Olof Rudbeck (1630−1702)
Olof (Olaus) Rudbeck, född 1630 (döpt 12 december) i Västerås och död 17 september 1702 i Uppsala, var anatom, läkare, historiker, naturforskare, arkitekt, kompositör och musiker. Som ett av den svenska stormaktstidens främsta universalsnillen blev han bland annat professor i medicin och rektor vid Uppsala universitet med en för sin tid modern vetenskapssyn. Han gjorde därtill bestående insatser för musiken i Uppsala.
Kopparstick av C. Forssell
Tidig musikalisk verksamhet
Olof Rudbeck var son till biskopen Johannes Rudbeck (1581−1646) som under sin tid som biskop i Västerås var livligt engagerad i stadens musikliv. Inga detaljer är kända om Olof Rudbecks musikstudier under denna tid, men han var redan tidigt omtalad för sin starka och klangfulla basröst. Han kunde också spela flertalet instrument. Det första kända tillfället som vittnar om Rudbecks musikengagemang efter det att han 1648 kom till Uppsala, är en föreställning för drottning Kristina på Uppsala slott 1651, då han bland annat spelade skalmeja.
Värnande om musiken i Uppsala
Under hela sin tid i Uppsala verkade Rudbeck med stor iver för att förbättra och upprätthålla universitetsmusiken. Universitets Collegium musicum framförde i allmänhet musik under kyrkoårets större högtidsdagar, vid rektorsbyte och i samband med besök av kungligheter. Under sin första period som universitetets rektor 1662 utarbetade Rudbeck förnyade stadgar för musikverksamheten. Standarden höjdes genom understöd till musikbegåvade studenter, gratislektioner och inköp av såväl musikalier som instrument.
Olof Rudbeck engagerade sig också i domkyrkans orglar med reparationer och nyanskaffningar. Den orgel som köptes in från Tyskland av medel som Karl XI skänkt lät Rudbeck inte bara sätta upp utan konstruerade också speciella tekniska lösningar. Bland annat placerades pipverk i läktarbotten och spelbordet stod fritt i förhållande till övriga orgelverket. Instrumentet förstördes i den stora branden i Uppsala 1702, men dispositionen är känd genom en avhandling, Instrumenta musica från 1717.
Musik till psalmboken och egna verk
Tillsammans med Harald Vallerius (1646−1716), Rudbecks troligtvis mest framstående elev och musikkollega vid universitetet, fick Rudbeck ansvaret för att ta fram melodier och generalbassatser till den första nationella psalmboken som hade tryckts 1695. Det kom dock att bli Vallerius som stod för det mesta av detta arbete.
Rudbecks medverkan som ledare, solist, musiker och kompositör är känd vid flertalet betydande tillfällen såsom Axel Oxenstiernas begravning (1654), Karl X Gustavs begravning (1660), Jakob August De la Gardies begravning (1662), Karl XI:s kröning (1675) och Jubelfesten (1693). Kompositioner av Rudbeck finns bevarade från två av dessa tillfällen. Dessa kompositioner uppvisar en god känsla för affekter och samspel mellan text och musik, men det framgår också tydligt att Rudbeck inte var en driven kompositör.
Maria Schildt © 2016
Bibliografi
Annerstedt, Claes: Olof Rudbeck den äldre: kort lefnadsteckning, Stockholm: Norstedt, 1905.
Berglund, Lars: ”Olof Rudbeck”, i: Die Musik in Geschichte und Gegenwart, neubearb. Aufl., Ludwig Finscher (red.), vol. 14, Kassel: Bärenreiter 1994−2007.
Bergrot, Olau Olai: Exercitium academicum instrumenta musica leviter delineans …, Upsaliae: Typis Wernerianis, 1717.
Davidsson, Åke: Kring Uppsalaakademiens förvärv av musikalier på 1600-talet, Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek, 1969.
Drei Vokalwerke der schwedischen Grossmachtepoche, Carl-Allan Moberg, Jan Olof Rudén red., Stockholm: Edition Reimers, 1976.
Eriksson, Gunnar, “Olof Rudbeck”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 30 (1998−2000), s. 640.
Eriksson, Gunnar: Rudbeck 1630–1702: liv, lärdom, dröm i barockens Sverige, Stockholm: Atlantis, 2002.
Esberg, Johannes: Laudatio funebris, qua polyhistori magno et medico ... Olao Rudbeckio patri, in regia universitate Upsaliensi seniori inclyto ... inscribit & consecrat Johannes Esbergius ... , Upsalie: Typis Wernerianis, 1703.
Göransson, Harald: Koralpsalmboken 1697: Studier i svensk koralhistoria, Göteborg: Gidlund, 1992.
Hansson, Karl-Johan: Koralpsalmboken 1697: en undersökning av dess tillkomst och musikaliska innehåll, Åbo: Åbo akademi, 1967.
Kyhlberg, Bengt: Det stora orgelbygget i Uppsala domkyrka 1664−1698, licentiatavhandling, Uppsala universitet, 1953.
−−−: Musiken i Uppsala under stormaktstiden: bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering, vol. 1, diss., Uppsala universitet, 1974.
−−−: ”Stormaktstidens chorus musicus”, i: Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år: en översikt – från "chorus musicus" till symfonisk samverkan, Anna Johnson (red.), Uppsala: Uppsala universitet, 1977.
Moberg, Carl-Allan & Kyhlberg, Bengt: ”Olof Rudbeck”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 5, Stockholm: Sohlman, 1979, s. 238.
Moberg, Carl-Allan: ”Olof Rudbeck d ä och musiken”, i: Rudbecksstudier: festskrift vid Uppsala universitets minnesfest till högtidlighållande av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d.ä.:s födelse, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1930.
Norlind, Tobias: ”Musiken i Uppsala under 1600-talet”, i: Kult och Konst, 1908, s. 29−42.
Schildt, Maria: Karl XI:s kröning 1675: musiken, musikerna och två anonyma festkompositioner ur Dübensamlingen, Uppsala: Uppsala universitet, 2004.
−−−: ”Musiken vid Karl XI:s kröning”, i: Tidig musik, 2007, s. 13−17.
Sjökvist, Peter: The music theory of Harald Vallerius: three dissertations from 17th-century Sweden, diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 2012.
Källor
Uppsala universitetsbibliotek
Verköversikt
Två bevarade verk: Sorg och Klagosång över Axel Oxenstierna samt Herre Konungen fröjdar sig (för vokalensemble och instrument).
Samlade verk
Sorg och Klagesång öffwer … H. AXEL OXENSTIERNA … Stockholms Storkyrkio den __ Anno 1654 componerat och stält aff Olao Rudbeck. Nyutgåva: Drei Vokalwerke der schwedischen Grossmachtepoche, Carl-Allan Moberg & Jan Olof Rudén (red.), Stockholm: Ed. Reimers, 1976.
Herre Konungen fröjdar sig. [Attribuerad av Maria Schildt, 2005.]
Samtalet emellan Gudh, Konungen och Landet. [Endast texten bevarad.]