August Lundh (1838−1916)
Lars August Lundh, född 2 juli 1838 i Stockholm och död 14 juli 1916 i Stockholm, var musikpedagog, kyrkomusiker och tonsättare. Han arbetade som musiklärare och organist på Södermalm och i Tyska kyrkan. Kantater, orkesterverk och ett rekviem finns i verklistan, men huvudsakligen utgav han läromedel och antologier av musik för praktiskt bruk. Hans vårsång ”Hör hur västanvinden susar” tillhör den ännu levande repertoaren.
Liv
Utbildning och bana
Stockholmssonen August Lundh avlade efter två års studier organistexamen vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk 1857. Redan samma år påbörjade han en långvarig och betydande musikpedagogisk verksamhet på Södermalm i Stockholm. Vid Katarina lägre allmänna läroverk tjänstgjorde Lundh som musiklärare under åren 1857−1906, vid Stockholms folkskolelärarinneseminarium undervisade han från 1865 till 1907 och därtill kom ett uppdrag som sånglärare vid Maria folkskola från 1866. Han verkade även under åren 1869−1916 som organist i Tyska kyrkan i Stockholm. Det bevarade biografiska materialet kring Lundh visar på tre äktenskap där han tillsammans med den första hustrun, Emma Mathilda Nyqvist (f. 1829), fick tre döttrar.
Några enskilda bevarade handlingar pekar mot en flitig och ambitiös personlighet och en trägen vilja att vinna aktning för sina insatser. Musikdirektörs namn erhöll Lundh 1884, och han hade då redan tilldelets medaljen In sui memoriam för att senare erhålla förtjänsttecknet Litteris et Artibus (1892) och bli utnämnd till riddare av Kungl. Vasaorden (1898). Även om Musikaliska akademien vid ett flertal tillfällen tycks ha visat begränsat intresse för att bekräfta värdet av Lundhs läromedel blev han till sist invald som associerad ledamot 1910. Att en profil som Akademiens orgelprofessor Gustaf Mankell vid flera tillfällen deltog i framföranden av tonsättarens kyrkomusik bidrog möjligen till detta erkännande.
Upphovsman till läroböcker i musik
August Lundhs viktigaste bidrag till sin tids musikliv ska knappast sökas i hans enskilda kompositioner, utan i en oförtröttlig produktion av läromedel för skolans musikundervisning samt utgivning av en mängd sångböcker och koralmusik. Inte minst genom sin roll som lärare vid Stockholms seminarium för folkskollärarinnor bör Lundhs häften och läroböcker för musikundervisningen ha fått ett betydande genomslag i folkskolan.
Omfattningen av hans inflytande är dock idag svår att värdera. Harmoniläran var den mest uppmärksammade av hans läroböcker under livstiden och det faktum att delar av produktionen omtrycktes så sent som på 1940-talet indikerar ett bestående bruk efter hans livstid. I sångböckerna och diverse praktiskt material för koralspel smälter rollerna som utgivare och tonsättare samman på ett naturligt sätt. Helt klart är att Lundh hade en gedigen musikteoretisk grund att stå på och att denna förenades med en bred inblick i skolans och kyrkans musikaliska praxis.
Verk
Smärre stycken och sånger
Även August Lundhs verksamhet som kompositör är ofta nära förbunden med olika typer av bruksmusik eller utgör tillfällighetsverk. Både i sånger och enklare småstycken för piano uppvisar han ett säkert hantverk och en inte oäven förmåga att effektivt, om än med enkla medel, fånga olika karaktärer och stämningslägen. I kammarmusik med piano som i Legend för violin tillåter sig Lundh en rikare musikaliskt expressiv palett, även om en infogad hymn visar hur nära tonsättaren ständigt befinner sig en religiöst präglad stil. Nocturne för piano framstår som ett av hans intressantaste stycken och uppvisar även vissa virtuosa tendenser. Den finstämda vårsången ”Hör hur västanvinden susar” är den enda av hans kompositioner som har en levande plats i samtidens musikliv ännu ett sekel efter tonsättarens död. Den är inte bara uppskattad av många svenska körer, den har också blivit omdebatterad som icke erkänd förlaga till sångaren Ulf Lundells välkända ”Öppna landskap”. Klart är att de båda sångernas inledning är identiska till toninnehållet.
Kantater
En stor del av August Lundhs kyrkomusik och festkantater växte fram i samband med arbetet vid folkskolelärarinneseminariet. Han skapade ett flertal mindre sakrala kantater till främst välkända texter ur Psaltaren med en tidstypisk kyrkomusikalisk reception av barockens yttre former. En bibehållen kontrapunktisk praxis och recitativiska inslag samsas här med en restriktiv hållning till ett mer avancerat modernt tonspråk. Som kontrast visar Lundh till exempel i Kantat till Gustaf Adolfs-festen en ambition till programmusik som på ett enkelt men effektivt sätt försöker skapa en klingande bild av växlingen mellan oro, missmod, hopp och hjältemod under det trettioåriga kriget. En större offentlig framgång som tonsättare fick Lundh med det positiva mottagandet av kantaten Svea, skriven till Esaias Tegnérs dikt med samma namn och framförd 1897 vid 25-årsjubileet av Oscar II:s tid som regent.
Requiem
Bland August Lundhs bevarade större kompositioner förtjänar hans Requiem ett särskilt intresse både för sin omfattning och som exempel på hur den katolska traditionens former i en romantisk tidsålder gradvis vann acceptans även i ett svenskt lutherskt sammanhang. Verket är en genomkomponerad och ambitiös sättning av den traditionella latinska texten för fyrstämmig kör med orkester av stråkar, träblås, horn och tromboner. Helhetsintrycket präglas av en återhållen högtidlighet som enbart tillfälligtvis ger utrymme för en större expressiv frihet vad gäller rytmik, melodik och satstyper. En genomgående homofon körsats utan solistiska sångpartier och en tematisk återanvändning mellan satserna bidrar till att förstärka bilden av ett koncentrerat och väl utfört verk, om än utan större musikalisk variationsrikedom.
Jonas Lundblad © 2016
Skrifter av tonsättaren
Läromedel
Tonträffningsskola. Samlingar af övningar till begagnande vid sångundervisningen i seminarier, elementarläroverk och folkskolor, Stockholm, 1868.
Elementarlära i sång för skolor, Stockholm, 1870 (2 uppl. 1874).
Teoretisk-praktisk lärobok i sång för skolan, Stockholm, 1884.
Om röstorganen: Bihang till Teoretisk-praktisk lärobok i sång för skolan, Stockholm, 1885.
Förberedande öfningar för orgel-harmonium, Stockholm, 1885.
Ny tonträffningskurs och skriföfningskurs i musikens elementer för skolor, Stockholm, 1898.
Ny kortfattad orgelharmonium-skola, Stockholm, 1898.
Handledning vid användandet af tabeller för sångundervisningen i folkskolan, Stockholm, 1901.
Harmonilära för seminarier och läroverk, 3 uppl. Stockholm, 1905.
Övningar i prima-vista-sång, Stockholm, 1908.
Ny praktisk pianoskola, op. 81, Stockholm, u.å.
Lärobok i sång för skolan. Förra resp. senare kursen, Stockholm, u.å.
För folkskole-seminarier, för högre flickskolor och för den privata undervisningen de första vocalise-solfeggie-övningarna med lätt pianoackompagnemang, op. 96, Stockholm, 1913.
Sångböcker (utgivare)
Trestämmiga sånger för skolungdom, vol. 1−4, Stockholm, 1859−64.
Fyrstämmiga sånger för skolungdom, vol. 1−3, Stockholm, 1863−65.
Trettio exercissånger för skolungdom, Stockholm, 1867.
Sångbibliothek för högre elementarläroverk, Stockholm, 1871.
Elementarläroverkens sångbok, vol. 1, Trestämmiga sånger, del 1−2, Stockholm, 1874, 1876.
Sångbok för folkskolan, Stockholm, 1872 (2 uppl. 1876).
Svenska folkvisor i not- och sifferskrift till folkskolornas tjänst, Stockholm, 1881.
Skolans koralsångbok, 1883.
Melodier m. acc. till småskolans sångbok, Stockholm, 1884.
Allmänna läroverkens sångbok, vol. 1−4, Stockholm, 1884−.
Kyrkochören. Samling af religiösa hymner för S.A.T.B. med acc. af orgel, 1885.
Normalsångbok för svenska skolan, 1887.
Illustrerad sångbok för hem och skola, op. 70, Stockholm, 1898.
Damkören. Sånger för seminarier och därmed jämförliga läroverk, Stockholm, 1907.
Sång-album för skolan, kyrkan och hemmet, vol. 1−2, Stockholm, u.å.
Koralböcker och samlingar för liturgiskt bruk (utgivare och ofta även tonsättare)
Organistens preludiebok, 1871.
Korta förspel till Svenska kyrkans koraler att begagnas vid gudstjenst och enskild andakt, Stockholm, 1876.
Allmänna läroverkens koralbok. 50 trestämmiga koraler efter J. C. F. Haeffner, 1884.
Trestämmig choralbok till begagnande vid seminarier, elementarläroverk, och folkskolor, samt för kyrkan och hemmet. Efter den svenska choralboken utarb., Stockholm, 1886.
I Landskyrkan. Preludier och mindre utgångsstycken för orgel eller orgelharmonium, vol. 1−2, Stockholm, 1888−89.
Melodi-album för orgelharmonium, vol. 1−3, Stockholm, 1899.
50 nya små preludier f. harm. eller orgel, vol. 1−2, op. 90 och 94.
200 lätta och korta preludier för orgel eller orgel-harmonium till begagnande vid den allmänna gudstjensten, 2 vol., Stockholm, u.å.
Marscher och utgångsstycken (utg.), i denna: Sorgmarsch [f-moll], Stockholm, 1953 (nytryck).
Musik för orgelharmonium, u.o., u.å.
Svenska koralboken arr. för orgelharmonium eller piano, Stockholm, u.å.
Bibliografi
Nyström, Pia & Elmquist, Anne-Marie: Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771−1995, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1996.
Ström, Ottmar & Tobeck, Christina: ”Lundh, August”, i: Sohlmans musiklexikon, 2 uppl., vol. 4, Stockholm: Sohlman, 1977, s. 385.
Källor
Musik- och teatermuseet Stockholm, Riksarkivet, Musik- och teaterbiblioteket
Verköversikt
Orkesterverk, vokalverk med orkester (Requiem, kantaten Svea), kammarmusik, pianomusik, orgelmusik, sånger (Hör hur västanvinden susar m.fl.), sakral körmusik.
Samlade verk
Orkester
Elegi för orkester op. 85.
En lefnadssaga. Symfonisk dikt för orkester op. 91, 1909.
Kammarmusik
Bön. Andante religioso för violin och piano eller orgelharmonium op. 62, 1893. Tillägnad Hugo Alfvén.
Legend för violin och piano op. 82, 1904.
Piano
Nocturne. Etude de salon pour piano op. 2, 1862.
I aftonens stillhet. Melodi för piano.
Tonbilder. Lätta, melodiska och instruktiva små stycken för piano. Stockholm, 1889.
Elegie för piano och orgelharmonium, 1907.
Tonbilder. Lätta små stycken för piano, 1919.
Orgel
Vid sorgehögtiden och Vid högtidsfesten samt Preludium G-dur i Organistens favoritalbum, vol. 1−2, utg. N.E. Anjou.
Festspiel för orgel, op. 53, 1886.
Preludium och fuga.
Sånger och övrig vokalmusik
Sånger för barn för med piano op. 12. Stockholm, 1869: Häfte 1: 1. Till skolan, 2. Julen i kojan, 3. Gossen och fjärilen, 4. Förtröstan, 5. Jesper, Nickus och John Blund, 6. Vallflickan. Häfte 2: 1. Barnkammaren, 2. Gossen och flyttfoglarne, 3. Visa om solen, månen och planeterna, 4. Nannas gåfva, 5. Vårvisa, 6. Herrens omsorg.
Kantat till Gustaf Adolfs-festen, blandad kör, solo, piano och orgel op. 65, 1894.
Svea, kantat med orkester (E. Tegnér), 1897.
Sånger ur veckotidningen Barnavännen för de små i hem och söndagsskola, sång och piano op. 69, 1897.
Fem små enkla sånger vid piano, 1898 .
Ungmors visa, en röst och piano, 1902.
Standar (V. Nauckhoff), basröst och piano op. 88, 1908.
Kantat vid 150-årsfesten i Timmermansorden (J. Rosenius). Tenorsolo, manskör och piano op. 92b, 1911.
Hell, hell vårt land, av fädren ärfdt (K.A. Mellin), solosång. [Även i arr. för blandad kör samt manskör i Svenska nationalsånger, utg. J. Wibergh)].
Julen i Norden (Z. Topelius), röst och piano samt 3-st. kör ad lib.
Ljungblomman (Hedvig A.).
Längtan (Gds.).
Upp med fanan.
Vallflickan.
Vattendroppen (Hedvig A.).
Vårsång, ”Hör hur västanvinden susar” (text och melodi).
Sakral körmusik
Kantat (Davids 27de psalm, v. 4-6), SATB med orgel op. 33, 1878.
Lofsång. Kantat af J. O. Wallin för soli, damkör med orgel (piano) op. 35.
Sorgkantat, SSA med orgel, 1880.
Davids 23dje psalm. Kyrkoaria för baryton m. pfte. eller orgelharmonium op. 39, 1883.
Afskedssång till rektor fr Sandberg för solo, [dam]kör med orgel op. 44, 1884.
Requiem för blandad kör och stor orchester, op. 50, 1888. Stockholm: Musikaliska konstföreningen, 1891.
Kristi födelse. För Juldagen, kantat, 1900.
Vid barnens första nattvardsgång, Motette, 1901.
”O Kindlein neugeboren”, Weihnachtslied i: Från tonernas värld. Musiktidningens Julnummer 1909.
Davids 130e psalm. Kantat för solo, quartett, blandad kör och piano op. 60, 2 uppl. 1913.
8 Geistliche lieder (Motetten) für gemischten Chor, 1936: 1. Der 36e Psalm, op. 58, 2. Lobgesang, op. 63:1, 3. Pilgerlied, op. 63:3, 4. Liebe zu Gott, op. 63:4, 5. Weihnachtslied, op. 63:5, 6. O Tag des Herrn, op. 63:6, 7. Gottes Gnade, op. 64:1, 8. Das Gebet, op. 64:3.
Am Charfreitag. Kantat für Soli und gemischten Chor [und Orgel] op. 66.
Herr, deine Güte reichet, Motette für gemischten Chor.
Nåden, Sv. ps. 163, 4, 5, 7 i Manskören, nr 99.
