Liv

Det finns i dag förhållandevis få fakta att tillgå om Georg Stubendorff. Han kom att arbeta som organist i S:t Jakobs kyrka i Stockholm mellan åren 1663 och 1672. Stubendorff verkar ha varit uppskattad i församlingen. Han fick först samma årslön om 300 daler kopparmynt som sin föregångare Heinrich Pape, men lönen höjdes i mars 1669 till 900 daler ”för dess konst och skicklighets skull”. Enligt en inventering från S:t Jakob 1673 fanns då ett antal kompositioner av Stubendorff, men den enda som återfunnits är O Jesu dulcissime, tillägnad Gustav Düben 1663 och bevarad i Dübensamlingen. Stycket, som är en kyrkokonsert i italiensk stil, är ett intressant exempel på vad en kyrkans musiker under stormaktstiden kunde åstadkomma.

I dag har vi följande biografiska fakta om Georg Stubendorff: Han efterträdde Heinrich Pape som organist i S:t Jakobs kyrka 1663 − närmare datum har inte gått att fastställa eftersom församlingsdokumenten från 1663 saknas. Det första säkra datum rörande Stubendorff som vi kan se är den 8 april 1663, det datum som står angivet på dedikationen av hans O Jesu dulcissime till Gustav Düben. Han gifte sig den 23 oktober 1664 med Margareta Jacobsdotter och kom sedan att gifta sig en andra gång, den 6 december 1666, med Anna Klausdotter. Han avled 1672, och i den upprättade bouppteckningen nämns en 6-årig son med namnet Gustav.

Det är för närvarande oklart varifrån Stubendorff kom. Man har tidigare antagit att han är bördig från Tyskland, men både födelseort och -datum är obekanta. De flesta utländska musikerna i Stockholm kom vid denna tid från Tyskland, men även andra länder finns representerade. I just fallet Stubendorff har nyare forskning indikerat en annan möjlighet, nämligen att Georg Stubendorff kom till Stockholm från dåvarande Livland. Riga var från 1621 en viktig administrativ stödjepunkt för dåtidens svenska välde, och det är fullt möjligt att Georg Stubendorff faktiskt kan ha kommit därifrån snarare än från Tyskland. Det finns också ett belägg för att en Samuel Stubendorff 1610 verkade som lärare och orgelspelare i Grobin och Libau.

Verk

Den enda bevarade kompositionen av Stubendorff är Dübensamlingens O Jesu dulcissime, Concerto a 3 (canto, 2 violiner och generalbas). Enligt en inventering i S:t Jakobs kyrka 1673 anges att det då fanns följande handskrivna kompositioner av Georg Stubendorff: ett Kyrie i sex stämmor, Haec est dies i sex stämmor, Gud will iag lofwa i sex stämmor och Morior misera i tre stämmor. Dock har ingen av dessa kompositioner återfunnits.

Kyrkokonserten O Jesu dulcissime

Kyrkokonserten O Jesu dulcissime är daterad den 8 april 1663 och tillägnad Gustav Düben, som nyligen hade tillträtt tjänsten som hovkapellmästare. Det är inte känt varför Stubendorff tillägande Düben verket, men det kan ha varit en hövlighetsåtgärd från en ny musiker i Sverige till en av Stockholms musiklivs mer framstående personer. Stubendorff ville visa hovkapellmästaren ett prov på sin skicklighet att komponera i en för tiden modern stil. En annan möjlighet skulle kunna gälla organisttjänsten i S:t Jakobs kyrka. Stubendorff kan ha dedicerat sin komposition till Düben för att denne skulle rekommendera honom till tjänsten. Inga kända källor berättar om när stycket kan ha framförts, men ett möjligt tillfälle kan ha varit under stilla veckan 1663, då långfredagen inföll den 16 april. Det är känt att det traditionellt fanns kopplingar till kommunionen (nattvardsgången) för denna typ av musik baserad på känslosamma latinska texter om kärleken till Jesus.

Texten till O Jesu dulcissime är delvis hämtad ur Jubilius Rhytmicus, de Nomine Jesu, även känd som Jesu dulcis memoria, traditionellt tillskriven Sankt Bernhard av Clairvaux. Ämnesvalet med ”Jesu dulcissime” var vanligt vid denna tid − i Dübensamlingen finns 15 olika verk med orden ”Jesu” och ”dulcissime” i titeln. 

Jan Johansson © 2015