Wilhelm Stenhammar (1871−1927)

Kväll i Klara (nr 1 ur Fyra Stockholmsdikter av Bo Bergman)

Opus 38

Skriv ut
  • Tillkomstår: 1918
  • Verktyp: Röst och piano
  • Textförfattare: Bo Bergman (1869-1967)
  • Arrangemang/bearbetning: Sången finns även orkestrerad. Okänt av vem.
  • Speltid: Ca. 1-5 min

Exempel på tryckta utgåvor

• Nordiska musikförlaget, ed. nr. NMS 6230
• Levande Musikarv. Emenderad utgåva nr 457-460, Stockholm 2014

  • Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket

Litteraturhänvisning

Wallner, Bo: Wilhelm Stenhammar och hans tid, bd 1-3 (Norstedts Förlag, Stockholm, 1991)

Beskrivning av verket

Tempo sostenuto f-moll 4/4 (C), 3/2, 62 takter, Poco piu mosso, affrettando, 14 takter, Tempo I, 20 takter, totalt 96 takter

Länkar

Lyssna till sånger på Musica Sveciaes utgåva MSCD 623 (inloggning på Spotify krävs)

Verkkommentar

Samlingen innehåller:
Kväll i Klara
I en skogsbacke
Mellan broarna
En positivvisa 

Libretto/text

Det viskar i vinden och mumlar vekt i solfallet över de döda. Jag söker som man den plats, där jag lekt som barn med barndomens röda och rörliga blod i sus. Jag hälsar, Sankta Klara, ditt hus, din gård, dina fönster som glöda! Längtan sänker vingen här i enslig fred. Vackra klockor, ringen. Sången ringer med.

Den brusande sångens klockklang går genom lindarnas valv som vakta din vila, Karl Mikael, år från år. Det gungar i grenarna sakta. Det ropar ur jorden. Jag hör ett eko av rösten som aldrig dör, hur det dör och dräps vad vi akta. Lyror dö och bjärta blad och allt jag vet. Stora sångarhjärta, du är evighet.

Men dagens brinnande män gå fram med lösen åt gamla och unga och ris och rep åt varandra och skam åt den som icke vill slunga sitt ord med vinden som vinden går. O, Sankta Klara, vad lösen får jag, när aftonens klockor sjunga? Låta dagen lida. Kvällen skall väl rå. Dag är gjord att strida, kväll att milt förstå.