• Tillkomstår: 1912-17, omarbetad 1928-35 (enligt Henrik Karlssons verkförteckning, 2004).
  Blyertsanteckning i autografen till Akt II: "2dra aktens partitur fullbordades den 20 okt. 1916 efter 1sta (i mars) och 3dje (i juli). W. P.-B."
• Verktyp: Opera, helafton
• Textförfattare: Wilhelm Peterson-Berger
• Uruppförande: 21 februari 1919 på Kungliga Teatern (dirigent: Armas Järnefelt).
  Medverkande: Liva Järnefelt (Kristina), Richard Strandberg (Bengt Skytte), Signe Schillander (Fru Kerstin), Ingeborg Sunesson (Görvel Måårdh), Conny Molin (Lennart Sporre), Åke Wallgren (Rector Magnificus), Gustaf Sjöberg (Johan Bure), Ernst Svedelius (Klas Mugg), Oscar Ralf (Simon Wolimhaus), Josef Herou (Johan Papegoja), Bror Arrhenius (Borgmästaren), Anna Edström (Elin), Julia Jahnke (Brita), Ruth Whitefield-Althén (Emerentia), Fredrik Ericson (Bryngel), Anna Bartels (Kajsa), Martin Oscàr (Östen), David Stockman (Lars), m fl (enligt Henrik Karlssons verkförteckning, 2004)
• Speltid: Ca. 90-120 min
• Detaljerad speltid: 120' (enligt radioutsändning 1984; 175' enligt reprissändning 1986); dock saknas vissa personer i rollistan, så verket är troligen förkortat i denna version

Instrumentering (besättning)

3*.3*.3*.3* / 4.3.3.1 / timp, perc, hp, cel, org / str
(picc, cor angl, bass clar, dbn)
perc: triangel, stor trumma, becken, tam tam, liten trumma, (kyrkklockor)

Soloröster/kör

Kristina, Sveriges drottning (mezzosopran)
Bengt Skytte, landshövding över Uppsala län (baryton)
Fru Kerstin, hans gemål (alt)
Görvel Måårdh, hans unga fränka (sopran)
Lennart Sporre, kapten (baryton)
Johan Stjernadler, adlig student (baryton)
Göran Sperling, adlig student (tenor)
Arvid Ribbing, adlig student (tenor)
Måns Korck, adlig student (baryton)
Rector Magnificus (baryton)
Exegetices Professor (baryton)
Professor Ptolemaicus (tenor)
Juris Patrii Professor (bas)
Anatomiæ Professor (bas)
Logices Professor (tenor)
Poëseos Professor (tenor)
Johan Bure, assessor, riksantikvarie (baryton)
Simon Wolimhaus, apotekare, inflyttad tysk (tenor)
Johan Papegoja, skeppskommendant, emigrantvärvare (baryton)
Borgmästaren (bas)
Klas Mugg, innehavarare av tavernan och gästhuset ”Muggen” (bas)
Elin, hans dotter (sopran)
Brita, grytgjutarenka (alt)
Emerentia, hennes dotter (sopran)
Bryngel Östensson, bonde från Helsingland (baryton)
Kajsa, hans hustru (sopran)
Östen, sergeant, deras son (baryton)
Lars, studerande, deras son (tenor)
Konsistorieskrivaren (tenor)
Kursor (bas)

[Förridaren (talroll)]
Akademivaktmästaren (= anföraren för akademiska vakten) [stum? roll]

Drottningens uppvaktning, betjening och eskort; de tio övriga professorerna i (större) akademiska konsistoriet; adliga och ofrälse studenter; universitetets (två) pedeller [universitetstjänstemän] och vaktsoldater; från tyska kriget hemsända invalider; rådmän, borgare, folk


Soloröster: 4 sopraner (Görvel, Elin, Emerentia, Kajsa), 1 mezzosopran (Kristina), 2 altar (Kerstin, Brita), 8 tenorer (Sperling, Ribbing, Professor Ptolemaicus, Logices Professor, Poësos Professor, Wolimhaus, Lars, Konsistorieskrivaren), 10 barytoner (Bengt, Lennart, Stjernadler, Korck, Rector, Exegetices Professor, Bure, Papegoja, Bryngel, Östen), 5 basar (Juris Patrii Professor, Anatomiæ Professor, Borgmästaren, Mugg, Kursor); 1 talroll (Förridaren); 1 stum [?] roll (Akademivaktmästaren)

Manskör, T.T.B.B. (Invalider, Borgare, Adliga studenter), T.T.Bar.Bar.B.B. (Studenter)
Damduo, S.S. (Novitier [novitius = nyinskriven medlem av en studentnation])
Blandad kör, S.A.T.B.

• Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket
• Katalogsignum/kommentar till autografen: Z/Sv (autografen är i tre delar, en för varje akt; hos Musik- och teaterbiblioteket finns även klaverutdrag i manuskript - antalet scener och scenindelningen skiljer sig dock från libretto och partitur)

Litteraturhänvisning

• Librettot finns utgivet av Abraham Lundquists K. Hofmusikhandel (tryckt av Kungl. Hofboktryckeriet Iduns Tryckeri-A.-B., Stockholm, 1912)
• Karlsson, Henrik: Wilhelm Peterson-Berger. Verkförteckning (2004) [tillgänglig hos Musik- och teaterbiblioteket]

Beskrivning av verket

[Scenindelning enligt librettot]

Ort och tid: Uppsala 27 och 28 maj (gamla stilen)*/ år 1647 [*/ = julianska kalendern]

Akt I
Kornutölet [”krogrundan”]
Gårdsplanen framför gästhuset ”Muggen”, med utsikt åt domkyrkan

Förspel: Maestoso, con moto gajo [sic] B-dur 6/4

Förhänget öppnas

Scen 1: Elin går omkring och torkar av bord och stolar; kastar en spejande blick ut åt gatan; får plötsligt syn på något i gräsrabatten till vänster, böjer sig ned och plockar. Elin

Scen 2: Klas Mugg träder ut på trappan, klädd för stadspromenad. Elin stoppar hastigt fyrväpplingen i barmen och återtar sitt arbete. Klas, Elin

Scen 3: Elin står och funderar ett ögonblick. Elin

Scen 4: Brita och Emerentia komma från motsatt håll och träda obemärkta genom porten. Brita, Emerentia, Elin

Scen 5: Måns Korck och två andra studenter, som, förklädda till bagare med vita mössor och förkläden, bära en större övertäckt korg emallan sig, bli i detsamma synliga utanför porten, kommande från höger. Måns, Elin, 1. studenten, 2. studenten

Scen 6: Lars kommer genom trädgårdsgrinden med mörk uppsyn. Elin, Lars,

Scen 7: Papegoja står på värdshustrappan och lyssnar. Papegoja, Lars, Elin, En kvinnoröst (bakom scenen)

Scen 8: En skara Soldater, alla mer eller mindre blesserade, med blodiga sårförband, illa medfarna kläder, käppar, kryckor od. [sic] komma ute på gatan från vänster och stanna tvekande utanför porten. Papegoja, Soldater, Östen, Lars, Elin

Scen 9: Samtidigt kommer Johan Bure genom trädgårdsgrinden. Han är en högrest, något böjd, vithårig och vitskäggig gubbe med bleka, men kraftiga anletsdrag. Han går långsamt fram mot Lars, vars vördnadsfulla helsning han besvarar med en knappast märkbar nick. Bure, Lars, Elin

Scen 10: Elin, Lars, Papegoja

Scen 11: Papegoja, Östen, Elin [Soldater]

Scen 12: Här ses fru Kerstin Skytte, jungfru Görvel Måårdh och kapten Lennart Sporre komma gatan fram från vänster och stanna vid porten, som Lennart öppnar. Lennart, Fru Kerstin, Papegoja, Östen, Görvel [Elin, Invalider]

Scen 13: Under tiden går Elin ned för att hämta in brickan med kallskålen. Lennart, Elin

Scen 14: Bure kommer in genom porten. Lennart, Bure

Scen 15: Wolimhaus, Borgmästaren och Logices Professor komma in genom trädgårdsgrinden. Den förstnämnde är en liten livlig, rödlätt, skallig gubbe med spetsig näsa och hornbrillor [sic]; bryter på tyska; bär en portfölj under armen och åtföljes av en stor hund. Wolimhaus, Bure, Borgmästaren, Logices Professor

Scen 16: Johan Stjernadler, Göran Sperling, Arvid Ribbing komma från gatan – höger – in genom porten. Lennart går emot dem, hälsar gladt [sic] och för dem fram till sitt bord, där de slå sig ned. Lennart, Stjernadler, Sperling, Wolimhaus, Ribbing, Bure, Invalider, Ribbing, Sperling, Stjernadler [Elin]

Ett häftigt oväsen i gästhusets övre våning kommer Lennart att avbryta sin mening och liksom alla de övriga blicka upp mot fönstren. Man hör buller, skrik och svordomar hastigt närma sig ned genom trappan.

Scen 17: Måns Korck och de övriga sex i kornutölet deltagande äldre studenterna störta, något onyktra, med dragna värjor ut på gårdsplanen, men hejda sig plötsligt vid åsynen av Bure, Logices Professor och de övriga gästerna, vilka alla rest sig upp, och vända sig i stället mot dörren, där Lars nu uppenbarar sig i vild upphetsning, med Papegojas terzerol [pistol] i handen. Han stannar midt på trappan, och bakom honom två andra novitier, utstyrda i den åvan [sic] beskrivna depositionskostymen; själv har han kastat av sig denna, medan hans dräkt och hår röja att han befunnit sig i häftigt slagsmål. I gästhusets fönster bli Elin och andra personer synliga. Utanför staketet på vänstra sidan skymtar Klas Mugg, förstulet observerande uppträdet. Lars, Måns Korck, De äldre studenterna, Logices Professor, Borgmästaren, Östen, Stjernadler, Lennart, Sperling, Papegoja, Bure, Novitier (utanför scenen, i värdshuset) [Elin]

Scen 18: Klas Mugg, som nu anser lämpligt att visa sig, kommer genom trädgårdsgrinden, passerar bakom Östen och Lars och framför gubbarnas bord. När Wolimhaus får se honom, tar han, för att ge utlopp åt sitt dåliga humör, sina papper och skakar dem framför Klas Muggs näsa. Denne slår till dem, så att de falla och sprida sig över marken. Wolimhaus börjar ivrigt och förskräckt samla upp dem, medan Klas fortsätter fram till trappan och ger Elin en vred blick. På gatan, från vänster, ses samtidigt följande personer marschera fram och inträde genom porten: Rector Magnificus, Logices Professor, Kursor, Pedellerna, Akademivaktmästaren och hans Vaktsoldater; dessa senare ställa på hans anvisning upp sig vid porten och på trappan, från vilken Elin förskräckt skyndat ned. Professor visar Rector på Lars, Rector ger Kursor en vink, och denne går följd av pedellerna fram till Lars. Kursor, Lennart, Klas, Elin, Rector Magnificus [Logices Professor, Pedellerna, Akademivaktmästaren, Vaktsoldaterna]


Akt II
Konsistorieförhöret

Förspel: Andante con moto Gess-dur 3/4

Samma dag på aftonen.
Planen framför domkyrkans huvudportal, genom terrassering och ett par trappsteg skild från den lägre, längs förgrunden löpande gatan. Till vänster det hus, där konsistoriet för tillfället håller sina sessioner, en envåningsbyggnad på hög stenfot med tämligen höga, smala fönster och stentrappa med smidda järnräcken. Fönstren närmast förgrunden stå öppna. Till höger träd och, på avstånd, hus.

Scen 1: Vesperringning redan innan förhänget öppnas. Folk samladt [sic] på platsen; en del går in i kyrkan, en del står kvar i halvhögt, ivrigt samtal om förmiddagens händelser m. m. Klas Mugg står i en grupp borgare framme vid terrassen till vänster. Kvinnor, Andra kvinnor, Äldre borgare, Studenter, En borgare, En annan, Klas, En kvinna, En äldre borgare

Scen 2: Lennart, Klas

Scen 3: Medan Lennart och Klas skaka hand, kommer Görvel Måårdh på gatan från vänster följd av en lakej och en tjenare, som bär en korg med uppköp. Lennart, som under det föregående samtalet gått över åt högra sidan, skyndar henne till mötes och helsar [sic] med gladlynt galanteri. Görvel, Lennart

Scen 4: Nya grupper Borgarfolk och Studenter, senare även Invaliderna, komma från skilda håll. (Görvel och Lennart ut.) Papegoja och Östen stanna i samspråk på terrasstrappan. Papegoja, Östen, Borgare, Studenter, Invalider

Scen 5: Lennart kommer tillbaka, ser dem tillsammans och går fram. Lennart, Papegoja, Östen

Scen 6: Stjernadler, Sperling, Ribbing och fem andra Adliga studenter komma nere på gatan från vänster. Lennart, Sperling, Stjernadler, Ribbing, Fem adliga studenter

Studentgruppen upplöser sig. Stjernadler, Sperling, Ribbing blanda sig i vimlet; de fem andra gå ut åt vänster. Lennart vänder sig och stiger upp på övre terasstrappsteget.

Scen 7: Elin och Bure komma samtidigt från resp. vänster och höger bakgrund och gå fram mot Lennart. Elin stannar på något avstånd, när hon upptäcker Bure; denne har Lennarts broschyr i handen. Bure, Lennart, Elin

Scen 8: Folk strömmar ut ur kyrkan, från vilken orgelspel ljuder. När Lennart märker detta, skyndar han upp på konsistoriehusets trappa – där pedellerna stå och vänta, medan Lars inne i huset bevakas av knektarna – och blickar avvaktande mot kyrkans ingång. Folkets sorl viker för en undrande tystnad. Conisistoriales med Rector i spetsen komma i procession ut ur kyrkan och gå fram mot konsistoriehuset. När de nått trappan, blottar Lennart sitt huvud; processionen stannar.
Wolimhaus kommer uppe på planen från höger, stöter på Bure, blir nyfiken på vad han läser, anstränger sig omväxlande med att ta reda på titeln och kasta en blick i texten och ställer sig till sist att lyssna till Lennarts tal.
Lars och Östens föräldrar, Bryngel och Kajsa, komma på gatan från vänster, gå undrande fram ett stycke och ställa sig att lyssna. Lennart, Wolimhaus, Folket (Kvinnor, Ofrälse studenter, Professorer, Invalider, Borgare), Ribbing, Sperling, Stjernadler, Rector Magnificus, Bryngel, Kajsa

Scen 9: Medan de flesta övriga vittnen i sakta mak följa efter in i konsistoriehuset och folket så småningom skingrar sig, skyndar Östen, glömsk af allt annat, fram genom vimlet och ned till föräldrarna.
Klas Mugg vinkar på förstutrappan åt Elin - som i sin oro lyssnande smugit sig i närheten av gruppen - att komma in; går själv före. Östen, Bryngel, Kajsa, Brita, Emerentia, Lennart, Klas, Elin

Scen 10: Kajsa, Brita, Bryngel

Hela sällskapet går ut åt vänster. Wolimhaus tittar upp från sin broschyr, upptäcker att alla gått och skyndar in i konsistoriehuset. Bure ensam står kvar och läser. Förhänget sluter sig. Scenförändring.

Intermezzo (instrumentalt): Grave, växlande tonarter, 3/2
(Anteckning i autografen: "Trumpeter och basuner bakom förhänget, ljudande uppifrån. Klangen bör vara i möjligaste mån fri, som om den utginge från scenöppningens övre rand rakt ovanför rampen.")

Scen 11: Konsistoriets sessionsrum. På vardera sidoväggen två dörrar; på fondväggen höga, tämligen smala fönster, genom vilka man ser stadens hustak avteckna sig mot en åskmörk himmel. På vänstra sidan, mellan dörrarna ett långt bord, omkring vilket konsistoriet är församladt; Rector har sin plats midt [sic] på långsidan åt väggen, Konsistorieskrivaren på övre kortsidan; vid nedre ändan [sic] sitta Professores anatomiæ och poëseos. Längs de båda andra väggarna stolar. Kursor har sin plats vid nedre dörren till höger, som leder ut till förstugan. Det är rätt skumt i rummet. Rector, Kursor, Skrivaren, Ribbing, Anatomiæ Professor, Poëseos Professor, Wolimhaus, Lennart

Scen 12: De båda pedellerna komma in, bärande var sin armstake med tända, sömnigt lysande talgljus, som de ställa på bordet och som endast göra skymningen i rummet än mer tydlig. Strax efter skrider Bure in med sin domedagsskrift i handen, följd av Kursor. Lennart och Wolimhaus återvända till sina platser. Då Bure icke räknas som medlem av konsistoriet, har han ingen reserverad plats, men Rector ger för att hedra honom Kursor en vink att ställa fram en stol midt på bordets högra långsida; professorerna maka åt sig och Bure tar plats. Åskan höres mullra på avstånd.
En skarp blixt ljungar genom rummet, efter några sekunders tystnad följd av en tung, skakande knall. Poëseos Professor skyndar ut. Innan dundret ännu upphört, börja på avstånd brandlurar och trummor att ljuda. Alla resa sig upp och lyssna. Snart höras även klämtningar från domkyrkotornet. Man öppnar fönstren: ute på gatorna hör man folk sorla och ropa "Elden är lös! Det brinner hos aptekarn!" [sic] De innevarande upprepa under allmän bestörtning och förvirring dessa ord, även Lennart och de tre adliga studenterna, som växla blickar av hemligt förstånd. De anklagade studenterna rusa ut; Kursor söker förgäves att hindra dem. Stjernadler, Sperling och Ribbing avlägsna sig även på ett tecken av Lennart. Invaliderna, Borgmästaren, Klas Mugg, Papegoja och några av professorerna följa efter. Rector, Professor Ptolemaicus, Bure, Professorerna i scen 11, Papegoja, Lennart, Poëseos Professor, Exegetices Professor, Juris Patrii Professor, Östen, Elin, Klas, Måns, Wolimhaus, Elin, Körer utanför scenen (Kvinnor, De fem adliga studenterna, Andra studenter, Borgare)

[Blixt. Åskdunder.]

Scen 13: Bure vänder sig för att lemna [sic] rummet, Lennart för att gå fram till Elin, som han just nu upptäcker. De båda mötas. Bure, Lennart, Elin


Scen 14: Lennart, Elin

Scen 15: Kursor går fram till bordet, släcker ljusen och ordnar stolarna. Elin

[Blixt. Elin ilar ut. Förhänget sluter sig under en häftig åskskräll.]



Akt III
Arlasången

Förspel: Con moto (moderato), växlande tonarter, 4/4 (C)

Nästa morgon. Slottsbacken vid norra tornet, vilket delvis är synligt, i mellanplanet; utsikt över staden och slätten. I förgrunden på sidorna blommande häggar. Ljus vårnattsskymning, börjande dagning; belysningen anger en jämnmulen himmel, som så småningom klarnar, så att vid soluppgången endast några eldfärgade strimmor vid horisonten äro synliga.


Scen 1: Lars kommer nedifrån bakgrunden höger, långsamt och med alla tecken till trötthet och djupt missmod. Ansiktets blekhet och dräktens skick röja, att han genomvakat natten kringirrande i det fria. Han kastar mörka sökande blickar omkring sig, stannar, ser ut över staden, faller i tankar, som synbarligen bli allt mer upprörda; till sist lyfter han sin knutna hand och skakar den vredgadt [sic] i riktning mot universitetsbyggnaderna. Åtbörden stannar, slappnar, sjunker; blicken svävar ut över landskapet och får ett drömmande uttryck. Plötsligt rycker han till. Får syn på Elin, gömmer sig. Lars, Elin

Scen 2: Elin smyger sig hastigt in bakom häggarna till vänster, får se Lars, som står halvt bortvänd, känner ej igen honom och ryggar med ett litet skrik. Lars vänder sig, Elin skyndar till honom med ett glädjerop, utan att akta på hans buttra, ovänliga min. Elin, Lars

Scen 3: Lennart kommer just lagom för att se en skymt av Elin och höra hennes sista rop, vars betydelse han genom ett småleende visar att han förstått. Han bär en luta i band över axeln och en krans av gullvivor och grönt i handen. Efter honom följa Stjernadler, Sperling, Ribbing och de övriga Fem adliga studenterna, som försiktigt dröja i bakgrunden, tills Lennart vinkar åt dem att närma sig. De äro alla klädda i högtidsdräkter med dyrbart utstofferade [prydda] korta kappor. Nedanför ett av Lennart utpekadt [sic] fönster, beläget i tornets andra våning och prydt [sic] med vita gardiner och blommande krukrosor, ställa de upp sig i halvkrets, Lennart tar av sin hatt, sätter kransen på huvudet, knäpper på lutan och ger studenterna tecken att börja. Studenterna, Lennart

Scen 4: Studenterna, Lennart, Görvel

Scen 5: Lennart ser ett ögonblick förtjust efter henne, lägger sedan bort sin luta och vänder sig till Vaktposten, som åter blir synlig. Lennart, Alla karlarna (Vaktposten, 8 musikanter och basunister, samt 4 kanoniärer)

Scen 6: Lars och Elin ha från sitt gömställe iakttagit alla dessa scener; efter aubaden [en sång eller instrumentalkomposition som beskriver, beledsagar eller besvärjer gryningen] ha deras blickar mötts, och Lars mörka stäming har så småningom vikit för en återvaknad ömhetskänsla. När Lennart försvunnit, rycker han Elin ivrigt med sig in på scenen. Lars, Elin

Scen 7: Lennart, Folket (mindre manskör), Bure, Wolimhaus, Klas, Östen, Bryngel, Kajsa, Lars, Papegoja, Elin, Brita, Emerentia, Alla ofrälse studenter, Alla invalider, Alla professorer, Alla borgare, (Kör utanför scenen: Kvinnor, Män)

Scen 8: Soluppgång. En förridare spränger från vänster bakgrund in på scenen. Rider ut i höger förgrund.
Ett par studenter bära fram och resa midt på scenen – vinkelrätt mot passagen – en av grönt löv hopbunden äreport med nedhängande sköld, på vilken igenombrutna bokstäver läsas orden VIVAT VIVAT CHRISTINA SERENISSIMA SUECIÆ REGINA! Denna äreport, som hålles upprätt till aktens slut, bildar avslutningen på de adliga studenternas häck, som dessa ytterligare markera genom att skyldra med sina fortfarande blomstersirade värjor. – I folkskaran reser sig en och annan nyfiken för att se; Lennart och studenterna förmå dem med tecken att åter knäböja. Musikanterna blåsa hela tiden från torntaket, och kanonskotten dåna med jämna mellanrum.

Drottning Kristinas intåg (instrumental): Animato alla marcia D-dur 4/4 (C)

Drottningens intåg börjar med en trupp soldater, därefter komma pager och manlig uppvaktning. Framför drottningens bärstol dansa tre unga studenter, utklädda till De tre gratierna; efter dem följa, sjungande, spelande och blomsterströende, tio andra, kostymerade som Apollo och Sånggudinnorna, bildande en hedersvakt omkring drottningens bärstol. Förridaren [talroll], Lennart, Alla studenterna, Drottningen, Bure, Wolimhaus, Bryngel, Några studenter, Några professorer, Folket

Scen 9: Landshövding Bengt Skytte kommer ut från slottet med Fru Kerstin på sin högra och Görvel, prydd med Lennarts krans, på sin vänstra sida. Alla tystna. Drottningen, Bengt Skytte, Görvel, Lennart, Bryngel, Klas, Hela församlingen (damkör, manskör)

Fanfarer från tornet, salut, viftningar. Drottningen vinkar och försvinner, följd av de kostymerade studenterna, landshövdingeparet och återstoden av sviten. Lennart och Görvel ställa sig nu längst till höger i förgrunden, så att drottningtågets eftertrupp passerar bakom dem. Midt i förgrunden står Wolimhaus och betraktar vördnadsfullt cortègen [sic]. Ett par steg bakom honom – i samma plan – står Bure med begrundande min. Studenterna upprepa sin sång, i vilken nu alla de närvarande utom Wolimhaus instämma. Just som kören förklingar, försvinner också sista skymten av drottningtåget. Wolimhaus vänder sig då om och kommer ansikte mot ansikte med Bure, som med ett humoristiskt leende under rynkad panna och forskande blick räcker fram sin hand. Wolimhaus gör en grimas och fattar den. Folket skrattar och pekar på de båda domedagsprofeterna, som växla en augurblick, medan förhänget sluter sig.

Slut

---

Verkkommentar

---

Libretto/text