Uppväxt och utbildning

Hans Jacob Tengvall var son till stadsmusikanten, musikdirektören och organisten i S:t Petri församling i Malmö, Petter Tengvall (1764−1829) och dennes hustru Maria Ulrika Ahlman (1764−1820). Han fick en grundlig musikutbildning i hemmet och övertog, successivt från början av 1800-talet, faderns tjänster vid stadens läroverk och i S:t Petri församling. Stadsmusikantsysslan avskaffades i Malmö 1811 men detta tycks inte ha inneburit några förändrade arbetsuppgifter för Tengvall.  Han fortsatte sin tjänstgöring i S:t Petri kyrka och vid läroverket. Sistnämnda syssla behöll han fram till sin död.

Tengvall var gift första gången med Julia Maria Chevalier (1787−1831) och andra gången med Anna Mariana Jacobina Wilcke (1783−1854). Han fick fyra barn födda 1811−19. Under samma årtionde var han 1815−16 anställd som valthornist vid Kungl. Hovkapellet och fick då också undervisning i musikteori av Pehr Frigel vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk. Redan under denna period blev han känd som en mycket god valthornist. I historiken över akademiens första hundra år nämns han bland de få inhemska virtuoser på blåsinstrument som var verksamma i Sverige under perioden 1771−1871.

Tengvall hade genom den musikaliska skolning han fick i föräldrahemmet skaffat sig kunnande på många instrument. I parentationen över honom vid KMA:s årshögtid 1863 nämns utöver skickligheten på valthorn att ”Tengvall kände nästan alla instrumenter och meddelade undervisning på desamma. Han var en af de första som gjorde guitarren känd i södra Sverige; och trumpeten, på hvilken han äfven var mästare, var ett bland de första instrumenter han lärde sig; dessutom spelade han violin, piano och orgel och var derjemte för skolan en god sånglärare.”(Post & Inrikes Tidningar, nr 298 1863)

Dirigent, organist och musiklärare i Malmö

Från slutet av 1810-talet talet var Tengvall åter fullt verksam i Malmö. Sannolikt var det under denna period han fick undervisning av två kända musiker i Köpenhamn: Christoph Ernst Friedrich Weyse (1774−1842) och Friedrich Kuhlau (1786−1832).

Tengvall var tillsammans med sin far en av stiftarna till Musikaliska Sällskapet i Malmö och även aktiv som musikanförare inom detta. I denna roll skulle han enligt sällskapets stadgar inrikta sig på ”den musikaliska talentens förkofrande inom Sällskapet”. Verksamheten i sällskapet pågick från oktober till april. Under denna tid samlades de arbetande medlemmarna till övningssammankomster varje vecka och höll även fem−sex allmänna sammankomster (för sällskapets samtliga medlemmar) med musikframföranden ledda av Tengvall. Sällskapet var verksamt under åren 1825−41.

Under åren 1830−51 var Tengvall vidare musikdirektör vid Södra Skånska Infanteriregementet. 1830 blev han också invald i Kungl. Musikaliska akademien. Han avled den 8 maj 1863 av lunginflammation. I nämnda parentation hyllas han bland annat för att under 50 år ha anfört orkestern i Malmö vid konserter och spektakel vilket talar för att han tog på sig sådana uppdrag från 1810-talet. Han prisas också för att under sitt nära 60-åriga lärarkall ha undervisat flera tusen elever i tonkonsten. Redan under 1800-talets första år verkade han således som lärare i musik och sång.

Verk

Tengvalls verklista speglar hans mångsidighet som musiker. Den omfattar kompositioner som direkt kom till användning i Tengvalls praktik som stadsmusikant, musiklärare vid läroverket, musikanförare i Malmö musiksällskap och musikdirektör vid Södra Skånska Infanteriregementet. Hans verksamhet som organist har däremot inte avsatt några spår av de bevarade verken att döma. Inte heller har några av de sångskolor som han gav ut under sin livstid återfunnits.

I flera av Tengvalls verk har valthornet en viktig roll vilket bekräftar hans ledande roll på detta instrument. Han försåg vidare militärmusikkåren vid Södra skånska infanteriregementet med en lång rad marscher, gjorde orkesterarrangemang av kända soldatsånger och komponerade en lång rad polkor, valser med flera danser som var i ropet vid denna tid.

Boel Lindberg © 2016