Berättelsen om Fredrik Kjellstrands verksamhet som musiker, musikalisk ledare och tonsättare är en påminnelse om vad militärmusiken har betytt för svenskt musikliv. Denna institution, jämnt spridd över landet, har under lång tid försett många orter med musikalisk kompetens. De oftast mångsidiga musikerna har inte bara använt sina instrument med uniformerna på: flertalet har vid sidan av sina tjänster musicerat på danser, soaréer, konserter, brunnspromenader och liknande tillfällen.

Liv

Uppväxt, utbildning och yrkestid

Uppgifter om Fredrik Kjellstrands liv och verk är mycket sällsynta i litteraturen. Han förekommer i endast några få musiklexika och saknas helt i biografiska lexika, en omständighet som säger åtskilligt om hans blygsamma position i musikhistorieskrivningen. Å andra sidan är hans produktion som tonsättare mycket imponerande. Diskrepansen mellan hans undanskymda plats i litteraturen och den stora mängden verk av hans hand väcker frågan om musikhistoriens nyckfulla urval av nämnvärda namn.

Johan Fredrik Kjellstrand föddes i byn Julsta i Hardemo socken, Örebro län den 8 september 1826. Fadern står antecknad som husar i husförhörslängden − han var alltså en beriden soldat, men bara i samband med regementsmötena; övrig tid skötte han sin gård. Fredrik var den äldste av sju syskon. Han lämnade barndomshemmet 1841 för Örebro, där han blev trumpetelev vid regementsmusiken. 1849 antogs han vid Musikkonservatoriet i Stockholm, men hade redan året innan börjat arbeta som musiklärare vid Manilla (”Institutet för dövstumma och blinda”).

Kjellstrand utnämndes till musikföreståndare vid Skaraborgs regemente 1861, musikdirektör från 1865 − regementsmötena var förlagda till legendariska Axevalla hed. Ledaren för militärmusiken hade två uppgifter: han skulle bokstavligen leda musikkåren, men också vara lärare för regementets musikelever. Kjellstrand verkade i den rollen ända fram till sin pensionering 1895, men ser ändå inte ut att ha varit fastboende i Skara, åtminstone inte hela tiden, utan bör under längre perioder ha haft sin egentliga bostad i Stockholm, där han också var verksam. En musikalisk ledare för

Fredrik Kjellstrand som regementsmusikens ledare. Foto: Garnisonsmuseet Skaraborg.

ett regemente var framför allt i tjänst i samband med regementsmötena, vilka ägde rum någon gång per år. Det var alltså inte ovanligt att den ansvarige för regementsmusiken bodde någon annanstans än på regementsorten − och dessutom hade andra anställningar. Fredrik Kjellstrand ska också ha varit musiklärare vid läroverket i Skövde från 1869.

Tonsättarverksamheten

Parallellt med sina avlönade arbeten komponerade Fredrik Kjellstrand. I många fall var tonsättandet invävt i de andra verksamheterna. Han skrev musik som skulle uppföras av regementets musiker, både ceremoniella stycken och mer underhållande verk. Av verksammanställningen att döma var han därutöver involverad i kammarmusikaliska sammanhang, vilka gav honom anledning att komponera. Som tonsättare har Kjellstrand blandat brukskomponerande för specifika tillfällen och för givna exekutörer med musikaliskt skapande på eget initiativ. I och för sig gäller det nästan alla tonsättare vid denna tid, men i Fredrik Kjellstrands fall är blandningen mera uppenbar. Hans verkförteckning ger därför en översikt över en stor del av de musikgenrer som förekom i Sverige under slutet av 1800-talet.

Den musikaliska produktion kännetecknas mot denna bakgrund av en anmärkningsvärd spännvidd − från lättviktig dansmusik till ambitiösa orkesterverk. Denna bredd speglar i första hand de skiftande sammanhang som Kjellstrand verkade i. Men bredden säger också åtskilligt om hans stora anpassningsförmåga och hans goda kännedom om musikaliska stilar. Om man till detta lägger hans litterära produktion, som var lika varierad, tonar bilden av en högt begåvad och inte minst produktiv person fram. Han var kort sagt en skarp arbetsmyra.

Fredrik Kjellstrand avled av "slag" i Skara 24 januari 1898, dit han flyttat ett år tidigare från Vadstena. Han hade varit gift, men äktenskapet som verkar ha varit barnlöst upplöstes 1884.

Verk

Tonsättaren Fredrik Kjellstrand räddes inte stora former. Han komponerade en symfoni (1880), dock är det okänt om den någonsin uppfördes. Med den ”nordiska tonmålning” som bär det udda namnet Tomtelek (op. 31, 1880) skrev han in sig i den tradition av ensatsiga verk med folkmusikanknytning som inleddes under andra hälften av 1800-talet och vars kulmen kan sägas vara Hugo Alfvéns Midsommarvaka. Tomtelek uppfördes 1881 av Hovkapellet under Ludvig Normans ledning. Musikhistorikern Lennart Hedwall menar att Kjellstrand skrev ”en driven, effektiv och välklingande orkestersats”.

Flertalet orkesterverk har emellertid sitt ursprung i det sociala livets behov av musikbeledsagning. Bland annat skrev han flera françaiser, den typ av kontradans som brukade inleda baler och s.k. assembléer. Förekomsten av dessa dansmusikverk berättar om en musikscen som inte var främmande för mångmusikanten Kjellstrand.

Kammarmusiken uppvisar samma blandning av underhållningsmusik och mer ambitiösa verk som präglar hans produktion som helhet. Fredrik Kjellstrand prövade definitivt sin förmåga i klassiska former: fyra stråkkvartetter, flera trior och fem violinsonater. Redan den verkmängden är anmärkningsvärd för en tonsättare som inte tillhörde dåtidens mest efterfrågade. Men han skrev alltså dessutom lättare ting för kammarmusikaliska besättningar.

Författaren Fredrik Kjellstrand är egentligt värd ett särskilt kapitel, även om hans tonsättningar är väsentligt mer haltfulla än de litterära texterna. Han skrev dikter som kom att publiceras: Sånger i skogen − poetiska försök (1854). Han skrev också libretton till två operor: Irene och Fiskarflickan. Den sistnämnda texten lockade August Söderman 1853 till ett kompositionsförsök som emellertid inte fullbordades. ”Något som helst litterärt värde äger icke Kjellstrands text”, konstaterar Söderman-biografen Gunnar Jeanson bestämt. Åtminstone ett stycke ur detta operafragment, ”Hymn till natten” (”Bästa tröst för ett såradt hjärta”), har framförts separat. Apropå scenisk musik skrev Kjellstrand en del av musiken till folklustspelet Löjen och tårar, ursprungligen en tysk pjäs som bearbetades av Johan Jolin och som sattes upp på Södermalmsteatern 1862. 

Gunnar Ternhag © 2014