Bakgrund och uppväxt på Nuckö

Efter Christlieb Lithander finns bara ett enda musikaliskt verk bevarat, men eftersom kompositionen − som är ett klaververk − vittnar om en kunnig upphovsman, bör han ha skrivit fler kompositioner. Dessutom ingick Lithander i en syskonskara, där flera komponerade musik.

Christlieb Lithander föddes 1778 på Nuckö invid den estniska kusten, strax norr om staden Hapsal. Orten hade vid denna tid en övervägande svenskspråkig befolkning och Lithanders far, Johan Lithander (1742−1789), var församlingens kyrkoherde. Nuckös namn på estniska är för övrigt Noarootsi, som betyder ”Nya Sverige”. Christlieb Lithanders mor hette Christina, född Holming (d. 1788).

Kyrkoherdeparet Lithander hade en mycket stor barnaskara: inte mindre än elva barn, sju söner och fyra döttrar. Av döttrarna är endast en känd till namnet. En son dog tidigt. De övriga sex sönerna, födda under åtta intensiva barnbördsår för Christina Lithander, var Carl Ludvig (1773−1843), Ernst Gabriel (1774−1803), Gustaf Daniel (1776−?), Fredrik Emanuel (1777−1823), vår Christlieb (eller Christophylos som han heter i de äldre källorna) Samuel samt David Wilhelm (1780−1807). Prästhemmet i Nuckö måste ha varit en intellektuellt stimulerande miljö, dessutom en miljö med goda kontakter i omvärlden. Flertalet söner blev studerade män med för sin tid goda karriärer. Det starka musikintresset förenade flera av dem, något som emanerade från fadern som i sin prästutbildning vid Åbo akademi också studerat musik. Minst fyra av sönerna skulle komma att ägna sig åt komponerande.

Studieväg från Borgå till Åbo och Uppsala

Det var ett hårt slag för Christlieb Lithander och hans syskon när båda föräldrarna rycktes bort inom några månader − modern i november 1788 och fadern alldeles efter nyåret 1789. För överlevnadens skull sökte man kontakt med nära släktingar i Stockholm och Åbo − Christlieb Lithander reste med fyra bröder till den sistnämnda staden.

Christlieb Lithander fick tillfälle att studera i Borgå under åren 1793−96, samtidigt med ett år yngre Fredrik. Vid denna skola var brodern Ernst Gabriel då rector cantus, vilket säkert avgjorde valet av studieort. Det sistnämnda året inledde Christlieb Lithander sina högre studier vid Åbo akademi. Han kom där att tillhöra det livaktiga Musikaliska sällskapet. 1799 flyttade han till Uppsala för att vid universitetet bygga på sin utbildning. Redan året därefter avlade han en juridisk examen, vilken fordrades för att erövra en bergsexamen som var Lithanders mål. Han återvände sedan till Åbo för att där avlägga sin bergsexamen 1802, varefter han omedelbart avflyttade till Stockholm.

Med farbroderns hjälp anställdes Christlieb Lithander den 10 maj 1802 som auskultant vid Bergskollegium, vilket var ingångstjänsten inom detta betydelsefulla verk. Den 24 april 1809 kunde Stockholm Post-Tidningar meddela att Kungl. Majestät förordnat Christlieb Lithander till bergsfiskal vid Stora Kopparberget i Falun. En bergsfiskal var åklagare vid gruvrätten, en rättlig instans som fanns i bergsstäderna Falun och Sala. Fiskalen skulle åtala överträdelser i anslutning till bergsnäringen på respektive ort, men också ha uppsyn över bergverkens skogar som förstås var viktiga för både gruvverksamhet och tillhörande bearbetningsprocesser.

I Falun som bergsfiskal

Den 31-årige Christlieb Lithander anlände ensam till Falun. Redan den 22 oktober 1811 stod bröllop mellan honom och den falubördiga Margareta Hellström (f. 1790). Äktenskapet blev barnlöst.

Christlieb Lithander verkade i Falun under en problematisk period för Falu gruva. Malmen sinade i huvudbrottet, varför man fick bryta i sidobrott. Kopparpriset sjönk.

De yttre politiska förhållandena blev å andra sidan bättre, sedan Sverige och Ryssland slutit fred 1809. Men Sverige fick avträda sin östra rikshalva till Ryssland som inkorporerade Finland som ett storfurstendöme. Hur välkommen freden än var, måste Lithander personligen har påverkats negativt av fredsuppgörelsen. Resor till Åbo och till Finland över huvud taget försvårades.

Christlieb Lithander fick 14 år i Falun. Den 18 december 1823 avled han, lite mer än 45 år gammal. I församlingens dödbok står antecknat ”tvinsot”, en diagnos som ofta hänvisar till tuberkulos.

Musiker och tonsättare i sällskapslivet

Spåren efter musikern Christlieb Lithander i Falun är dessvärre inte särskilt många. Men denna omständighet innebär inte att hans gärning som musiker och tonsättare var av mindre omfattning. Allt tyder på att han var mycket aktiv i musiklivet. Han medverkade bevisligen i publika konserter och i så kallade assembléer, då stadens borgerskap samlades för dans. Han var också delaktig med sitt musicerande i det rika sällskapslivet. Sett på långt tidsavstånd var Lithanders viktigaste bidrag hans medverkan i den spirande konsertverksamheten, där hans tidigare erfarenheter kunde utveckla stadens utbud. Hans deltagande med musik i sällskapslivet var antagligen mest betydelsefullt i samtiden, där han med sin skicklighet och sin repertoarkännedom tillförde stadens sociala liv uppskattade kvaliteter.

Det enda bevarade verket av Christlieb Lithander är en polonäs, tryckt i Musikaliskt tidsfördrif (nr 17, 1807). Verket är avsett som dansmusik − polonäsen var en omtyckt kontradans, det vill säga en dans där man ställer upp sig i rader och dansar i figurer. I Lithanders polonäs rullar sextondelarna mer eller mindre hela tiden. Hans komposition ligger därmed nära de folkliga sextondelspolskorna som spelas än idag.

Gunnar Ternhag © 2016