Liv

Studieår i Uppsala

Uppgifterna om Johan Adolph Mecklin är fragmentariska. Gällande hans studier framgår att han avlade examina vid Uppsala universitet. År 1787 försvarade han en på latin författad avhandling på 18 sidor av professorn i praktisk filosofi, Daniel Boëthius. Enligt dåtida praxis var uppgiften för respondenten inte att skriva avhandlingen, utan att försvara den vid en disputation. Påföljande år, 1788, försvarade Mecklin på samma sätt en avhandling på latin, 14 sidor lång, skriven av samme Boëthius. Bevarad korrespondens anger att Mecklin fått stipendium från domkapitlet i Linköping 1787 för studier. Man får anta att det är dessa studier i Uppsala som avses. Ingenting är dock känt om Mecklins utbildning inom musikområdet.

Domkyrkorganist och director musices vid gymnasiet Linköping

Efter avslutade studier i Uppsala efterträdde Mecklin sin far, Johan Miklin (1726−1787), som domkyrkoorganist och director musices i Linköping 1789. Fadern tjänstgjorde där 1754−87 och var dessutom medhjälpare till Abraham Abrahamsson Hülphers i arbetet med boken Historisk afhandling om musik och instrumenter som Hülphers gav ut 1773. Den behandlar bland annat orgelbyggnadskonsten i Sverige och Miklin bistod Hülphers, som inte var yrkesmusiker, med konkreta uppgifter om orgelinstrumenten. Miklin översatte också den tyske musikteoretikern Friedrich Wilhelm Marpurgs bok om generalbas till svenska 1782, förmodligen avsedd att användas av kyrkans musiker.

Precis som fadern tjänstgjorde Johan Adolph Mecklin både som domkyrkoorganist och som director musices vid gymnasieskolan, från 1789 till 1802 eller 1803. Något om tillsättningen omnämns i ett brev 1789 från domprosten i Linköpings stift, Samuel Eric Älf (1727−1799), till Jacob Axelsson Lindblom (1746−1819), biskop i Linköping samt ärkebiskop. I brevet omtalas att domkyrkoförsamlingen kommande månad skall yttra sig i frågan om organist och domprosten bedömer att man ska bli nöjd med Mecklin.

Att uppgifterna som domkyrkoorganist och director musices vid gymnasieskolan ingick i samma tjänst var vanligt vid denna tid, då stiften fortfarande var huvudmän för skolorna. Några närmare uppgifter om Mecklins verksamhet vid gymnasiet har dock inte gått att få.

Rektor i Norrköping

Mecklin var från 1802 rektor vid Trivialskolan i Norrköping. Det har inte varit möjligt att få fram säkra uppgifter om hans sista år: oklart är om han tjänstgjorde i Linköping till och med 1803 eller om han från 1802 var verksam enbart i Norrköping. Han avled emellertid i Norrköping den 21 november 1803.

Verk

De fåtaliga uppgifter som stått att finna rörande Mecklins kompositioner och skrifter är samtliga relaterade till hans verksamhet som organist. Från 1801 finns en avskrift av Mecklin av en koralbok, med basstämma och generalbasbesiffring. Enligt tidens praxis var det vanligt att man skrev av koralböcker för att anpassa dem till det lokala bruket. I sin avskrift anger Mecklin i början av boken att det är en ”Coral-Bok eller Melodierna till Psalmerna efter nu varande bruk att sjunga, äfven der till hörande General-Bas att spela fyrstämmigt, uprättad af Johan A. Mecklin”. Denna koralbok kopierades senare av åtminstone någon ytterligare organist. Ytterligare en skrift, För begynnare i tonkonsten, med tydlig avsikt att handleda organisten i det vardagliga arbetet, utkom i tryck 1802. Skriften behandlar olika aspekter på musik och musikutövande inom kyrkan, såsom grundläggande musikteori rörande vokalstämmor och generalbas samt speltekniska anvisningar och uppförandepraktiska aspekter. Boken gavs ut i en andra upplaga 1819, vilket tyder på att den varit användbar för organisterna.

Ett exempel på orgelmusik av Mecklin är stycket ”Tempo Giusto”, utgivet 1996 i samlingen Vox candida. En liten antologi med orgelmusik från det svenska 1800-talet. Uppgifter finns också om musik av Mecklin till en jordfästning i Linköpings domkyrka på långfredagen 1803, men endast texten av Olof Åhlström är bevarad.

Karin Hallgren © 2016