Akt I

Nr 1:
Nej, jag det svär; så vekliga band (Änkedrottning Christina)
Vi känna dig, Drottning (Chor af håffruentimmer)

Nr 2:
Nej, nej, nej, jag det svär (Christina)
Ja, Drottning, ja, Drottning (Chor af håffruentimmer)

Nr 3:
Alt [sic] bör ett hastadt motstånd yrka (Christina)
Ja, stridom med förenad styrka (Chor af håffruentimmer)

Nr 4:
Recit.: En dyrbar tid vår skyndsamhet begär (Christina)
Scen 2: Ett Sänningbud [sic] ifrån vår Konungs läger begär (En håfman)

Nr 5:
Gå, rädens [sic] ingen fara (Christina)
Vi fruckta [sic] ingen fara (Chor af håffruentimmer)
Nej, nej (Ebba Brahe) [attacca]

Nr 6:
fåfängt, fåfängt du mig trösta söker (Ebba)

Nr 7:
Tro ej din soft, förqväf [sic] din smärta (Märta Banér)
När döden nalkas till mitt hjerta [sic] (Ebba)

Nr 8:
Nej, fåfängt, fåfängt du mig trösta söker (Ebba)
Räds, att så lågt en hjelte dömma [sic] (Märta)

Nr 9:
Hur kan för någon tröst mitt hjerta öppet vara? (Ebba)
Man tvingar dig? Välan! du bör då sjelf förklara (Märta)

Nr 10:
Dolda vittne till min plåga (Ebba, Märta)

Nr 11:
Ett segel nalkas oss (Ebba)
Jag går att spörja deras kall (Märta)

Nr 12:
O Du, som fordom älskat mig! (Ebba)

Nr 13:
Ach Gustaf Adolph! kom tillbaka (Ebba)

Nr 14:
Ej kronans glans, ej thronens [sic] heder (Ebba)

Nr 15:
De gått att söka dig (Märta)
Ach! skynden mina vänner (Ebba)
Från Kungen? med förlof ... hvem (Sigrid)
Mins [sic] Fröken Ebba ej den stackars Erik mer? (Eric)

Nr 16:
Vackra fröken, tag emot denna skänk (Sigrid)
Dessa blommor ä[r] en gåfva (Eric)

Nr 17:
Lika mycket, sade Pappa (Sigrid)
Denna krona, ropte Mamma (Eric)

Nr 18:
Recit.: Du det hör. Allt mitt hopp försvunnit (Ebba)

Nr 19:
Hvi [sic] skall ej en hjelm för min panna sig skicka (Eric)

Nr 20:
Recit.: Ryttar-Sven som bäst lär fienden förfära! (Eric)
Ach! striden har begynt (Ebba)
Och segren [sic] är oss lofvad (Märta)
Skulle ni ej lycklig blifva (Sigrid)

Nr 21:
... blixt, en blixt dagat upp mina öden (Ebba)
Recit.: Ach! Drottningen är här (Märta)
Skulle den ej lycklig blifva (Sigrid)
Skulle den ej lycklig blifva (Eric)
Man Delagardies [sic] skepp till hamnen nalkas ser (Christina)

Nr 22:
Kom Ebba, kom (Christina)
Snart skall vårt hjerta mer ej bäfva (Chor af håffruentimmer)
Kan hat och kärlek samma dag (Ebba)

Nr 23:
Jag endast bordt de pligter fråga (Ebba)
Du ser, din heder var mig öm (Christina)

Nr 24:
... blygsam känsla af min rätt (Ebba)
Din djärfhet bordt min hämd [sic] förtjena (Christina)

Nr 25:
Hon lemnar mig. Hvad skall jag dömma? (Ebba)
Förglöm, förglöm dig har kunnat glömma (sopransolo)
Ja glöm, jag glöm den dig har vågat glömma (Chor af håffruentimmer)
Vet, att den blygd dig bereder (solotrio)
Ja, räds den blygd du dig bereder (Chor af håffruentimmer)

Nr 26:
Dröj ej ett ögnablick (Chor af håffruentimmer)
Säg, att mitt bifall henne lämnas (Ebba)

Nr 27:
... har. Ach! dröjen ... Jag kan ej (Ebba)
Så kom! dröm ej ett ögnablick (Chor af håffruentimmer)

Nr 28:
Han kommer, den höfding (Chor)

Nr 29:
Här är han, den Höfding (Chor)
Ach, Sverge [sic]! Den lön du en hjelte (Delagardie [sic])

Nr 30:
Din ära skall höjas af kärlekens hand (Chor af officerare) 

Nr 31:
Hur lätt att sitt fosterlands heder försvara (Delagardie)
När äran befaller, man trotsar all fara (Chor af officerare)

Nr 32:
Kom, Hjelte, kom Hjelte (En håfman)
Hvad skönast fins i Svea länder (Chor)
Jag vill att alt [sic] på denna dagen (Delagardie)

Nr 33:
Hvad kan i ädelmod hans hjerta öfvergå? (Chor)

Nr 34:
Må, folk, er fröjd förklaras (En håfman)
Vår glädje skall förklaras med lekar (Chor) 

Akt II

Nr 1:
Hvad tiden sagta [sic] skrider (Maria)

Nr 2:
Hvad tyckes dig, min syster (Johan)
Och såg man, om dig lyster (Catharina)

Nr 3:
Det blygs mig och förtryter (Maria)

Nr 4:
Hon fromhet, dygd och seder (Catharina, Johan)
Ach, min Mor! (Maria)

Nr 5:
En liten menlös tärna (Johan)

Nr 6:
Men låt ej ett fåfängt bekymmer dig röra? (Johan)
Ach! skall ej mitt hjerta sin frugtan [sic] förklara? (Maria)
Hur bad jag och sade: min gosse! (Catharina)

Nr 7:
Ja, rätt så, min gumma! (Johan)

Nr 8:
Men hjelten kan dö! (Maria)
... svenskt ej förfäras (Johan)
Då skall hon af sorg (Catharina)

Nr 9:
[1.] Stormens vreda ilar hafva qväst [sic] sin harm
[2.] Rika fält, hvars gröd mättar strandens barn (Chor af fiskare)

Nr 10:
Ren vågens svall sig mindre höja (Johan)
Å, Gud ske lof, då jag får höra (Catharina)
Hvad skulle väl dess lycka störa? (Maria)

Nr 11:
På Calmare [sic] slott, fuller mins jag, hå, hå! (Catharina)

Nr 12:
Men tyst, se der en båt (Johan)
Ach! är det våra barn? (Catharina)
Men ser min mor, der är en herre med? (Maria)
Go-... (En lifknecht)

Nr 13:
...-middag, käre far! (En lifknecht)
Gusigner, kära herre! (Johan) 

Nr 14:
Vad misstänkt sammanhang! (En lifknecht)
Samlons hela roten! (Chor af fiskare)

Nr 15:
Hästen är färdig och allt uti sitt skick (Johan)
Jag har ej tid att spara ett enda ögonblick (En lifknecht)

Nr 16:
Se goddag, min söta pappa! (Sigrid)
Stackars Brunte! (Johan)
Säg, hur mådde fröken Ebba? (Catharina)
Än med kransen? (Maria)
A! (Choeur af flickorna)

Nr 17 Vaudeville:
Nå vet ni, flickor, det var så grannt [sic] (Sigrid)
Hvad tror du om mig då, min flicka? (Eric)
Nå minns, mina barn, hvad Karin har spått (Catharina)
Ja, rätt nu jag sjelf bekymrader blir (Johan)
Ach, tänk om vi tappat slaget! (Maria, Catharina, Sigrid)

Nr 18:
Men, eder hälsas vård, min Kung! (Lars Sparre)
Han flydde döden blott (Gustav Adolph)

Nr 19:
... vara. Döm, Sparre, döm, min vän (Gustav Adolph)
Men ... (Lars)

Nr 20:
... säg mig, kan er hand mot fridens vilkor [sic] fela? (Lars)
Går att dela min broders thron (Gustav Adolph)

Nr 21:
... hinna. O du, hvars kärlek detta bröst har andats (Gustav Adolph)

Nr 22:
Du sagt att ingen finnes, som båten föra kan? (Lars)
Det går mig nog till sinnes (Johan)
Hvad nu? Hvad säger han? (Gustav Adolph)

Nr 23:
Goda tidningar, min far! (Sigrid)
Kungen lefver, vi ha vunnit! (Johan)
Vi ha vunnit! Vi ha vunnit! Jerk med hatten viftat har (Chor)

Nr 24:
Gud! hvad vällust hjertat känner! (Gustav Adolph)

Nr 25:
Kära Herre! medan tiden till er resa går förbi (Johan)
Ja min Gubbe, deras heder är att segren [sic] blifvit vår (Gustav Adolph)

Nr 26:
... bröst! Men hvad hör jag? Hvad larm och dån? (Johan)
Himmel. Himmel, se båten stjelper (Choeuren af quinfolk)
Eric drunknar: Hvem är som hjelper? (Sigrid)
Ach hvem hjelper? Det är min Son. (Catharina)
Ännu ser man der, hvar han flyter (Maria)
Fort en båt! han på vattnet flyter (Gustav Adolph)
Ömma flicka! i dina armar jag af kärlek uppväckt är (Eric)

Nr 27:
Höjd af lycka! Se där, se där! (Johan, Chor af alla, undantagandes Sven)
Jag upptäckt är (Gustav Adolph)

Nr 28:
Ach min Far! Men, se Kungen! (Sven)
Min Son! Hvad ära skäner du mig, gamla Man! (Johan)
Kungen! Kungen! (Eric, Chor)
Mina barn! Ach värdens skona detta känslofyllda bröst! (Gustav Adolph)
Sälla dag, då hennes dygder höjas till vår Konungs famn (Sven, Eric, Johan, Choeuren af quinfolk)
Skyndom, min Konung, skyndom oss att fara (Lars)
Fort, tåget loss, hala ut, och låt gå! (STY.)

Nr 29:
Kära go vänner, ta er väl till vara! (Johan)
Hurtigt och lustigt! Det är ej någon fara (Chor: Roddarfolket)
Ta er väl till vara! (Maria, Catharina, Sigrid, Sven, Eric, Chor: Strandfolket)
Himmelen bevara, himmelen bevara (Maria, Catharina, Sigrid, Sven, Eric, Johan, Chor: Standfolket) 

Nr 30:
Käcka Gossar, striden söner, kyrkans altar väntar er (Choeur af brudskaran)
Folket samlas, klåckan [sic] ljuder, skyndom, vägen är ej lång (Johan)
Må vår oväns hjerta vekna (En brudriddare)
Måge Danmarks Döttrar blekna (En brudfrämma)

Akt III

Nr 1:
[instrumentalt]

Nr 2:
Jag segrat har O Gud, hvad seger!
Recit.: I, blommor af min skrud (Ebba)

Nr 3:
Stolta dygd! uti din dyrkan hoppades mitt hjerta mod (Ebba)

Nr 4: Enda tröst för mina dagar (Ebba)
Hvad mitt hjerta klagar! (Märta) 

Nr 5:
-

Nr 6:
Hvem nalkas? Grumma tvång! (Ebba)
Ach läs det ej Ditt ödes grymma skick (Märta)

Nr 7:
O du! hvars dyrkade namn (Ebba)

Nr 8:
Ach räds, med ett blindt [sic] raseri (Märta)
Att mål för dess hämnande bli (Ebba)

Nr 9:
O Gud! mina hädande plågor (Ebba)
O Gud! se med ömhet dess plågor (Märta)

Nr 10:
Recit.: Olyckliga! så följ dit din förtviflan leder (Märta)
Hvad har du sagt? Min make (Ebba)

Nr 11:
Vunnen är striden, vår Konung är här! (Chor)
Förskräckliga möte! (Ebba)
Mitt folk, mitt trogna ... (Gustav Adolph)

Nr 12:
... folk! Jag eder sällhet röner (Gustav Adolph)
Han ock min svaga hand (Delagardie)
Hvad olycksdjup omkring oss sväfvar (Märta)
Recit.: För sent O Gud! För sent! (Ebba)

Nr 13:
Och du, som förmätet din lydnad förgätit (Gustav Adolph)
Min Kung, jag visste ej förskräckas (Delagardie)

Nr 14:
Recit.: Ach grymma! om din ed var tvungen att bedraga (Delagardie)

Nr 15:
O Gud! jag skulle älskad vara? (Gustav Adolph)
Ach, grymme! om du älskad är! (Ebba)
Hvad blygd! han ännu älskad är! (Delagardie)

Nr 16:
Om af den eld, som för dig brunnit (Ebba)
Stolt är min själ, min Ebba (Gustav Adolph)

Nr 17:
Farväl! jag går att efvigt rycka (Gustav Adolph)

Nr 18:
O Gud! ännu ej nog! (Gustav Adolph)
Vår glad önskans vunna mål (Chor: Begge brudarne, Begge brudgum., Fadren)
Nej, lef att Sverge lyckligt göra (Chor: tutti)

Nr 19:
Recit.: O syn af vällust! syn af smärta! (Gustav Adolph)

Nr 20:
Mitt öga öppnadt är, jag lyder himlens vilja (Gustav Adolph)
Min Kung! min Kung! din nåd, ditt ädelmod (Delagardie)

Nr 21:
Fiender bäfven! förskräckens mot mig strida (Delagardie)

Nr 22:
Kung! i vår förmåga är, att blott beundra dig (Ebba, Delagardie, Chor)
Glöm, glöm min vrede, glöm den plåga, som min kärlek kostat dig (Gustav Adolph)