Wilhelm Theodor Söderberg (1845−1922)
Wilhelm Theodor Söderberg föddes i Össeby-Garn i Stockholms län 6 oktober 1845 och dog i Karlshamn 1 november 1922. Han verkade som musiklärare och organist vid Borgerskapets enkehus i Stockholm 1871−73 och från 1873 till sin död i Karlshamn som organist och som musiklärare vid första allmänna läroverket 1874−1912. Söderberg komponerade främst sånger och pianostycken.
Liv
Wilhelm Theodor Söderberg var son till organisten Wilhelm Oscar Söderberg i Össeby-Garn. Efter att ha skaffat sig grundläggande musikalisk utbildning vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm 1861−70 (kyrkosångexamen, organistexamen 1867, dirigentexamen 1870) anställdes han 28 år gammal som organist i Karlshamn i Blekinge, där han sedan kom att vara bosatt och verksam till sin död i hjärtinfarkt vid 77 års ålder. Han verkade även som musiklärare och var delaktig i grundandet av Karlshamns musiksällskap 1876, vars förste dirigent han var 1876−1911. Till sällskapets konserter arrangerade Söderberg kända musikverk för tillgängliga musiker – mestadels en mindre kammarmusikgrupp. Konserterna gavs i stadshusets festsal, och senare även i Carl Gustafs kyrka.
Söderberg gifte sig 1880 med den tidigare pianoeleven Elvira Strömberg (1856−1935) och de fick sönerna Thorwald och Waldemar samt döttrarna Gerda och Signe. Den sistnämnda framträdde från tolv års ålder som pianist.
Redan under de sista åren av studietiden hade Söderberg utarbetat en metod (”bokstavsmetoden”) för musikundervisning av barn och ställt samman sånghäften för de små. Han fick 1874 den nioåriga Alice Sandström som elev. I sina brev berättade hon flera gånger hur positivt familjen såg på den unge, duktige läraren som kom att undervisa henne i mer än tre år. Söderberg dedicerade Sylvias visor op. 14:2 till henne. Alice Sandström medverkade även vid flera evenemang inom Musikaliska sällskapet i Carlshamn. Hon kom att som Alice Tegnér bli en välkänd och välutbildad tonsättare och musiker.
Verk
Söderberg har en omfattande produktion av främst sånger för röst och piano, men komponerade också duetter, körsånger, pianostycken och verk för violin och piano. Av sångerna har flera ett utpräglat andligt innehåll. Den under lång tid populära ”Fågelns visa” (”Där sjöng en fågel på lindekvist …”) förekom så sent som 1942 i Edvard Persson-filmen Sol över Klara, som utspelas bland bohemerna i Klarakvarteret, och ännu 1956 berättade dottern Gerda att sången var känd långt utanför landets gränser och att den t.o.m. kunde höras i kringvandrande italienska positivhalares repertoar.
Det ska genast sägas att Söderberg livet igenom behöll ett ideal som var i ropet redan på 1850- och 1860-talen, och att åtskilliga av hans sånger kan betraktas som konstmusikaliska pastischer, till förväxling liknande autentiska folkvisor. Han ägnade sig inte åt några stilistiska experiment och hans skapande visar genom åren ingen stilistisk utveckling. De flesta sångerna är strofiska, enkla och vackra, väl ägnade att smälta in i en rådande borgerlig salongsmiljö. Harmoniken är fast förankrad i dur- och molltonaliteten, men används med fantasi och variation för att framhålla textens innehåll och stämningar. Först i senare verk (från op. 61) vågar han sig på en djärvare harmonik med kromatiska färgningar.
Ett stort antal av hans sånger publicerades från och med 1869 antingen på eget förlag eller av Wilhelm Hansens förlag i Köpenhamn. Flera av sångerna anger textförfattaren ”Thösse”, vilket torde vara en pseudonym för tonsättaren själv. Men i de allra flesta fall har han tonsatt välkända dikter av tidens största poeter, däribland Josef Julius Wecksell, Zacharias Topelius och Johan Ludvig Runeberg.
I en recension över nytryckta stycken kan man i Svensk Musiktidning (1893:8) läsa: ”I W Th Söderberg återfinna vi den gamle bekante populäre kompositören till ’Fågelns visa’. De här förekommande kompositionerna äro också i en enkel populärstil för elever och dilettanter. Elegien i C-dur synes snarare förtjena namnet romans än elegi, då någon egentlig elegisk stämning deri ej förefinnes”.
Stig Jacobsson © 2015
Skrifter av tonsättaren
Allmänna grunderna för sångundervisningen vid elementarläroverk och folkskolor, 1881.
Poetiska tankelekar vid eldbrasan. 75 charader, Karlshamn, 1886.
Bibliografi
Ljungström, Bengt: "Wilhelm Theodor Söderberg: en förgrundsfigur i Karlshamns musikliv för 100 år sedan", i: Carlshamniana, 1999, s. 7−28.
Helmer, Axel: Svensk solosång 1850-1890, diss, Stockholm: Svenskt musikhistoriskt arkiv, 1972.
Läroverks-matrikel för år 1885.
Svenskt porträttgalleri. XXI Tonkonstnärer och sceniska artister (biografier af Adolf Lindgren & Nils Personne), Stockholm 1895−1913.
Verköversikt
Kammarmusik, pianomusik, sånger (bl.a. Fågelns visa), psalmer, körmusik.
Samlade verk
Verk för violin, cello, flöjt och piano
Romans op. 18 för violin eller flöjt och piano.
Elegie op. 21 för flöjt, violin (eller två violiner) och piano.
Serenad op. 26. 1881.
Romans op. 27.
Romans op. 33 för cello och piano.
Tarantella op. 34.
Romance C-dur op. 42.
Gondolsång op. 46.
Elegie op. 47.
Pianoverk
Sång utan ord op. 10, 1876.
Längtan op. 12, 1876.
Spinnvisa op. 13, 1876.
2 Karakters-Mazurkor op. 16, 1877.
Sex tonbilder op. 19, 1877. 1. Andantino patetico, 2. Moderato, 3. Andante lamentabile, 4. Vivace, 5. Moderato, 6. Andante cantabile.
Kokett, mazurka op. 28.
Oscar-vals & Sophie-vals (Silfverbröllopsvals) för piano 4 händer op. 31, 1882.
Klockringning op. 33.
Impromptu-Rondo op. 51.
Sorgmarsch för piano eller orgel.
Wemod för piano med diktläsning (W.Th. Söderberg).
Psalmer
Endast första publiceringen angiven, flera av dem finns även med alternativa texter.
Ack, varför nu sörja? (N. Frykman). Nr 318 i Svenska Missionsförbundets sångbok, 1894.
En morgon utan synd jag vakna får (C.C. af Tibell). Nr 494 i Hemlandssånger, 1892.
Fröjdas vart sinne (N. Frykman). Sanningsvittnet, 1881.
Fort skynden alla (J.T. Jacobsson). Stockholms Söndagsskoleförenings sångbok, 1882.
Gud är trofast, o min själ.
Jag har i himlen en vän så god (N. Frykman). Pilgrimstoner, 1886.
Jag kom till korset och såg en man.
Lev för Jesus, intet annat (L. Sandell). Sånger till Lammets lof, 1877.
Låt mig börja med dig (L. Sandell). 1884.
Modersvingen (L. Sandell). Sånger till Lammets lof, 1877.
På Sions berg.
Körer (flertalet förekommer också som solosånger)
14 sånger och visor för mansröster.
1. Den öfvergifna ("Hvi har du från mig vikit?", B.E. Malmström).
2. Visa i folkton ("Hvad sjunger liten fågel uppå grönan qvist?", Mathilda Langlet).
3. Flyttfåglarne ("I flyktande gäster på främmande strand", J.L. Runeberg).
4. Sylvias visa. Wåren och Sylvia komma tillbaka ("Jag kommer ändå", Z. Topelius).
5. Sylvias visa ("Wackra siska i den gröna skogen", Z. Topelius).
6. En glad visa ("Hör Anna lilla om det gör dig harm", Z. Topelius).
7. Aprilnarri ("Kom glada gosse", Z. Topelius).
8. Sylvias visa. Under rönn och syrén ("Blommande sköna dalar", Z. Topelius).
9. I midsommartider ("Så skön är ängen grön", Thösse).
10. Jungfrun i det gröna ("Det var en gång en jungfru", B.E. Malmström).
11. Wallkullans sång ("Öfver Siljan till Mora strand", F. Hedberg).
12. Den hemkommande ("Ensliga sken", J.L. Runeberg).
13. Aftonklockan ("Jag mins, hur förr av klockans klang", C.D. af Wirsén).
14. Hvad jag är säll ("Hvad jag är säll", J.L. Runeberg).
Min blekingsbygd (F. Strömmerstedt) för röst, unison kör, manskör eller blandad kör och piano.
Idrottssång (H. Johnsson) för röst eller unison kör och piano. Dedikation: "Tillägnad Sveriges ungdom".
Två fosterländska sånger för en röst, unison kör eller blandad kör med piano ad lib. 1. Du kära fosterland ("Allt från vår barndom fram du står", W.Th. Söderberg). 2. Vårt fosterland ("Hell nordens sköna drottning", F. Strömmerstedt).
Davids 100:e och 117:e psalmer för chör eller soloröst vid piano op. 20.
Tre andelige Sange för blandad kör op. 40. 1. Stabat mater. 2. O quam tristis. 3. Quis est homo.
Tanken ("Tanke, se hur fågeln svingar", J.L. Runeberg), kvartett för SATB, 1882.
När klockorna ringa. [Anses ha varit hans sista komposition − ej återfunnen.]
Sånger för röst och piano
Många utgivna av Wilhelm Hansens förlag Köpenhamn, eller tryckta på eget förlag. De flesta odaterade.
Aftonklockan ("Jag mins, hur förr vid klockans klang", C.D. af Wirsén) op. 25:3.
Aprilnarri ("Kom glada gosse, hör vad jag dig svär", Z. Topelius) op. 29:1, 1882.
Augusti månsken ("Re'n kvällningsstund sitt lätta dok av svalkande skymning", F. Strömmerstedt) op. 63.
Ave Maria ("Ave Maria! Gratia plena") op. 24:1. [Op. 24:2 med obligat violin.]
Demanten på marssnön ("På drifvans snö der glimmar", J.J. Wecksell) op. 9:1, 1876.
Den första lärkan ("Nu glöder rosen vid alpens fot", kronprins Oscar Fredrik), op. 48.
Den hemkommande ("Ensliga sken, flamma som stjernornas ren", J.L. Runeberg), 1872.
Den sköna våren ("Allt är godt, hvad vill jag göra", J.L. Runeberg), 1872.
Den öfvergivna. Visa i folkton ("Hvi har du från mig vikit", B.E. Malmström) op. 3, 1873.
Det vet ingen ("Der stodo rosor i grönan dal", Z. Topelius) op. 49.
Du kära fosterland ("Allt från vår barndom fram du står", W.Th. Söderberg).
Du är min ro, för två röster och piano op. 22.
Dvergens hämnd ("Det ståndar en dverg i bergets natt", J.J. Wecksell) op. 56.
Elfkungen ("Lyss! Lyss! tonerna gå", R. Gustafsson) op. 17, 1877.
En blomma ("Hon spirade upp vid korsets fot", V. Rydberg) op. 38:5.
En glad visa ("Hör, Anna lill", Z. Topelius) op. 29:3, 1882.
En vallarelåt (K. Hed).
Fansång (T. Holmberg).
Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet ("Somna, du min våg i vestanfjärdar", Z. Topelius) op. 44, 1891.
Fjäriln och rosen ("Rosen lutar, blek om kinden", J.L. Runeberg), 1873.
Flyttfåglarne ("I flyktande gäster på främmande strand", J.L. Runeberg) op. 8.
Fågeln ("Der sitter en liten fågel på hafvets vilda strand", J.J. Wecksell) op. 55.
Fågelfängaren ("Jag vandrar fram på skogens ban", J.L. Runeberg) op. 38:6.
Fågeln i Nordanskog. Visa i folkton ("Det satt en liten fågel och sjöng i nordanskog", op. 11:1), 1876.
Fågelns visa ("Det sjöng en fågel på lindequist", Z. Topelius), 1872.
Glömska ("Det hviskar i dal och det prasslar i skog", S. Brink) op. 64.
Granarnas sång i juletid ("Vi ha susat vår sång uti skogarnas psalm", Aster) op. 61.
Gud var mig nådig ("Gud var mig nådig efter Din godhet", Davids Psalm 51) op. 58.
Harrgårtdstösa i äppelapla ("Dä satt å sang i e äppelapel", G. Fröding) op. 65.
Hvadan? (Tammelin)
Hvad jag är säll (J.L. Runeberg).
Hymn ("Herre! stor i makt och ära", A.G. Silverstolpe) op. 38:10.
Hymn (Alfred Hedenstierna).
Här är landet (W. Nordin).
Höst och vår op. 5:1.
I midsommartider. Visa i folkton ("Så skön är ängen gröna", Thösse), 1884.
Ingalill (G. Fröding) op. 5:2
Ingeborgs klagan ("Nu är det höst", E. Tegnér), 1884.
Irrskenet på heden ("Du bleka ros på hedens stig", Z. Topelius) op. 50:2, 1890-t.
Jag har dig kär ("Jag har dig kär, öfver allting kär", J.J. Wecksell) op. 9:3, 1876.
Jungfrun i det gröna ("Det var en gång en jungfru, hon satt i rosengård", B.E. Malmström), 1872.
Kom, vid min sida sjung ("Blommande sköna dalar", Z. Topelius).
Källan i skogens famn.
Liten verna ("Hon var en liten blomma", Z. Topelius) op. 37:4.
Lärkröster i maj ("O du lummiga lund", Z. Topelius) op 50:1.
Mitt hjerta och min lyra ("Allt för din fot jag lägger ned", Th. Moore) op. 62.
Mitt lilla strå ("Min väg är lång, och hinder stänga den"), 1871.
Morgonen ("Solen några purpurdroppar", J.L. Runeberg) op. 15:2, 1876-77.
Naturens skönhet ("Jag stod vid klippan", Z. Topelius) op. 15:1, 1876-77.
Necken ("Qvällens guldmoln fästet kransa", E.J. Stagnelius) op. 43B, 1891.
Näktergalen ("Ljumma fläktar, stilla sis", F. Strömmerstedt) op. 60.
När det skymmer ("Mina lefnadstimmar stupa", J.O. Wallin) op. 54.
O vor' jag ett minne (Z. Topelius) op. 25:2.
O, älskade ljuva (K.G. Svanhild) för 2 sopraner och piano.
På fjärden ("Ro sakta, sakta", F. Strömmerstedt) op. 52.
Romans ("Små fåglar sig svinga i vårens ljusa höjd", Thösse) op. 38:1.
Saknaden ("I skogen finns ej mer en gren", J.L. Runeberg) op. 25:4.
Signes visa ("I Svaneliden om sommartiden", K.A. Melin) op. 38:7.
Solnedgång ("Sakta du sjunker i gyllne skyar", F. Hedberg) op. 30.
Som en blomma ("Du lilla blomma, undangömd", Eugénie) op. 36 (Ded.: HKH prinsessan Eugénie), 1874.
Sommarbud ("Svalan qvittrar i sky", Ave = E. Wigström) op. 38:8.
Sparfven om julmorgonen ("Nu så föll den hvita snö", Z. Topelius) op. 37:3.
Sverige (H. Jacobsson).
Sverige (B. Risberg)
Sylvias visa N:o 13 ("En liten fågel fjerran", Z. Topelius) op. 38:4.
Sylvias visa ("Hvem är du, fria och klara ton", Z. Topelius) op. 57:1.
Sylvias visa ("Vackra siska i den gröna skog", Z. Topelius) op. 29:2, 1882.
Till dig ("O, säg mig, hvarför älskar jag dig så?", F. Strömmerstedt) op. 59
Till en flicka ("War glad, som sparfven qvittrar", Z. Topelius) op. 37:2.
Till en gosse ("War frisk och glad, och blomstra ung", Z. Topelius) op. 37:1.
Till stjernorna ("Heliga stjernor") op. 23, 1879.
Till trånaden ("För jordens gudar höjer jag ej sången", J.L. Runeberg) op. 38:3
Træet ("Træet stod færdigt med Blad og med Knop", B. Bjørnson) op. 38:9.
Tåren ("Skön är tåren, när han faller", Tammelin), 1871.
Under rönn och syrén ("Blommande sköna dalar, Z. Topelius) op. 14:1, 1876−77.
Vad månne de vänta på? ("De älskliga blyga blommor", Z. Topelius) op. 57:2.
Vaggsång för mitt hjerta ("Sof, mitt hjerta, slumra i din vagga", Thösse) 1871.
Vaggvisa ("Vyssa, vyssa, liten kind", E. Fredin) op. 45:2, 1891.
Vaggvisa (E.J. Stagnelius).
Vallflickan ("Här vallar jag den långa dag", Thösse) op. 38:2.
Vallkullans sång ("Öfver Siljan till Mora strand gå", F. Hedberg). 1872.
Vid en källa op. 35.
Visa i folkton ("Hvad sjunger liten fågel uppå grönan quist", MathildaLanglet) op. 11:2, 1876.
Visa i folkton ("Nu klär sig våren igen så grön", Z. Topelius) op. 45:1, 1891.
Våren och Sylvia komma tillbaka, "Jag kommer ändå, jag kommer nog" (Z. Topelius). Sylvias visor op. 14:2, 1876−77.
Vårluft, "Der susar en storm öfver sjöar och land", Z. Topelius) op. 50:1, 1890-t.
Vårt fosterland, ("Hell nordens sköna drottning", F. Strömmerstedt) op. 53.
War det en dröm? ("War det en dröm?", J.J. Wecksell) op. 9:2, 1876.
Wågskimmer ("Hvad är det Roines vågor", Z. Topelius) op. 25:1.