Liv

Ivar Widéen fick sin första undervisning i piano och harmonilära av sin far och därefter av sin morfar, som var utbildad vid dåvarande Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk i Stockholm.

Widéen studerade vid Kungl. Musikkonservatoriet 1888−91 och avlade där examen i orgelspel, kyrkosång och som musiklärare. Tiden i Stockholm blev betydelsefull för Widéen, som där kom i kontakt med musik av Richard Wagner, Edvard Grieg och August Söderman. Deras musik kom att bli en stor inspirationskälla för honom. Av utövande musiker var organisten Emil Sjögren i Johannes kyrka en viktig förebild.

Under 1890-talet arbetade Ivar Widéen som organist i Laholm, innan han år 1900 tillträdde tjänsten som domkyrkoorganist i Skara. Han var sedan verksam i Skara fram till sin död 1951. Utöver arbetet som domkyrkoorganist var Widéen ansvarig för musikundervisningen i läroverket, samt verksam som dirigent i Musikaliska Sällskapet 1901−36. Även uppgifter som konsertarrangör kunde förekomma. Redan år 1902 arrangerade han konserter med Wilhelm Stenhammar och Tor Aulin. Kontakten med Stenhammar ledde också till ett uppförande av Hugo Alfvéns Uppenbarelsekantat på våren 1919.

Körmusik var ett stort intresse för Widéen, både blandad kör och manskör. Han var förste dirigent för Smålands sångarförbund 1914−21, vilket innebar att han ledde kören vid årliga nationella sångarfester. Inom kyrkomusikens område deltog Widéen 1919−21 i arbetet med att utarbeta en ny koralbok.

Verk

Ivar Widéen har skrivit närmare 200 solosånger med pianoackompanjemang och drygt 200 körkompositioner. Omkring hälften av körkompositionerna trycktes, bland annat i tidskrifter och sångsamlingar. Manskörssångerna gavs ofta ut efter att de prisbelönats i manskörsförbundets årliga kompositionstävling. En av de mest kända är ”Smålandssången”, för fyrstämmig kör. Visan är en gånglåt i marschtempo. Den användes bland annat som ingångsmarsch vid sångarfester och kom att uppfattas som  en ”landskapssång” för Småland.

Widéen värderade folkvisan mycket högt och har själv uttryckt uppfattningen att den nya romansen och visan har sina rötter här. Många av hans vokala verk är också tydligt inspirerade av folkvisan. De har korta, strofiska former och anspelningar på folkton i arrangemangen, som bordunliknande understämmor och rytmer som associerar till gånglåtar och spelmansmusik. ”Nu vilja vi leka med löjen och lust”, ”Och ungersvennen gångar sig åt hagen” och ”Maj i Munga” är exempel på sådana stycken.

Widéen skrev också sakrala körstycken för kyrkoårets högtider. Till verken i större format kan räknas ett requiem, ett juloratorium och en mässa. Juloratoriet för recitation, soli, kör, orgel och stråkorkester uruppfördes 1945. Det består av 11 sånger med recitation av bibeltexter mellan sångnumren. Hälften av melodierna är hämtade ur koralboken, övriga är nykomponerade. Stråkstämmorna har en helt ackompanjerande funktion och verket går vid behov att framföra med enbart orgel eller piano. Verket uppvisar några relativt ovanliga företeelser i Widéens kompositioner, som romantisk alterationsharmonik i ”Madonnans vaggvisa” och en avslutande kontrapunktisk sats. Oratoriet tar ca 20 minuter att framföra. Det har stora likheter med de samtida verken Förklädd Gud av Lars-Erik Larsson och Den heliga natten av Hilding Rosenberg, som nådde stor spridning genom framföranden i radio.

Till de något större verken hör 23 kantater, som skrivits på beställning till speciella tillfällen. Hit hör Kantat vid Falköpings samrealskolas invigning den 19/10 1911 och Kantat vid Skara gymnasiums 300-årsjubileum 1941. Kantaterna är skrivna för kör med ackompanjemang av piano eller en mindre instrumentalensemble, samt ibland med någon solostämma. Ett par kantater är skrivna för uppföranden i Frimurarloger, som Kantat för ett 50-årsjubileum i Skövde 1928. Widéens instrumentala kompositioner är få och består framför allt av mindre stycken för piano eller orgel.

Betydelse

Ivar Widéen var en betydelsefull musiker, lärare och konsertarrangör i Skara under femtio år. Kompositionerna för blandad kör och manskör sjöngs och spreds i hela landet. På 60-årsdagen 1931 hedrades Widéen av Stockholms Körförbund med en konsert i Konserthuset med enbart kompositioner av honom själv på programmet.

Karin Hallgren © 2015