I skogen

Mörkret har flyktat,
natten re'n lyktat,
Striden af dagen
nyss blef den slagen.
Morgonen randas,
dimmorna andas,
på klara himlen ingen sky.
Drömmar ej förvilla,
Allt är tyst och stilla,
blott uti trädens sommarkrona
hörs än helt varsamt de späda röster tona,
Vilja allt försona,
och hvar blomma skona,
från minsta ros
skuggan jaga sin kos.

Gäster i skogarnes tjell.
Deruti linden susade vinden,
vaggsången sjöng den flydda qväll!
Nu ha' de unga
Vaknat och sjunga,
Nyfödda dagen,
klädd i behagen,
Blyg framträder;
Solen gläder skog och fjell.
Sakta, sakta tonernas bön förklingar,
i gyllne vingar
sig närma dagens bud;
Akta, akta de späda vingar,
Ljuset sången bringar
sitt lof upp till Gud,
Ljus och toner bringa
sitt lof till Gud.