Du är dotter av älva och alv, svartalv och älva ljus, och din sång är ett skiftande sus mellan mörker och morgon i lövtunga valv. Mitt i dansen bland vajande stänglar och blad, dryad, din blick blir våt som daggiga gräset av blänkande gråt, och du stannar och snyftar och vet ej för vad.

Men så dansar du åter bland blommande träd, mjuk, späd, din sorg är kort och flyger med vinden och svalorna bort, ty din gråt är som dagg över blommande träd. Du är ljus som en månskäras ny, din hy, din hand, ditt hår bli till blom där du drömmande går och din glädje blir glitter, din sorg blir en sky.