1. Låt vara, de fara hän som skyar
2. Nu ligger hjärtat på bår igen
3. Förvisso en dag
- Tillkomstår: 1921
- Verktyp: Röst och piano
- Textförfattare: Gustaf Ullman
- Speltid: Ca. 5-10 min
Exempel på tryckta utgåvor
Emil Carelius 249
Beskrivning av verket
1. Låt vara, de fara hän som skyar: Moderato, tranquillo g-moll 4/4, Piu lento C-dur, Largamente 2/2, Tempo I g-moll 4/4, Piu lento C-dur, Largamente H-dur 2/2, 39 takter
2. Nu ligger hjärtat på bår igen: Tranquillo solenne e-moll 6/4 (3/4, 4/4), 25 takter
3. Förvisso en dag: Andante tranquillo G-dur 4/4, 36 takter
Libretto/text
1. Låt vara, de fara hän som skyar, våra drömmar om lycksalighet. Allt förnyar hjärtats sol, som ingen nedgång vet.
Låt vara, vi fara hän som dimmor öfver dödens och förtviflans haf. Solskensstrimmor lysa vägen till vår lyckas graf.
2. Nu ligger hjärtat på bår igen. På bår. Och rundt om står världen tom.
Blir sedan uppståndelsens vår igen? Hjärtevår? Eller endast dom?
3. Förvisso en dag skall jag varsna ett sken af den dag, som min kärlek bebådat. Den skall flamma så hög, skall stråla så ren, som ännu ej någon den skådat. Men natten rår än.
Mitt öga skall då icke bländas däraf, det skall leende sluta att blunda. Jag skall stiga till brädden af kärlekens haf, att dess djup uti klarhet begrunda. När natten ej rår.