen i Kungl. Hovkapellet, där han tjänstgjorde till 1728, då han lämnade Hovkapellet i samband med att han utnämndes till trivialskolans rektor.
Michael Zethrin gifte sig första gången den 7 juni 1693 med Catarina Warenberg, och andra gången med Maria Cederström (d. 1730).
Musikaliska och litterära verk
Det finns ett antal bevarade texter, översättningar, bearbetningar och dikter av Zethrins hand. En del av dessa var säkerligen resultat av hans arbete som lärare, medan annat utgör tillfällighetsdiktning. Till dessa verser använde Zethrin ofta melodier hämtade ur sceniska verk av franska hovkompositörer som Jean-Baptiste Lully och hans efterkommande.
Zethrins bearbetningar innebär framför allt att nya texter på svenska har lagts till sånger hämtade från franska sceniska verk. Till skillnad från andra exempel på parodieringar från 1600-talet präglas Zethrins texter, och det sätt varpå dessa fogats samman med den befintliga musiken, av en påtaglig lyhördhet för språkets betoningsmönster och melodiernas uppbyggnad.
De tre kompositioner som med viss säkerhet kan tillskrivas Zethrin är satta i jämn taktart med regelbunden frasering. Dessa melodier avslöjar inget av den förkärlek för franska stilen som Zethrins talrika bearbetningar av musik av Lully och hans efterföljande vittnar om, utan är komponerade inom den tyska Lied- och koraltraditionen.
Zethrin var också antikvariskt intresserad och skulle enligt Abraham Hülphers ha ”ägt Hist. Samlingar om Musiken, som dock efter deß död äro förskingrade”. Innehållet i Zethrins samling återfinns i en förteckning daterad 1779 i Musik- och teaterbiblioteket.
Maria Schildt © 2015
Skrifter av tonsättaren
Catalogus chronologicus præsulum sive archi-episcoporum, episcoporum nec non superintendentium regni Sueciæ. E diversis collectus, & clero Holmiensi consecratus. Una cum appendice, quæ continet seriem pastorum Holmiensium primariorum, pastorum Ridderholmensium, nec non rectorum simul & con-rectorum schol. triv. Stockholm, 1711.
"Miscellanea musica eller Anmärkningar och avhandlingar rörande musiken, extraherade och översatta utur åtskilliga auctorer, som därom skrivit". [Påbörjad 14 september 1705 och avslutad 19 september 1721, förkommen. 1. Förteckning över musikinstrument, särskilt orglar i Sverige och utlandet, 2. Generalbasen, 3. Utdrag ur Cartesius musikavhandling (Descartes De musica), 4. Utdrag ur Andreas Werckmeisters Orgelprobe, 5. Utdrag ur Johann Matthesons Das neu-eröffnete Orchestre.]
Bibliografi
Helenius-Öberg, Eva: Johan Helmich Roman. Liv och verk genom samtida ögon, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1994, s. 35−38.
Hülphers, Abraham: Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige, Westerås, 1773. Faksimilutgåva, Stockholm: Svenskt Musikhistoriskt arkiv, 1969.
Mattheson, Johann: Critica musica [tidskrift], 1722−25.
Moberg, Carl-Allan: ”Michael Zethrin och svensk paroditeknik; ett bidrag till den svenska monodins historia”, Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 18, 1936, s. 5−23.
Moberg, Carl-Allan: Från kyrko- och hovmusik till offentlig konsert: studier i stormaktstidens svenska musikhistoria, Uppsala: Uppsala universitet, 1942.
Norlind, Tobias och Emil Trobäck: Kungl. Hovkapellets historia 1526−1926: minnesskrift, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1926.
Norlind, Tobias: Från Tyska kyrkans glansdagar: bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut, Stockholm: Musikhistoriska museet, 1944−45.
Schück, Henrik: ”Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik”, Samlaren, vol. 13, 1892.
Wrangel, Ewert: Det karolinska tidehvarfvets komiska diktning, diss., Lund universitet, 1888.
Källor
Uppsala universitetsbibliotek.
Verköversikt
Körverk (När som ormetungans etterhwassa nål) m.m.
Samlade verk
Ack kärlek ädla vän SB, b.c.
När Lysille lämnade jungfrurna S, b.c., 1686.
När som ormetungans ettervassa nål A, b.c., 1685.
Alla i Uppsala universitetsbibliotek, Nordin 1135.