Sven Sköld (1899−1956)
Sven Josua Sköld föddes på Lidingö, Stockholm, 20 juli 1899, och avled på samma ort 23 oktober 1956. Han var cellist, dirigent och tonsättare. Sina mest betydande musikaliska insatser gjorde han som tonsättare, arrangör och kapellmästare vid Radiotjänst och som kompositör av musik till svensk ljudfilm. I båda medierna tillhör han de mest produktiva och inflytelserika musikskaparna i Sverige under 1940- och 1950-talen.
Den tidiga musikerkarriären
Sven Sköld föddes och avled på Lidingö, Stockholm − hela livet hade han huvudstaden som sin bas. Som tjugoåring kom han in som elev vid Kungl. Musikkonservatoriet, där han studerade åren 1919−23, med cellon som huvudinstrument och med Carl Lindhe som huvudlärare. Därefter påbörjade han en karriär som biograf- och restaurangmusiker, något som han arbetade med på heltid till 1931 med Stockholm som arbetsfält.
Samtidigt etablerade han sig både som kapellmästare och arrangör i olika sammanhang − de tidigaste kompositionerna och arrangemangen härrör från tidigt 1920-tal. År 1929 grundande han ensemblen Septiman, med sättningen stråkkvintett, klarinett och piano. Den blev mycket populär både som turnerande ensemble och för ett flertal grammofoninspelningar.
Radiomedarbetare och kapellmästare
Från 1930-talet medverkade Sven Sköld tillsammans med Septiman mycket flitigt i radion och 1931 fick han ett första förordnande där. År 1943 anställdes han som kapellmästare, arrangör och dirigent vid Radiotjänst. Under året 1942 var han även kapellmästare för Kungl. Hovkapellet. Han var också en flitig gästdirigent i olika sammanhang i de övriga nordiska länderna och framträdde i både dansk, norsk och finländsk radio som kapellmästare.
Sven Sköld blev i sin samtid särskilt känd som en mycket skicklig arrangör, efterhand också som kompositör. Som arrangör arbetade han i särskilt stor omfattning med populär- och underhållningsmusik, delvis för Septiman. Vid radion arbetade han med så kallade radiopotpurrier, ofta baserade på välkänt melodimaterial av olika slag, som folkmusik eller andlig musik − exempelvis den frikyrkligt inspirerade Så älskade Gud världen (som även gavs ut på fonogram). Sköld var därtill upphovsman till ett hundratal radiorapsodier − en annan form av större arrangemang för radiomediet, exempelvis i verk såsom Som stjärnan uppå himmelen, Erk du, Maja du och Vid älvom, på berg och i dalom. Samtliga var konstnärliga bearbetningar av välkända svenska folkmelodier och andliga sånger − använt som ett musikaliskt råmaterial, fritt tillgängligt för tonsättaren och arrangören. Sven Sköld var i den egenskapen en av de mångsidigaste och mest produktiva medarbetarna vid radion.
Tonsättare av filmmusik
Sven Sköld kom, med början 1929, att arrangera och komponera musik till ett fyrtiotal svenska filmer, båda långa och korta, spelfilmer och journalfilmer. Hans musik har särskilt genom exponeringen i omtyckta och stilbildande filmer som Hon dansade en sommar och Salka Valka kommit att närmast utgöra ett imaginärt soundtrack till de svenska 1940- och 1950-talen. Det komponerade materialet i filmerna är väsentligen från perioden 1942−57. Arrangemangen är ofta (men inte alltid) från samma filmer, perioden 1937−57, alltså till ett år efter hans död.
Han samarbetade med många av tidens främsta svenska regissörer: Arne Mattsson var en namnkunnig filmkreatör som Sven Sköld arbetade mycket med. Några av hans mest kända bidrag på området är musik till filmklassiker som Arne Mattssons redan nämnda Hon dansade en sommar (1951), som gav Sköld pris för bästa filmmusik vid festivalen i Cannes 1952, Rolf Husbergs Barnen från Frostmofjället (1945) och Mattssons Salka Valka (1954) samt Hemsöborna (1955) − alla betydande publiksuccéer. Han var också orkesterledare vid några filmmusikinspelningar till vilka han också både komponerade och arrangerade musik, som Ordet (1943), Klockan på Rönneberga (1944) och Johansson och Vestman (1946).
Tonsättaren
Exponeringen som tonsättare i radion var också betydande: under vissa år på 1940-talet var Sven Sköld den mest spelade tonsättaren i radion över huvud taget. Mot bakgrund av dåtidens mediesituation, där radions genomslag i det svenska samhället var mycket stort, gjorde detta honom till en av de mest hörda, därmed i den meningen mest betydande svenska tonsättarna.
Sköld kom att arbeta inom en rad av tidens viktiga genrer, där sviterna för orkester intar en framträdande plats, exempelvis Orkestersvit och Kung Erik och Karin. Hans mest framförda och populära komposition är konsertstycket Sommar för violin och orkester (1938/39), som med sitt impressionistisk-romantiska tonspråk och evergreen-kvaliteter visat sig ha ett bestående värde i repertoaren − den finns också i ett flertal inspelningar.
Sven Skölds kompositionsstil har bland annat beskrivits som en ”modernt anpassad, nationalromantisk stil” (Nationalencyklopedin) och ”musikantisk men gärna överdimensionerad underhållningsstil” (Bonniers Musiklexikon). Riktigt är att hans musik genom sin anknytning till (en väsentligen orkestralt arrangerad) svensk folkmusik och folkton har en stilistisk affinitet med nationalromantiken. Men Sköld hör till en senare epok − präglad av moderna musikmedier som radio och ljudfilm, en fonogramburen populärmusik och i vid mening modernistiska strömningar inom samtidens svenska konstmusik. I hans totala musikaliska produktion omformades följdriktigt intryck från 1930-talets neoklassicistiska strömningar och den franska impressionismen. Det kan höras i den delvis impressionistiskt, delvis modernt nationalromantiskt klingande Sommar. På så vis är hans tonspråk besläktat med den moderata modernismen hos en något yngre generation − ”trettiotalisterna” med namn som Lars-Erik Larsson, Dag Wirén, Erland von Koch och Gunnar de Frumerie.
En musiker av sin tid
Tonsättarskapet var endast en del av Sven Skölds musikergärning, om än prominent. I själva verket förenade han sömlöst ett flertal musikskaparroller i en uppenbarligen mångsidig personlighet: tonsättare, arrangör, kapellmästare, orkesterledare, musiker, radioman och filmmusikkompositör. Hans musik var i högsta grad en medialiserad sådan, producerad för, framförd i och påverkad av medierna. Det är i själva verket knappast möjligt att frikoppla hans komponerande från hans dagliga verksamhet vid Radiotjänst under två decennier och ett likaså mångårigt arbete vid Svensk Filmindustri − och i dessa medier användes hans kompetens i lika hög grad för arrangerande, dirigerande och produktion av inspelningar av redan komponerad musik. Det är i Sven Skölds fall sålunda svårt att skilja tonsättaren från arrangören, de är de två sidorna av samma mynt.
Sven Sköld medverkade på ett stort antal fonogram som kapellmästare och exekutör, exempelvis på ett flertal inspelningar med Septiman, men också med till exempel Kungl. Hovkapellet liksom olika ensembler från radion. Han spelade i kapellmästarrollen flitigt in musik av flera andra samtida svenska tonsättare inom konstmusikfältet − liksom underhållnings- och populärmusik av de mest skiftande slag − som musik för barn som Alice Tegnérs ”Sjung med oss, mamma!”, men också i egna mindre kompositioner, utgivna på etiketten Sagoton. Sven Skölds musikaliska kvarlåtenskap av kompositioner, arrangemang och inspelningar − i ett flertal genrer och stilar, för fonogram, radio och film − är därför närmast oöverblickbart omfattande, men väl värd att studeras som en stilistiskt högt representativ musik från sin era.
Toivo Burlin © 2016
Bibliografi
Björnberg, Alf: Skval och harmoni. Musik i radio och TV 1925–1995, Stockholm, 1998, s. 52, 54, 156.
Burlin, Toivo: Det imaginära rummet: Inspelningspraxis och produktion av konstmusikfonogram i Sverige 1925–1983, diss. i musikvetenskap, Göteborgs universitet, 2008, s. 64, 148, 157, 162, 166, 203.
Edström, Olle: Göteborgs rika musikliv: En översikt mellan världskrigen. Göteborg: Musikvetenskapliga avdelningen, Musikhögskolan, Göteborgs universitet, 1996, s. 372, 373.
Græsvold, Hans Magne ”Sköld, Sven”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 5, Stockholm: Sohlman, 1979, s. 405.
Jonsson, Leif & Hans Åstrand (red.): Musiken i Sverige, vol. 4, Konstmusik, Folkmusik, Populärmusik 1920–1990, Stockholm: Fischer & Co, 1994, s. 59, 292.
”Sköld, Sven”, i: Bonniers musiklexikon, Stockholm: Bonnier fakta, andra uppl., 1983, s. 431.
”Sköld, Sven”, i: Nationalencyklopedin, vol. 16, Höganäs: Bra Böcker, 1995, s. 604.
Paulsson, Kajsa: Nu ska du få höra: svenska musikfonogram för barn 1904–1980, diss. i musikvetenskap, Göteborgs universitet, 2006, s. 81.
Källor
Musik- och teaterbiblioteket.
Verköversikt
Filmmusik (40-tal filmer, däribland Hon dansade en sommar och Hemsöborna), orkesterverk (Burleske, Fyra Miniatyrer, Marin valsfantasi, Svensk Allmogemarsch, Vid älvom, på berg och i dalom, Sommar för violin och orkester m.m.), vokalverk med orkester (Festspel, Ensam är min själ ikväll), sånger, barnmusik, populär- och underhållningsmusik.
Samlade verk
Filmmusik
Slalom (kortfilm) innehåller: Ouverture, Lodjuret och haren, Mellanspel, Scherzo, 1937.
Johanssons i Vrena (regi Gunnar Skoglund), 1942.
När lillan kom till jorden… (regi Olle Nordemar), 1942.
Ordet (regi Gustaf Molander), 1943.
Klockan på Rönneberga (regi Gunnar Skoglund), 1944.
Barnen från Frostmofjället (regi Rolf Husberg), 1945.
Johansson och Vestman (regi Olof Molander), 1946.
Åsa-Hanna (regi Anders Henrikson), 1. Polka och Schottis, 2. Gånglåt, 1946.
Rallare (regi Arne Mattsson), 1947.
De valde friheten! (regi Gunnar Olsson), 1948.
Flickan från fjällbyn (regi Anders Henrikson), 1948. [Förspel, förtextmusik, utgångsmarsch, piano-motiv.]
Hammarforsens brus (regi Ragnar Frisk), 1948.
Trådarnas dans (regi Per Gunvall), 1948.
Konung Gustaf V in memoriam (regi Nils Jerring), [innehåller bl.a. Preludium] 1950.
Hon dansade en sommar (regi Arne Mattsson), 1951.
Starkare än lagen (regi Arnold Sjöstrand, Ragnar Frisk, Martin Söderhjelm), 1951.
För min heta ungdoms skull (regi Arne Mattsson), 1952.
Hård klang (regi Arne Mattsson), 1952.
All jordens fröjd (regi Rolf Husberg), 1953.
Ingen mans kvinna (regi Lars-Eric Kjellgren), 1953.
Kärlekens bröd (regi Arne Mattsson), 1953.
Skuggan (regi Kenne Fant), 1953.
Salka Valka (regi Arne Mattson), 1954.
Hemsöborna (regi Arne Mattsson), 1955.
Nattens väv/Männen i mörker (regi Arne Mattsson), 1955.
Paradiset (regi Arne Ragneborn), 1955.
Prästen i Uddarbo (regi Kenne Fant), 1957.
Vandring (regi Arne Mattsson).
Enskilda sånger i filmer
Blott en vagabond (F. Winter, Nils-Georg) ingår i: Muntra musikanter, 1932.
Sångvals ingår i: Muntra musikanter, 1932.
Brudköpet, ingår i: Odygdens belöning, 1937.
Loppsexan, ingår i: Odygdens belöning, 1937.
Loppsexan, ingår i: Loppsexan, 1937.
Försona dig, ingår i: Ordet, 1943.
Vaggvisa, i: Katrina, 1943.
Vi kör stora lass (Rune Lindström), ingår i: Ordet, 1943.
Syndare, täpp ej ditt öra (R. Lindström), ingår i: Ordet, 1943.
Rallarvisa (Manne Briandt), ingår i: Rallare, 1947.
Gretas hambo, i: Hammarforsens brus, 1948.
Förtrollad vandring (R. Lindström), ingår i: Förtrollad vandring, 1954.
Nu domnar dagen mot sitt slut kring parkens trän, ingår i: Förtrollad vandring, 1954.
Tittskåpet: Kom hit gott folk och kika in uti mitt tittskåps svarta hus”, (R. Lindström), ingår i: Förtrollad vandring, 1954.
Lapplandslåt, i: Lappen i kåtan.
Ballongköpet.
Havslängtan (J. Masefield).
Lunnejas sång.
Bergslagsvinter.
Linda min Linda.
Filmmusik: arrangemang
Djurgårdsnätter (F. Winter), 1933.
Gurli (Ur filmen "Gurli", Jules Sylvain, Åke Söderblom), 1933. Staden sjunger (Ur filmen "Gurli", Jules Sylvain, Åke Söderblom) 1933.
Odygdens belöning, (regi Gideon Wahlberg och John Lindlöf), 1937.
Norrlandsskildringar (regi Sten Nordenskiöld), 1937.
Än leva de gamla gudar (regi Schamyl Bauman), 1937.
Tänk, om jag gifter mig med prästen (regi Ivar Johansson), 1941.
Ordet (regi Gustaf Molander), 1943.
Klockan på Rönneberga (regi Gunnar Skoglund), 1944.
Barnen från Frostmofjället (regi Rolf Husberg), 1945.
Åsa-Hanna (regi Anders Henrikson), 1946.
Rallare (regi Arne Mattsson), 1947.
De valde friheten! (regi Gunnar Olsson), 1948.
Flickan från fjällbyn (regi Anders Henrikson), 1948.
Hammarforsens brus (regi Ragnar Frisk), 1948.
Hon dansade en sommar (regi Arne Mattsson), 1951.
Starkare än lagen (”Gårdmandstøsen) (regi Arnold Sjöstrand, Ragnar Frisk och Martin Söderhjelm), 1951.
För min heta ungdoms skull (regi Arne Mattson), 1952.
Hård klang (regi Arne Mattsson), 1952.
All jordens fröjd (regi Rolf Husberg), 1953.
Det var dans bort i vägen (regi Arne Mattsson), 1953.
Ingen mans kvinna (regi Lars-Eric Kjellgren), 1953.
Kärlekens bröd (regi Arne Mattsson), 1953.
Rajd (regi Richard Tegström), 1953.
Skuggan (regi Kenne Fant), 1953.
Salka Valka (regi Arne Mattsson), 1954.
Förtrollad vandring (regi Arne Mattsson), 1954.
Hemsöborna (regi Arne Mattsson), 1955.
Männen i mörker (regi Arne Mattsson), 1955.
Vokalverk med orkester
Festspel, för kammarorkester, barnkör med ackompanjemang, 1942. Innehåll: 1. Förspel och prolog, 2. Med slägga, borr och spett, 3. Sjung med oss, mamma! (Alice Tegnér), 4. Målarnas entré, 5. Borrarvisa, 6. Gosskör vid järnvägsinvigningen (August Söderman) [Komponerat för Musikens vecka 1942], 1942.
Ensam är min själ i kväll (G. Nasenius), sång och orkester, 1944, 1947.
Övrig orkestermusik
På begäran! Potpourri. 1. Handklaverslåt, 2. En å te' samma slag, 3. Svärdsjöpolska, 4. På begäran, 5. Waldemar-hambo, 6. Hipp och Hopp, 7. På isen, 8. Klackjärnspolka, 9. Polkett från Uppland, 10. Beväringspolkett, 11. Hejsan grabbar [potpurri för salongsorkester respektive piano], 1921.
På begäran! 1. Bondvals, 2. Friarevalsen, 3. Sorundalåten, 4. Finska valsen, 5. Sandals kanon, 6. Tess lördan, 7. Näcken, 8. Schottis: Ska vi dansa polka eller kanske vals, 9. Beväringsdans från Axvalla he’, 10. Frykdalsdans, 11. Handklaverslåt,12. En te’ tå’samme slag, 13. Hambo: Svärdsjöpolska, 14. På begäran, 15. Waldemar-hambo, 16. Hipp och Hopp, 17. Polka: På isen, 18. Klackjärnspolka, 19. Polkett från Uppland, 20. Beväringspolkett, 21. Hejsan grabbar [potpurri för salongsorkester respektive piano]. 1921.
På begäran 2. I gamla tagen: Potpourri. 1. Fiskarvals från Bohuslän, 2. Spiskroksvalsen, 3. Karlskogavalsen, 4. Fjällbruden, 5. I sommarnatt, 6. Ölandstöser, 7. Nomra tre, 8. Min tös, 9. Östgötahambo, 10. Elvan, 11. For you, 12. Klarinettpolka, 13. Kadettliv, 14. Gillingepolkan, 15. Ingaröpolkan [potpurri för salongsorkester], 1921.
Arrangemang för salongsorkester av Sven Sköld, 1933.
Rominpolska, 1937.
Dalpolska, 1938.
Dellens vågor, 1938.
Potpurri över melodier efter Aug. Bondeson och Jödde i Göljaryd, 1938.
Sommar, för violin och orkester, 1938. [Även arr. för salongsorkester, 1946.]
Spiskroksvalsen [salongsorkester], 1939.
Trallar och bondlåtar, del 1–2, 1939.
Folkmusik i arrangemang av Sven Sköld. 1. Låtar från Särna, 2. Skrattpolska, Mowitz blåste en konsert [potpurri på Bellmansmelodier arr. av Sven Sköld], 1942.
Orkestersvit 1. Innehåll: Sommarpsalm, 2. Polska, 3. Ödemarksidyll, 4. Vitjelåten.
Svensk allmogemarsch, 1943.
Vid älvom, på berg och i dalom. Svit för orkester i svensk folkton, 1944. 1. Oxbergsmarschen, 2. Rättvikspolskor, 3. Vallåt, 4. Älvdalspolska, 5. Junkasgubbens brudmarsch, 6. Sommarpsalm, 7. Finnbackavals, 8. Bingsjöpolska.
Lappsk psalm, 1944.
Som stjärnan uppå himmelen. Rapsodi i svensk folkton, 1944.
Glada melodier från sekelskiftet i arrangemang av Sven Sköld, 1945.
Per Albin Hanssons sorgmarsch, 1946.
Det våras ”Spring is here, Valse romantique”, 1948.
Så älskade Gud världen, radiopotpurri, 1955.
Fyra miniatyrer, för kammarorkester, 1957.
Midnattssolens land.
Småland där det är så gött, gött, gött, rapsodi.
Gläd dig du skåning, rapsodi över skånemelodier (N. Ludvig).
Sven i Luthagen: En svit på melodier (”Sven im Lautenhein”, S. Scholander).
Marin valsfantasi.
Erk du, Maja du, radiorapsodi.
Som stjärnan uppå himmelen, radiorapsodi.
Burleske.
Kung Erik och Karin, svit.
Trallar och bondlåtar, potpurri för salongsorkester.
Piano
Vårtoner: Potpourri av de mest omtyckta vårsångerna arrangerade av Sven Sköld, 1936.
Trallar och bondlåtar [August Bondeson, Jödde i Göljaryd et. al, ur ett radioprogram med samma namn], 1939.
En visa vill jag sjunga, som handlar om min lilla vän. I: Folkvisor, 1941. [Även version för gitarr i: Min tredje gitarrkompis, 1991.]
Canzonetta, för violin och piano, 1947.
Så älskade Gud världen all. Potpurri på andliga sånger, 1949.
Julpolskor och spelmanspolskor [piano].
Sånger
Tre visor: Ack, om jag vore kung (F.G. Bengtsson), Det står ett hus på stranden (S. Siwertz), Havslängtan (J. Masefield), Jag måste gå till sjöss igen, till molnens och havens hot, 1938.
Tuna ting: Dalkarlarnas brev till Gustav Vasa (E.A. Karlfeldt), för en röst och piano eller luta, 1942.
Inte är jag ensam (Karl-Gustaf). Inte är jag ensam, fast ensam jag går, ur sångspelet En dejlig rosa, för sång och gitarr/luta/piano, 1943.
Aftonbön (Sigfrid Sköld), för sång och piano eller orgelharmonium, 1948.
Andliga sånger: Hur ljuvt det är att komma.
Julmusik
Potpourri över julmelodier, 1931.
Kom jul med klara vita ljus. Julvisa. (K.-E. Forsslund), för röst och piano, 1937.
God jul! Potpurri över jullekar av Sven Sköld, 1939. 1. Anders han var en hurtiger dräng, 2. Denna dalern den skall vandra, 3. Det brinner en eld, den brinner så klar, 4. Domaredansen, 5. Goderafton, 6. Här dansar jag med lilla vännen min, 7. Jössehäradspolska, 8. Nu är det jul igen, 9. Opp och hoppa.
Sånger och visor om julen i arrangemang av Sven Sköld.
Vi ska’ ställa till en roliger dans. Julpotpourri. Del 1–2, 1949.
Gitarr eller luta
Toner till luta: 50 sånger med ackompanjemang av gitarr eller gitarrstämd luta, 1934.
Populärmusik
Regina till Kina, 1929.
Sudan, 1929.
Den glade skogshuggaren. One step (text och musik: N. G. Granath, Sven Sköld), 1932.
I månsken – Sång-fox [Sven Sköld, Jean Philip], 1933.
Valse Romantique, 1943.
Canzonetta, 1950.
Barnmusik
Sickan och Stickan på cirkus (signatur: WeWe), 1950.
Bröllopet i Trollskogen (signatur: Terr.), 1950.
Orkestern som fick snuva (signatur: Terr.), 1950.
En titt i tomtegrottan (signatur: Terr.), 1950.
Arrangemang av andra tonsättares verk Marcia Carolus XII, Svecorum Rex [W. Harteveld], 1924.
Låtar och visor, 1932.
En saga om Hawaii [Willy Rooth], för piano, 1933.
Nej i solsken – men ja i månsken [Fred Winter], för piano, 1933.
När jag hör zigenarflickans skratt [I: Lut-sångaren häfte 1], 1933.
Sitt i båten: Sjömansvals [E. Schleich – S. Ahde], 1933.
Till fiol å till handklaver: Vals [S. Axelson – Paddock], 1933.
Ur Felix Körlings visbok [Felix Körling], för salongsorkester, 1934.
Bröllops-marsch [Ivar Widner], för violin och piano, 1935.
I Roslagens famn på den blommande ö, där vågorna klucka mot strand [Evert Taube], 1935. På kryss i Kattegatt då båten gungar glatt [Rune Wahlberg, Sven Paddock], 1935.
Vindarna till anfall emot vita segel går, 1935.
Dalmarsch [Ivar Widéen], för violin och piano, 1936.
En längtans vals [Oskar Lindberg], 1936.
Preludium i g-moll [Oskar Lindberg], 1936.
Toner från Utö och havet [Evert Taube]. Potpurri. 1. Sång i Danziger Gatt, 2. Kom i min famn, 3. Rosemarie vid Nämdö fjärd, 4. Möte i monsunen, 5. Eldarevalsen, 1936.
Morakullans visa, Li-mu li-mu li-mulå, Solen månde skina på alla kullor små [Bernhard Svensson, Tord V. Wetterberg], 1938.
Finska valsen [Hezekiel Wahlrot], för salongsorkester, 1939.
Idyll [Nils Björkander], för orkester, 1939.
Intåg i sommarhagen [Wilhelm Peterson-Berger], 1940.
När rönnen blommar [Wilhelm Peterson-Berger], 1940.
Bondvals [Theodor Pinet], för salongsorkester, 1941.
I folkton [Adolf Wiklund], för violin och piano, 1941.
Afton vid Sjön [Helmer Alexandersson], 1943.
Hjärtans kära mö, lella vän uppå Hjärterö, 1943. [Ingår i Hjärtevän på Hjärterö, vi snurrar och far, lella rara mö.]
Margit: Hambo (Fritz-Gustaf), 1943.
Inte är jag ensam, Ich bin nicht alleine, för salongsorkester, 1944.
Sankta Lucia, 1944.
Sov [Gustaf Nordqvist], för salongsorkester, 1944.
Decembernatt [Gösta Törner], för salongsorkester, 1945.
Margit: Hambo I: I muntert lag, 1946.
Cavatina [Nils Björkander], för violin och piano, 1947.
My mother's prayers shall follow me, 1947.
T’is Jesus, 1947.
Skogsnymfen dansar. "The wood nymph's dance" [William Seymer], arr: Willard Ringstrand och Sven Sköld, 1948.
Ack Värmeland, potpourri, 1949.
Här kommer Fritiof Andersson, det snöar på hans hatt [Evert Taube], för piano och violin, 1950.
I Roslagens famn: potpourri nr 2 [Evert Taube], för salongsorkester, 1950.
På kryss [Evert Taube], för salongsorkester, 1950.
Träd fram du nattens gud [Carl Michael Bellman], i: Min tredje gitarrkompis: gitarrskola, 1991.
An Eine: Fünf Lieder op.16 5. Lehn' deine Wang' [Emil Sjögren].
Bacchanal [Adrian Dahl], för salongsorkester.
Blott en vagabond [Fred Winter], för salongsorkester.
Calle Schewens vals [Evert Taube].
En liten sommarflirt: Foxtrot [Ahlin – Ahde].
En liten Stockholms-musique: Svit Sommarsången. [Ture Rangström].
Festpolonäs [Nils Björkander].
Förtrollad vandring [Rune Lindström].
Hjärterö-valsen [David Hellström, Göran Svenning], för piano/dragspel och 2 violiner.
Humoresk [Ragnar Althén].
I Roslagens famn [Evert Taube], för salongsorkester.
Junimorgonsång [William Seymer].
Liten svit, op.15. [Nils Björkander].
Livets danslek [Wilhelm Peterson-Berger].
Marits visor op.12 [Wilhelm Peterson-Berger].
Musikens makt [Wilhelm Peterson-Berger].
Mustalainen [Elemer Szentirmay, Ida V. Olsson].
När rönnen blommar [Wilhelm Peterson-Berger].
O holy night [Adolphe Adam].
Resa till Amerika: Tanz-Suite [Hilding Rosenberg].
Romans op.13 D-dur [Nils Björkander].
Sommarcroquiser op.11 4. Skogsnymfen dansar [William Seymer].
Sechs Lieder aus Tannhäuser op.12 6. Ich möchte schweben [Emil Sjögren].
Sjung med oss, mamma! [Alice Tegnér].
Sju sånger ur Tannhäuser op.3 4. Og jeg vil drage... Emil Sjögren].
Sommarvalsernas sommarvals [Johnny Bode, John Botvid]
Sov i sommarsus op.31:1 [Hildor Lundvik].
Svensk lyrik: Ser II:1 1. Månhymn vid Lambertsmässan [Wilhelm Peterson-Berger].
Svensk rokokosvit (Ur Johannes Thidstedts notbok) [Edvin Kallstenius].
Sov [Gustaf Nordqvist].
Spelmansvår [Ture Rangström].
The first Noel [traditionell].
Tre stycken för stråkorkester i folkton [Adolf Wiklund].
Trollsången: Melodram [Gustav Hagenfeldt].