Preben Nodermann (1867-1930)

Skriv ut

Preben Magnus Christian Nodermann föddes i Hjørring, Danmark 11 januari 1867 och avled i Lund 14 november 1930. Familjen flyttade till Sverige 1871. Efter studentexamen studerade han vid Lunds universitet och tjänstgjorde som organist. Domkyrkokapellmästare i Lund 1903−1930. 1911 disputerade han på en avhandling i hymnologi. Nodermann var verksam även som profan tonsättare och utgav sång- och danslekar och folksagor. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1921. Litteris et artibus 1923.

Fotografi av Per Bagge, 1924. (Svenskt Porträttarkiv)

En musikalisk mångsysslare

Preben Nodermann var en mångsidigt begåvad person. En uppräkning av hans intresseområden blir omfattande. En sammanfattning gjordes i en längre karakteristik (Berliner Börsen-Courier 4/9 1908) av en tysk journalist, förundrad men sympatiskt stämd inför Nodermann: språkforskare, folklorist, pianist, boksamlare, vetenskaplig författare, upphovsman till operalibretton, tonsättare av folkliga visor, operor och operetter, därtill (domkyrko)kapellmästare och, kort sagt, en särling och en sällsam person.

Man kan ringa in några sektorer i hans verksamhet inom det svenska musiklivet:

  • Musikdramatik.
  • Musik för barn och ungdom.
  • Profan instrumental och vokal kammarmusik.
  • Kyrkomusik med koralforskning och körledning.

Studier och vetenskaplig produktion

Universitetsstudierna omfattade ämnena geologi, germanska språk och estetik. I sin licentiatexamen i estetik avhandlande han ett svenskt 1600-talsdrama. Parallellt ägnade han sig åt förkovran inom musiken med dansken Otto Malling som lärare. Nodermann hoppades kunna slå igenom som operakompositör och han hade ekonomisk möjlighet att främja sina intressen. När detta befanns orealistiskt, blev han lärare i Malmö innan han sökte och fick en nyinrättad tjänst som domkyrkokapellmästare i Lund. Tillsättningen var kantad med svårigheter: flera erfarna kyrkomusiker med, som det hävdades, mer adekvat utbildning anförde besvär. Han upprätthöll tjänsten till sin död 1930.

Preben Nodermann fördjupade nu sitt hymnologiska vetande, vilket resulterade i doktorsavhandlingen Studier i svensk hymnologi, 1911, och en koralbok, utgiven i nära anknytning till Fredrik Wulff. Här förespråkade han en viss modernisering och förenkling på Hæffners grund. Nodermann hade ingen hög tanke om församlingarnas förmåga att tillägna sig nya melodier och rytmik. Han kom därmed att stå i motsättning mot Kyrkosångens vänner, en förening med nyare ideal. Debatten kring principerna var intensiv.

Den musikaliska verksamheten

Till Nodermanns förtjänster hör grundandet av en reguljär kyrkokör, 1904, och utgivningen av serien Lunds Domkyrkas körsånger. Innehållet täcker olika typer av gudstjänster, kyrkoårets skilda skeden, sånger a cappella eller med instrumentalt ackompanjemang. Han medverkade som kompositör men i än högre grad som utgivare. Vården av liturgin och den övriga gudstjänstmusiken var den ena sidan av hans gärning. Men han fick också anslag till kyrkokonserter under vardagar. Däremot intog han en restriktiv hållning till profana konserter i domen. I den ständigt aktuella frågan om orgelns skick yttrade han sig givetvis, men det var inte som organist han hade störst renommé.

Förutom produktionen av sakral musik skrev och utgav Nodermann barnvisor och sånglekar samt instrumental och vokal kammarmusik, ofta med pedagogiskt syfte. Under lärartiden i Malmö lät han eleverna framföra hans bearbetning av Glucks Orfeus och Eurydike.

Domkyrkokapellmästarens operor och operetter intog en särställning i Lunds musikliv, hans med entusiasm iscensatta operaföreställningar väckte intresse. Nodermann samlade folk ur stadens musikkretsar i sin hemmiljö, Gullebo respektive Bokebo, och presenterade gärna egna verk men också Così fan tutte och Hoffmanns äventyr. Detta fick bli surrogat för den uteblivna internationella karriären.

Enaktaren König Magnus, med motiv från svensk medeltid, uppfördes i Hamburg, där kritiken blev nedslående. Samma öde drabbade Gunnlögs saga, med ämne ur den isländska sagosfären. Den gavs konsertant i Köpenhamn 1927, där operetten Prins Inkognito redan uppförts 1909. Verken förblev sedan ospelade i professionella sammanhang. Nodermanns stil var efterromantisk med nordisk anstrykning men saknade markanta drag.

Han arbetade flitigt inom den etnologiska sfären, vilken blev hans huvudsakliga intresse under senare år. Översikten Folksagorna. En orientering var tänkt att omfatta fem delar. Endast fyra, cirka 700 sidor, färdigställdes, 1928−30, innan författarens krafter tröt. Intresset hade länge följt honom; redan som artonåring hade han hunnit samla fler än 100 sagoböcker.

Kulmen i hans samlarvurm blev dock uppbyggandet av ett partitur-, klaverutdrags- och librettobibliotek, säkerligen Sveriges största privata och av högt värde. Det har förvärvats av Sveriges Radio.  

Nodermann grundade 1900 Sydsvenska bok- och musikförlaget, som publicerade det han komponerade och ederade. Förlaget upphörde vid ägarens död.

Carlhåkan Larsén © 2016

 

Skrifter av tonsättaren

Snöhvit. Sagospel för barn i tre bilder på vers, Malmö, 1901.
Före profåret. Studier och rön från en tvåårig lärareverksamhet, Lund, 1902.
Studier i svensk hymnologi, diss., Lund, 1911.
1911 års Psalmboksförslag. En granskning ur meterklassynpunkt, Kristendomen och vår tid, vol. 8, 1913.
Betlehems stjerna. Julkantat (textbok), Lund, 1915.
Ett nytt uppslag i psalmboks- och koralfrågan [tills. med Fredrik Wulff], Lund, 1916.
Kyrkosångsfrågan. Strödda erinringar [tills. med Fredrik Wulff], Lund, 1917.
Slutpåminnelser i psalmboks- och koralfrågan [tills. med Fredrik Wulff], Lund, 1918.
Församlingens kyrkosångsbok. Testamentariska erinringar [tills. med Fredrik Wulff], Lund, 1922.
En uppgörelse med K.S.V. /Kyrkosångens Vänner/-systemet. Reflexioner i koralfrågan med anledning av John Moréns koralbok 1922 [tills. med Fredrik Wulff], Lund, 1923.
Liturgi, en tids- och stridsfråga [tills. med Fredrik Wulff], Lund, 1928.
Folksagorna. En orientering, 4 hft, Lund 1928−30.
"En bortglömd librettist: Jean-Nicolas Bouilly", Musikkultur, nr 3 1928.

Därutöver en rad småtryck med statistik och debattinlägg angående svenska psalmer och koraler.

Bibliografi

Asketorp, Bodil: ”Nordermannska samlingen i Radiohuset”, i: Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin. Skellefteå: Artos, 2011, s. 21−34
Bengtsson, Nils Otto: Preben Nodermann – legend i Lund, Lund: Gamla Lund, 1988.
−−−: Värdig musik även på vardagar. Konsertlivet i Lunds domkyrka 1902−1932, C-uppsats i musikvetenskap, Lunds universitet, 1984.
−−−:Norlind inifrån: ur korrespondensen med Preben Nodermann”, i: Om Tobias Norlind: en pionjär inom musikforskningen, Lund, 2004, s. 13−22.
Larsén, Carlhåkan: ”Så har man roat sig i staden”, i: Lunds historia – staden och omlandet, vol. 3, Modern tid: Där tankar möts, Lund: Lunds kommun, 2012.
Mark, Peeter: ”Preben M C Nodermann”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 27, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1990−91.
Moberg, Carl Allan: Kyrkomusikens historia, Stockholm: Diakonistyrelsen, 1932.
Norlind, Tobias: ”Musik och studentsång i Lund”, i: Under Lundagårds kronor: minnen upptecknade av gamla studenter, vol. 1, Lund: Lunds universitet, 1918.
Olsson, Nils Ludvig: Min stad: minnen från sekelskiftet, Lund: Gleerup, 1957.
Posse, Amelie: Kring kunskapens träd, Stockholm: Natur och Kultur, 1946.
Rodhe, Edvard: ”Lunds domkyrkas historia 1894−1945”, i: Ernst Newman (red.), Lunds domkyrkas historia 1145–1945, vol. 2, Stockholm, 1946.
Rydén, Per: Lunds domkyrkoorglar, Lund: Domkyrkorådet, 1992.
Wahlström, Gunnar: Orglarna i Lunds domkyrka, Lund: Giant Record, 1977.
Wiberg, Albert: Den svenska musikhandelns historia, Stockholm: Svenska musikhandlareföreningen, 1955.
Wrangel, Ewert & Efraim Briem: Högtidsstunder i Lunds domkyrka: 800-årsjubileet den 17–18 sept. 1923: berättelse och tal, Lund: Gleerup, 1924.
Wulff, Fredrik: ”Hågkomster från Lunds högre musikliv 1866−1901”, i: Under Lundagårds kronor: minnen upptecknade av gamla studenter, vol. 1, Lund: Lunds universitet, 1918.

Källor

Preben Nodermanns efterlämnade papper är arkiverade i Lunds universitetsbibliotek. Handlingar rörande hans sagostudier finns på Kulturhistoriska museet (Kulturen) i Lund. I Lunds domkyrka förvaras samlingar av hymner, körsånger m m.

Verköversikt

Operor (König Magnus, 1898, Gunnlögs saga, 1927), operetten Prins Inkognito i Jungfrustaden (1909), instrumentalverk, solosånger, sånger för barn.

Samlade verk

Musikdramatik
Kong Magnus. Operabillede i en Akt (B. Mörner; dansk övers. av komp.), klaverutdrag, København, 1894. König Magnus, (tysk övers. av komp.), klaverutdrag, Khvn och Leipzig, 1897. Tyskt libretto, 1897.
Gunnlögs saga, opera i tre akter (K. Stjerna, tysk övers. av komp.), klaverutdrag, 1900.
Prins Inkognito, operette i 3 Akter (dansk text, även ”Sang-Udtog”), klaverutdrag, 1909. Tysk upplaga: Die Jungfernstadt (övers. G.R. Kruse), 1912, ny uppl. 1921. Libretto (på svenska), 1924.
Rokoko, Komische Oper in einem Aufzug (text av komp., tysk text: G.R. Kruse), klaverutdrag, 1918.

Musikdramatiska bearbetningar och utgåvor
Christoph Willibald Gluck: Orfeus (libretto: F.R. de Calzabigi, med svensk text), libretto, 1903, nya upplagor 1906, 1912.
Ferdinado Paër: Diana und Endymion. Dramatische Kantate (med svensk text), 1919.
Albert Lortzing: Rolands Knappen. Märchenoper in 3 Aufzügen (med svensk och tysk text), 1920.

Piano
Karnevalsmarsch (för blåskör, klaverutdrag), 1890, ny uppl. Malmö, 1892.
Elskovsvals (ur Prins Inkognito), København, 1909.

Orgel
Preludier vid gudstjänsten (1), 1905.
Små koralpreludier för gudstjänsten (2), 1905.
Preludier och postludier vid gudstjänsten (3,) 1906.
Preludier vid gudstjänsten (4), 1907.
Preludier vid gudstjänsten (5), 1909.
Preludier vid gudstjänsten (6), 1915.
Preludier vid gudstjänsten (7), 1915.
Preludier och postludier vid gudstjänsten (8), 1929.

En röst och piano

Tvenne romanser ur ”Nordiska skymningssagor” (C. Löfving), 1887.
Du är min sångmö /Med första rosen (A. Toll resp. B. Mörner), 1892, i: Från Lundagård och Helgonabacken, 1892.
Drapa, för tenorbaryton (C. Löfving), 1893.
Stolts jungfrun hon sitter i konungens sal (C. Löfving), i: Svenskt sång-album I, 1893.
Sång ur Julkantaten Betlehems stjerna (God jul, Hälsning från KFUM), 1895.
Lifvets färd (C. Boberg), i: Sanningsvittnet, 1897.
Kärleksförklaring, sångvals (med svensk och tysk text), 1919.
Stens visor (A.T. Gellerstedt, med tysk övers), 1922.
Solskenets visa och 10 andra visor, 1968.

Kör − unison eller flerstämmig, a cappella eller med ackompanjemang
Till Norden (komp.), i: Sånger för mansröster, 6, utg. av Sällskapet för qvartettsångens befrämjande, 1892.
Barcarole (A. Toll), i: Sånger för mansröster, 8, 1894.
Andliga körsånger för hemmet, 1905.
Vid grafven. Kända körsånger i trestämmig bearbetning, 1906.
Trestämmiga sånger för kvinnoröster (med tysk övers), 2 hft, 1916, 1923.
Reformationsvesper (unison körstämma), 1917.
Fem manskvartetter, 1918.
Sveriges väl, för manskör (komp.), 1926.
Krist är uppstånden, sång för trestämmig blandad kör och orgel, 1929.

Huvudparten av Nodermanns körmusik och liturgiska stycken, komponerade eller utgivna av tonsättaren återges i serien Lunds domkyrkas körsånger, som omfattar 109 nr, samlade i 51 häften, 1905—1929. Specifikation i Svenskt biografiskt lexikon.

Övrig kyrkomusik
Ny svensk koralbok, på Hæffners grund, utgiven av Preben Nordermann i samarbete med Fredrik Wulff, 1911.

Musik för barn och ungdom
Martina, Jennytvå karaktärsstycken för piano 4 händer, Stockholm, 1892.
Sex enkla visor för barn (Z. Topelius), Stockholm, 1892.
Fyra sånger för barn (A.T. Gellerstedt), Lund, 1900, 2. uppl s.å.
Fem visor för barn (Z. Topelius med tysk översättning), 1900.
Sex visor för barn, ord af Topelius, 1900.
Sånglekar, utgivna tills. m. Kristina Nilsson och Augusta Ljungström, vol. 1-2, 1904−05.
Ungdomskörer för högre allmänna läroverk, 1905.
Nio violinserenader f. barn o. ungdom, 1905.
Två violinduetter f. barn o. ungdom, 1905.
Julsånger i trestämmig sättning för flickskolor, 1910, 2:a uppl.1911, tillökade upplagor, 3−5, 1915−23.
Morgonpsalmer för skolorna, 1918, ytterligare fyra utökade uppl., 2. uppl. u.å., de tre sista 1923, 1924, 1929.


Verk av Preben Nodermann

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 1