• Tillkomstår: 1902 (enligt Sohlmans musiklexikon, band 3, 1976). Sist i partituret till Akt I står "Stora Frösunda i Aug. 1900", i Akt II "Wisby 27 Juli 1900" och i Akt III "Stora Frösunda d. 17 Sept. 1900."; i klaverutdraget står "Stora Frösunda d. 27/8 99".
• Verktyp: Opera, helafton
• Textförfattare: Eugen von Enzberg (1858-1908) [översättning av Axel Klinckowström Axel Klinckowström (1867-1936)]
• Uruppförande: 15 mars 1902, Operahuset, Stockholm. Medverkande: C. F. Lundqvist (Klaus Berger), V. Svärdström (Gertrud), S. Nyblom (Arbogast), A. Sellergren (Pater Kuno), C. Lejström (Kurt von Ilsenstein), P. Lindberg f. Frödin g. Lizell (Walborg/Walpurgis), M. Jungstedt tidigare gift Linden (Rose), L. Edström g. Järnefelt (Gunde), J. Grafström (Allrod), C. A. Söderman (Bödeln). Dirigent: R. Henneberg
• Speltid: Ca. 90-120 min
• Detaljerad speltid: Anteckning i stämmaterialet: Akt I 32 min, Akt II 47 min, Akt III 33 min

Instrumentering (besättning)

3*.2*.2.2 / 4.2.3*.1 / timp, perc, 2 hp, org / str
(picc, cor angl, bass tbn [enligt stämmaterialet samt partituret till Akt III, dock står även "4 Tromboni" på sid 46 i partituret; i partituret till Akt I och II står 4 tbn, 0 tu]
perc: bass dr, cymb, sn dr, trgl, glsp, klocka

Soloröster/kör

Klaus Berger (tenor)
Gertrud (sopran)
Arbogast (tenor)
Pater Kuno (bas)
Kurt von Ilsenstein (baryton)
Walborg (sopran)
Rose (mezzosopran)
Gunde (mezzosopran)
Allrod (bas)
Bödeln (basbaryton)
[Annalisa (stum roll)]

Kör: damkör S.A., manskör T.T.B.B., blandad kör S.S.A.A.T.T.B.B.

2 sopraner (Gertrud, Walborg), 2 mezzosopraner (Rose, Gunde), 2 tenorer (Klaus Berger, Arbogast), 1 baryton (Kurt), 1 basbaryton (Bödeln), 2 basar (Pater Kuno, Allrod)

Notmaterial/stämmor återfinns

Handskrivna orkesterstämmor finns i Musik- och teaterbibliotekets samlingar.
N.B. Det finns även ytterligare ett handskrivet klaverutdrag "Walpurgisnacht" (T-klav Sv. II:1. -"Ä"; odaterat) i samlingarna, men verken är inte identiska och detta klaverutdrag hör sannolikt samman med det tidigare verket "Hexfällan" i två akter. (Se vidare registreringen av denna opera.)

• Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket
• Katalogsignum/kommentar till autografen: Operor W 10 [Film 142:1] (partitur, text på svenska) respektive
  Sv saml. Operor Klav - "Ä" Klav I:1 (klaverutdrag "Walpurgisnacht", text på tyska; datering längst bak: "Stora Frösunda d. 3 Febr 1900")

Beskrivning av verket

Akt I
Introduktion [instrumental]: Moderato c-moll 4/4 (C)
Ridå.
Rådhussalen i Ilsenburg. En hög pelarhall; till höger en dörr, vid sidan om denna rådets bord omgifvet af högkarmade stolar; åt venster början af en vindeltrappa, framför hvilken en beväpnad vakt står på post. I bakgrunden stora väggmålningar. Salen upplyses af korta spetsbågsfönster, genom hvilka ... [oläsligt] och trappgaller framskymta.
En skara kvinnor tränga upp för trappan, vaktposter söker hålla dem tillbaka.
Borgare utanför.
Berger och Gertrud jämte Patern inträda från höger.
Berger går skakande på hufvudet uppåt fonden samtalande med Patern. Gertrud blir kvar i förgrunden. Kurt har från vindeltrappan hört Gertruds sista bön till Berger, framtreder helsande Gertrud.
Gertrud skyndar utför vindeltrappan. Rådsherrarne och Arbogast inträda från höger gruppvis och i livligt samtal, företrädde af beväpnade stadsknektara, som sedan fatta post vid dörrarna. Wittnen [sic] framföras med hvilka Patern ifrigt samtalar. Arbogast helsar Riddar Kurt och Berger.
Berger inbjuder alla vid rådet bisittande att taga plats vid bordet och äskar ljud.
Då alla rådsherrarne se frågande på hvarandra reser sig Patern.
Rådsherrarne springa upp i vredesmod. Berger manar till lugn.
Kurt drager sitt svärd och ställer sig vid trappan, Arbogast vid hans sida. Vaktknektarna fälla sina bardisaner mot riddaren. Arbogast förmedlar emellan. Berger gifver vakten sken att draga sig tillbaka, hvarpå riddar Kurt sticker sitt svärd i skidan och rådsherrarna återtaga sina platser vid rådsbordet. Patern reser sig och vill tala men lyckas ej göra sig hörd. [Stor förvåning utbryter bland rådsherrarna.]
Folkmassans sorl höres utanför och kvinnornas klagorop.
Arbogast fattar Bergers utsträckta hand.
Bullret bakom scenen växer. Trappan stormas af en skara kvinnor som undantränga vakten. Samtidigt instörtar från höger en vild pöbelhop släpande med sig en beslöjad kvinna och drifvande framför sig Bödeln. Rådsherrarne springa upp från sina platser.
Bödeln kastar sig på knä för Berger. Rådsherrarna stå villrådiga!
Plötsligt griper Kurt det på rådsbordet stående krucifixet och håller det besvärjande upp mot folkmassan. Allmän bestörtning. Rådsherrarne sluta sig till folket.
Kurt skyndar fram till ett af fönstren, rycker upp ett af dem och stöter i sitt horn.
Beväpnade svenner storma uppför vindeltrappan, kasta folket åt sidan och fatta på Kurts vink Annalisa [sic] och bortföra henne trappvägen. Folkmassan anfaller riddaren, som med svärdet utdelar hugg åt alla sidor. Arbogast kastar sig emellan honom och folket. Ovilja och missnöjde bland folkhopen. Patern fogar sig i Bergers beslut.
Arbogast går helsad af folket hastigt ut till höger åtföljd af Kurt, Berger och rådsherrarne.
Berger, Gertrud, Patern, Arbogast, Kurt, Bödeln, Rådsherrar, Vakter, Kvinnor, Folk (Annalisa)

Akt II
[instrumental inledning] Andante molto sostenuto Ess-dur 4/4 (C)
Rideau.
Rum i gammaltysk stil. Kring väggarne bokhyllor, astrologiska instrument, skelett af djur och menniskor m. m. I fondens midt en rustning döljande en lönndörr. Åt venster om fonden ett stort fönster, åt höger en låg spiselhärd på hvilken stå bägare, kolfvar och retortar [destilleringsapparater] jämte vanliga pannor och kittlar i brokig blandning. Öfver spiseln ett rökfång. Åt höger och venster dörrar. I förgrunden ett stort arbetsbord med bänkar och fot... [oläsligt].
Arbogast sitter vid bordet, Kurt står lutad mot detsamma bläddrande i en af folianterna.
Allrod kommer in från venster bärande verktyg och silfversnaror, han reser en stege mot härden och stiger upp i rökfånget. Han kommer ned ur rökfånget, Kurt tar en af hans slingor i handen och vänder sig mot Arbogast. Arbogast går häftigt upprörd i rummet under det Kurt föraktfullt rycker på axlarna och hånfullt betraktar honom. Allrod kommer ned på scenen och betraktar med skygg uppsyn Arbogast. Denne gör sig medelst tecken förstådd, hvarpå båda gå ut genom lönndörren i fonden. Kurt drar sig åt bakgrunden. Arbogast, Kurt
Gertrud kommer hastigt in från höger utan att märka Kurt. Hon ser sig omkring utan att märka riddarn, som satt sig i en länstol i närheten af lönndörren läsande i en foliant. Kurt tappar folianten. Gertrud ser åt bakgrunden och tager honom för Arbogast. Kurt träder gladt öfverraskad då han igenkänner Gertrud. Gertrud äfvenledes gladt öfverraskad drar sig förlägen tillbaka mot utgången till höger. Hon vänder sig mot Arbogast, som ifrigt sysslar vid härden. Arbogast går förargad till ett skåp och tar en flaska som han med kraftig gest ger till Gertrud. Hon vill fatta hans hand, men han är afvisande.
Kurt ger Gertrud ett tecken att lemna Arbogast i ro; båda gå ut genom dörren till höger, ifrigt samtalande. Gertrud, Arbogast, Kurt
Allrod inkommer från fonden (lönndörren) betänksamt skakande på hufvudet. Arbogast vänder sig om till Allrod. En klocka hörs från ett kapell i närheten. Arbogast öppnar ett fönster. Allrod gör sig med tecken bemärkt. Allrod tyckes genom tecken fråga honom om något. Allrod ser sig oroligt omkring, går till rökfånget. Han rusar förskräckt ut genom dörren till venster. Klocka från kyrktorn i närhet slår 12. Arbogast ser föraktfullt efter Allrod; sätter sig derpå vid bordet bläddrande i en bok. Allrod, Arbogast
Arbogast står upp från bordet, tager sin trollstaf och svingar den i luften då den genast börjar lysa. Han svänger den lysande stafen i vida bågar. Ljus flammar upp öfver allt i rummet. Han stampar tre gånger i golfvet. Stampar ånyo. Genom golfvet kommer ett festligt dukadt bord upp. Bakgrunden förvandlar sig till en blomsterberså med hvilobänkar. Man hör ur rökfånget ett sällsamt sus blandade med klang av æolsharpor! Man hör en chör af Hexor bakom scenen. Det rasslar i rökfånget. Walpurgis höres från rökfånget. Hon sväfvar ned genom rökfånget, barfotad och klädd i en tunn, grå nattdrägt. Hon rider på en kvastkäpp och söker förgäfves att hålla sig fast i uppe i skorstensröret. Hon ser sig omkring i rummet. Arbogast slår i glasen. Walpurgis betraktar honom forskande, löser snarorna och stiger ned på härden. Arbogast springer upp från bordet. Han kysser henne, får sedan till bordet och slår åter vin i pokalen. Walpurgis sätter sig vid bordet. De äta, dricka och smekas. Arbogast, Walpurgis, Kör av Häxor (bakom scenen)
Man hör en häftig vindstöt åtföljd af æolsharpornas klang. Derpå höres skrik och rassel i rökfånget. Rose hörs bakom scenen. Hon kommer ned ur rökfånget; är en fantastiskt klädd, svartlockig häxa ridande på en käpphäst. Rose pekar på Walpurgis, som skrattar till. Arbogast går till härden. Rose pekar på en snara kring hennes fötter. Arbogast löser snarorna. Rose stöter till honom med foten. Arbogast går åter till bordet och sätter sig hos Walpurgis. Walpurgis håller honom tillbaka. Han står upp och bjuder Rose armen. Rose sätter sig och de skåla. Arbogast vill omfamna och kyssa henne, Rose stöter honom tillbaka. Hon tömmer hastigt en bägare och springer upp från bordet. Hon dansar pantomimiskt, sedan vildt. Under denna scen dricka Arbogast och Walpurgis tillsamman. Efter dansen slår sig Rose åter ned vid bordet och koketterar med Arbogast. Walborg å sin sida söker draga honom till sig. Arbogast omfamnar båda. Rose, Walpurgis, Arbogast.
Stort prassel i rökfånget. Gunde som kommit ned under föregående scen, ropar med nasalt skrikande röst! Hon går till bordet och klappar smekande Arbogast. Hon stöter undan Walpurgis och intager hennes plats. Chör af hexor hörs bakom scenen. Gunde tager Arbogasts hand och ögnande dess linier. Arbogast springer rasande upp. Gunde sätter sig till motvärn och sticker händerna i fickorna. Hon drager upp händerna ur fickorna fulla af en gräsgrön salfva och smörjer in Walpurgis och Rose. Arbogast träder fram till Gunde. Hon smörjer äfven honom och alla fyra flyger upp genom rökfånget. Ljusen slocknar. Ur golfvet uppstiga rött lysande ångor ur hvilka fantastiskt klädda häxor [sic] framskymta. Vild häxdans. Ridå. Arbogast, Walborg/Walpurgis, Rose, Gunde, Kör av häxor, Manskör (tenorer)

Akt III
[Instrumental inledning]: Allegro d-moll 4/4 (C)
Ridå.
Öppen plats; till höger och venster gator. I förgrunden en till venster Arbogasts hus med hans läkareskylt utanför. Åt höger i förgrunden ett kapell med en madonnabild vid ingången. I bakgrunden Ilsenburgs domkyrka och hus med höga trappgaflar. Vid ridåns uppgång är det natt med storm och blixt.
Gertrud från höger, ilar fram till Arbogasts hus och klappar häftigt på porten. Hon klappar ånyo. Knäfaller för madonnabilden. Månen bryter fram genom skyarna. Riddar Kurt kommer från venster och stannar betraktande den bedjande flickan. Först då Gertrud reser sig upp träder han fram helsande henne. Hon griper hans händer, med öm blick. Kurt hoppar in genom fönstret. Gertrud, Kurt
Man hör först i fjerran ett hemskt ljud liksom af ett bockhorn. Bödeln hörs först bakom scenen, träder sedan fram på scen åtföljd af två medhjelpare. Han söker Gertrud och vill gripa henne. Hon söker undkomma. Han håller henne fast, fjettar henne med en kedja. Gertrud försöker komma i närheten af Arbogasts hus, men Bödeln släpar ut henne. Kurt återkommer ur Arbogasts hus och ser sig förvånad om efter Gertrud, skyndar ut till höger. Gertrud, Bödeln, Kurt
Det mörknar på scenen. Småningom vild storm. Öfver himlen flyga mörka molnskuggor liknande häxgestalter. Plötsligt ett vildt skri följdt af dunder och dån. Månen lyser åter fram och man ser Arbogast liggande död utanför sin husdörr. Häxorna skrattar skriande. På afstånd höres rop och larm af en folkhop. Kurt kommer hastigt tillbaka från höger, går mot Arbogasts hur och blir varse den på tröskeln liggande Arbogast. Folkhopen synes i bakgrunden af scenen. Kurt skakar på Arbogast. Folkhopen närmar sig huset. Klockringning i kapellet till höger. En procession af munkar komma långsamt fram på scenen från venster. Ovädret har lagt sig och klart månsken belyser scenen. Kurt bemärker då att Arbogast är död, går hastigt in i hans hus. Munken midt på scenen, foket har dragit sig tillbaka mot bakgrunden. Processionen går långsamt in i kapellet till höger. Folkmassan nalkas åter Arbogasts hus. Berger, Patern och rådsherrarne inkomma hastigt från höger.
Kurt åtföljd af Allrod komma ut från Arbogasts hus och visa Patern och de öfriga Arbogasts lik. Allrod och några ur folket bära in Arbogasts lik i hans hus. Bödeln och hans medhjälpare leda in den beslöjade Gertrud. Hon vänder sig mot Kurt. Han igenkänner hennes röst. Han vänder sig till Berger och förklarar att hon inte är häxa och att han tar henne till maka. Stor bestörtning bland folket. Kurt drager sitt svärd och säger till Bödeln att ta bort slöjan. Patern träder hastigt fram till Bödeln och försöker hindra honom. Folket drar sig förskräckt tillbaka från den för... [oläsligt] häxan. Endast Berger, Patern och rådsherrarne blifva kvarstående i förgrunden. Kurt rycker hastigt bort slöjan från Gertruds ansigte [sic]. Stor rörelse bland folket. Rådsherrarne samla sig kring Berger åt höger. Patern står ensam i spetsen för det uppviglade folket. Han rycker till liksom vaknande ur en bedöfning. Kurt skyndar mot bakgrunden.
En större skara beväpnade till häst och till fot tränga fram ur gatorna, innesluta folket i en vapenkrets! Kurt talar hotande till Rådsherrarne. Berger ger Bödeln hastigt ett tecken att taga kedjorna af Gertrud. Kurt träder fram till Gertrud och hviska något i hennes öra. Gertrud ger sitt bifall tillkänna. Rådsherrarne vända sig villrådiga till Patern. Han ser sig omkring, går hastigt i vredesmod in i kapellet till höger.
Berger talar med rådsherrarne som gifva sitt bifall tillkänna. Kurt griper sina väpnade tecken att lösa kretsen kring folket. Kurt talar befallande till Bödeln. Bålet flammar upp i bakgrunden, belysande hela scenen.
Arbogast, Kurt, Berger, Patern, Bödeln, Gertrud, Folk, Munkar, Rådsherrar

---

Verkkommentar

---

Libretto/text