Conrad Nordqvist (1840−1920)

Skriv ut

Johan Conrad Nordqvist föddes i Vänersborg 11 april 1840 och avled 16 april 1920 i Snårestad, Skåne. Under fyrtio år verkade Nordqvist som instuderare, kormästare och dirigent vid Kungl. Teatern. Operachef vid teatern 1888−92, därefter förste hovkapellmästare. Han förbättrade orkesterdisciplinen och lade in nyare franska, italienska och tyska verk i repertoaren. Han var åren 1872−1915 även organist i Storkyrkan, Stockholm, och lärare i harmonilära vid Kungl. Musikkonservatoriet. Som tonsättare skrev han teatermusik, men mest bekant är han för en sorgmarsch till Karl XV:s begravning. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1870.

http://runeberg.org/thalia/1890

Porträtt i kalendern Thalia, 1890.

Bakgrund och studier i Sverige

Conrad Nordqvist föddes den 11 april 1840 i Vänersborg där hans far var oboist vid Västgöta-Dals regemente, för övrigt det första regemente i Sverige där musikadepterna fick undervisning i stråkinstrument. Detta kom även Nordqvist till del − som altviolinist − efter det att han antagits som elev vid regementets musikkår. Han deltog i det slesvig-holsteiska kriget (som pågick 1848−50) när regementet kommenderats till bevakning på Fyn, dock utan allvarligare erfarenheter av krigshandlingar.

Efter återkomsten till Vänersborg fortsatte han sina musikstudier vid regementet och antogs 1856 som elev vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk. När han tio år senare utexaminerades var det som organist, musiklärare och militär musikdirektör. Till hans lärare hörde den samtida svenska musikens förnämsta tonkonstnärer: som lärare i violin Andreas Randel, i piano Jan van Boom, i orgel Gustaf Mankell och i komposition Franz Berwald och Ludvig Norman. Hans avgångsbetyg ska ha varit de högsta som dittills utdelats.

Utlandsstudier och dirigentkarriär

Redan under studietiden hade Nordqvist deltagit i Stockholms musikliv, främst som kvartettspelare och som violinist i Kungl. Hovkapellet. Nordqvist lämnade därefter för en tid Stockholm, dels för studier i Dresden och Berlin, dels för en tjänst som musikdirektör vid Jönköpings regemente och marinregementet i Karlskrona, befattningar som han innehade in på 1870-talet.

Redan 1862 kom Nordqvist att påbörja den bana som skulle bli den dominerande i hans musikutövning: dirigentens. På rekommendation av Norman fick han ansvar för den musikaliska instuderingen av några baletter av August Bournonville och i början av 1870-talet dirigerade han sin första opera, Friedrich von Flotows Alessandro Stradella. Sedan gick det raskt i karriären: 1876 efterträdde han August Söderman som kormästare och tredje kapellmästare, när Joseph Dente efterträdde Norman som förste kapellmästare 1879 blev Nordqvist andre kapellmästare, och vid Dentes avgång 1885 utnämndes Nordqvist till förste kapellmästare och hovkapellmästare.

Tonsättare av teatermusik och andra verk

I befattningen som teaterkapellmästare ingick komponerandet av tillfällighetsmusik till pjäser, baletter och operor, men även ceremonimusik vid kungliga tilldragelser. Visserligen hade Nordqvist en gedigen utbildning i komposition, men han fick få möjligheter till självständigt skapande för teatern. Tillsammans med Ivar Hallström, vars instrumentationslärare han också var, komponerade han sju nummer i baletten Ett äventyr i Skottland. Han visar där på en extraordinär talang som både instrumentatör och teatermusiker.

Nordqvists mest kända verk är annars Sorgmarsch till Karl XV:s begravning (1872) som utgavs i ett flertal arrangemang, liksom en festkantat till Oscar II:s kungajubileum 1897. I övrigt upptas hans produktion till största delen av sånger samt piano- och kammarmusik.

Ekonomiskt ansvar för Kungl. Teatern

Åren 1888−92 var Nordqvist ”på egen risk” (som kontraktet stadgade) ansvarig för Kungl. Teaterns ekonomiska skötsel. Institutionen var skuldtyngd och fick inte längre statsbidrag. Under de följande åren separerades teater- och operaverksamheten. Nordqvist gick helt in för sin uppgift att vända en negativ publik och press. Han introducerade nyheter som Jacques Offenbachs Hoffmanns äventyr, Pietro Mascagnis På Sicilien och Giuseppe Verdis Otello.

I samband med Kungl. Teaterns flytt till Svenska teatern, till följd av byggandet av det nya operahuset, kom teatern emellertid på nytt i ekonomisk knipa. Därtill kom interna personalstrider. Nordqvist avböjde vidare förordnande, avgick och utnämndes till förste hovkapellmästare. Eftermälet som operachef var delat; vissa ansåg att han genom spekulation hade orsakat teatern obotlig skada medan Svensk Musiktidning hävdade att ”Nordqvist räddade vår kungliga opera”.

Med öppet sinne för det nya

Conrad Nordqvist drog sig tillbaka från Kungl. Teatern där nu Andreas Hallén övertagit kapellmästarrollen. Han återkom 1894 vid några bejublade symfonikonserter, men det dröjde till 1897 innan Nordqvist på nytt skulle komma att dirigera opera, nämligen Gioacchino Rossinis Wilhelm Tell som gavs vid en kunglig galaföreställning. Fram till 1908, då han begärde avsked från Kungl. Teatern, kom Nordqvist att påverka repertoaren. Hans intresse för den nyare musiken resulterade i svenska premiärer på Giacomo Puccinis Bohème och Camille Saint-Saëns’ Simson och Delila, båda dirigerade av Nordqvist. Likaså var hans intresse för svenska tonsättare stort: han framförde verk av sin gamle lärare Berwald men också samtida komponister som Hugo Alfvén och Wilhelm Stenhammar i samband med gästspel i exempelvis Paris 1900.

Under återkommande resor runt om i Europa kom han i kontakt med Richard Strauss’ operor och även Arnold Schönbergs verk, vilka han med stor entusiasm talade om i sina brev till vänner och bekanta. Hans syn på det samtida musiklivet var i vissa stycken radikal: han hävdade konsten som ett behov för människan, inte en lyx och ”miljonslukande grannlåtsteater” som inte hade något med den demokratiska tidsandan att göra. Han var också en av tillskyndarna till ett nytt konserthus i Stockholm, något som han såg som ett viktigt erkännande av instrumental­musikens ställning i det musikaliska kulturlivet.

Övriga befattningar och sista år

Parallellt med sina befattningar vid Kungl. Teatern var Nordqvist även organist i Storkyrkan från 1872 till 1915. Vid Kungl. Musikkonservatoriet undervisade han i harmonilära 1870–72 samt 1880–1900.

Nordqvist vistades långa tider i Ystad under sina sista år, flitigt deltagande som kvartettspelare i kammarmusikaftnar. Det var under en sådan vistelse, på slottet Charlottenlund, han avled i sviterna av en lunginflammation fem dagar efter sin 80-årsdag.

Anders Wiklund © 2017

Skrifter av tonsättaren

Svensk Koralbok (efter Hæffner) för kyrkan, skolan och hemmet. Under medverkan af Conrad Nordqvist, reviderad av August Lagergren, Stockholm: Norstedt, 1893.

Bibliografi

Castegren, Nils: Franz Berwalds kompositionselever vid Musikkonservatoriet 1867-68”, Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 1, vol. 56, nr 1, 1974, s. 19–30.
”Conrad Nordqvist”, Svensk Musiktidning, nr 2, 1886.
”Conrad Nordqvist”, Svensk Musiktidning, nr 2, 1900.
Husebye, Alexander:
 ”J Conrad Nordqvist”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 27, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1990-91.
Johanson, Sture: Sorgmarschens Nordqvist, Vänersborg, 1965.
Karle, Gunhild
: Ludvig Norman och Kungl. Hovkapellet i Stockholm 1861-90, Uppsala: eget förlag, 2006.
Key, C.A. Helmer
[under pseud. "Habitué"]: "Conrad Nordqvist", Svenska Dagbladet, 30 april 1899.
Lindgren, Adolf
: Svenska hofkapellmästare 1782-1882, Stockholm: Centraltryckeriet, 1882.
Svanberg, Johannes
: Kungliga Teatrarne under ett halft sekel 1860-1910, vol. 1, Stockholm: Nordisk familjebok, 1917–18.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket.

Verköversikt

Balett (En dröm och Ett äventyr i Skottland, båda med Ivar Hallström), orkestermusik (uvertyr), pianoverk (Sorgmarsch utförd vid H M konung Carl XV:s begravning för piano fyra händer), orgelverk, sånger.

Samlade verk

Orkesterverk
Ouverture

Piano/orgel

Preludium [ciss-moll]. 1859
Sorgmarsch uppförd vid grefve P G Sparres begravning
arr [1871] Sorgmarsch utförd ... vid H M konung Carl XV:s begravning, arrangemang för piano 4 h [1872], [utg f 2 h 1876,] 2. uppl [1882], f orgel af A Lindström [1886, 1889] o i 15 allmänt omtyckta marscher ... för orgelharmonium [2, 1916]
Preludium [a-moll]
Pianostycken [1875]
Begravnings-preludium. För orgel. Till vännen Nydahl [1875]
Marcia funèbre [f-moll]. 1875 
Elegi [över änkedrottning Josephina, 1876]
Sorgtoner, komponerad vid August Södermans frånfälle, arr [1876]
För Wahlbergs begrafning i Storkyrkan d 29 dec. 1878. Marcia
Graziernas dans (Victoria-album, 5 [1881]
Tre polskor för piano (Svensk musiktidning, 1881)
Bröllops-marsch ur skådespelet "Ur förtryckets natt" (Herman Sätherberg), arr [1882]
Tomtelek (Saga, Minnesblad från Nordiska museet, 1885)
Melodi (Ny illustrerad tidning, 1886, nr 51/52)
Ur baletten I Skottland, arr (Musik för hemmet, 1889, nr 3 — 4)
I gondolen (Album för piano af svenska tonsättare, [1892,] och separat s å)
Sorgmarsch (Favoritalbum för piano och fyra händer, 1 [1895])
Fin de siécle (Musik för piano af svenska tonsättare [1898])
Vid Gunnar Wennerbergs frånfälle (Svensk sång, utgiven av Karl Valentin, 2, 1901)
Schlummer-Lied, die kleine Fräulein Ottilia zugewidmet
Sång till R. S-n
Sorg (N Anjou, Nordiskt orgel-album, 1, 1903)
0[scar] II:s sorgmarsch [1908], arr för orgel-harmonium af A Lindström u å
Au revoir! Minne af Grycksbo. För piano
Medverkan i Svensk koralbok (efter Haeffner) för kyrkan, skolan och hemmet, 1887, [nya utg:] 1893 (i Sv koralbok ... i förening med Sv psalmboken ..., 1893), 1903, 1905
Flera bidrag för piano eller sång i Svensk musiktidning o dess bilagor 1881 — 1913

Röst och piano
Visor, text ur "Finska toner" [översatt och bearbetad av R Hertzberg], 1 -2 [1875]
En junikväll på Haga ("Lugnt vilar sjön") (Gustaf Feuk), u å 
Hell Sverige! Fosterlandssång (H A Lindedal), även för unison kör och piano, u å
Borta är hjertevännen
I lunden ("Tyst är natten") (Viktor Rydberg, Tonernas värld, Musiktidningens julnummer 1902)
Trubaduren. Romans för bariton och pianoforte ("Jag kommer långt ifrån") (H Christiernsson, Musikbilagor till Svensk musiktidning, 1881-1913, s 199)

Manskvartett
Solsång (V Nordin) (Sällskapet för kvartettsångens befrämjande, Sånger för mansröster, 12, 1898, [ny utg:] Gehrmans kvartettbibliotek, 30, 1914)
Giljarfärd / Cyklistsång (Axel Klinckowström) (Sällskapet för kvartettsångens befrämjande, 33, 1920)

Violin och piano
Romans (Violinistens repertoir, 5, 1882)


Verk av Conrad Nordqvist

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 20