Uppväxt och utbildning

Patrik Vretblad kom ursprungligen från bruksorten Svartnäs i Dalarna, där han föddes den 5 april 1876. Hans föräldrar var folkskolläraren Per Vretblad och Elisabeth Rahm. Mellan 1889 och 1895 studerade han vid Falu allmänna läroverk där han avlade sin mogenhetsexamen (studentexamen).

Efter studierna i Falun begav han sig till Stockholm för studier vid Kungl. Musikkonservatoriet där han studerade mellan 1895 och 1900. 1896 tog han ut organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamina, men han fortsatte sina studier vid konservatoriet. Han tog lektioner i pianospel för Hilda Thegerström samt i komposition och kontrapunkt för Joseph Dente 1897−1900. Under somrarna 1898 och 1899 vikarierade Vretblad för Mauritz Boheman som bibliotekarie vid Kungl. Musikaliska akademien.

Yrkesverksamhet

Organist

År 1900 tillträdde Vretblad en organisttjänst i Franska reformerta kyrkan i Stockholm, men redan året efter fick han möjlighet att göra en studieresa till Tyskland för att studera komposition. Detta hade möjliggjorts genom ett statligt tonsättarstipendium på 1 000 kr årligen i två år som han tilldelats 1901.

1909 började han arrangera motettaftnar tillsammans med kantorn Oscar Sandberg i Oscarskyrkan. De kom att hålla totalt omkring ett hundratal tillsammans. Repertoaren innehöll en blandning av både äldre och nyare vokal och instrumental kyrkomusik, och den utfördes av Vretblad på orgel och en kör under Sandbergs ledning. Vid vissa av konserterna deltog även andra instrumentalister och körer. En av violinisterna som deltog vid dessa konserter och som ofta konserterade tillsammans med Vretblad var hans hustru Karin (f. Bodman). Karin Vretblad var mycket välutbildad musiker även hon och studerade vid konservatoriet i Stockholm samtidigt som Vretblad och studerade sedan vidare i Genéve. Patrik Vretblad var även en uppskattad konsertorganist och höll flertalet orgelkonserter i såväl Stockholm som Riga, Tallinn och Helsingfors.

Tjänsteman

Samtidigt som han inledde sin musikaliska karriär påbörjade han även en parallell yrkesverksamhet som tjänsteman då han år 1900 började arbeta som expeditör vid Postverket. Han avancerade inom denna organisation under åren och blev förste postexpeditör 1917, förste postassistent 1925 och till sist kontrollör hos Generalpoststyrelsen 1933 fram till 1941. Inom denna administrativa bana verkade han även från 1915 som kamrer och sekreterare för Dramatiska och musikaliska artisternas pensionskassa, sekreterare i Föreningen Svenska Tonsättare från 1918 och sekreterare i Musikaliska konstföreningen från 1933. Han hade även valts in som ledamot i Musikaliska akademien 1921 och var även tidvis verksam inom förvaltningsnämnden och styrelsen där. Utöver detta var Vretblad också delaktig i instiftandet av STIM.

Musikskriftställaren

På våren 1902 föreslog Karl Valentin Vretblad till vikarierande musikrecensent i Svenska Dagbladet, vilket kom att inleda Vretblads över fyrtio år långa yrkesverksamhet som musikskriftställare. Hösten 1902 fick han sin första fasta tjänst som musikkritiker på Nya dagligt allehanda där han kom att stanna fram till 1906. Han fortsatte sedan sin karriär som musikkritiker i Social-demokraten 1906−08 (även 1915−16, och från 1920 och framåt), Svenska Dagbladet 1909−11, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings Stockholmsavdelning 1911−13, Aftontidningen 1916−20, och mer sporadiskt även i Idun och Post- och inrikes tidningar. Han blev även medlem i Publicistklubben 1929.

Vretblad insatser inom den musikvetenskapliga forskningen var också de betydande, trots att han saknade akademisk utbildning. Denna forskning kretsar särskilt kring 1700-talets musikhistoria i Sverige, men även olika nationers musik. Till hans mest framstående publikationer hör hans biografi över Johan Helmich Roman (1914) och Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet (1918).

Tonsättaren

Förutom sitt arbete som organist, tjänsteman och musikskriftställare hade Vretblad även en omfattande verksamhet som tonsättare. Han skrev solostycken för piano och orgel, stycken för solosång och piano eller orgel, körverk, verk för stråkkvartett, men även en del för orkester.

Flera av hans verk faller in under den nationalromantiska inriktningen och knyter an till folkmusik, särskilt från Vretblads egen hemtrakt i Dalarna. Detta syns bland annat i hans Liten Dalasvit för violin, cello och piano, men även bland annat i hans musik för solopiano och solosång och piano. Han gjorde ofta olika arrangemang och bearbetningar av sina egna verk. Hans intresse för musikhistoria syns även i vissa verk som tydligt tagit inspiration från äldre musik, exempelvis i sviten Från Bellmans tid liksom i hans arrangemang och utgåvor av bland annat Romans musik.

Som organist kom han att utmärka sig inom sina orgelkompositioner, varav många präglas av en meditativ karaktär. Ett betydande antal av sina verk har han arrangerat för orgel, men också för stråkkvartett.

Anne Reese Willén © 2016