1. Jag kommer ändå,

jag kommer nog allt i den strålande vår,

så visst som träden lövas i skog,

och sköng uti vågor går.

Jag kommer till dig i lust och nöd,

i sorg och glädje, med längtans glöd.

jag kommer i fjärran blå,

till dig, mitt hemland, ändå,

ändå, ändå!

2. Du sorgsna hjärta, kom ut till mig,

i strålars och blommors krans,

då skingras din sorg

på vårens stig

som dimmor i morgonglans.

Och vila som jag i naturens famn,

i ängens gränska och lundens hamn,

och sjung, när stormarna gå,

din ljuva kärlek åndå.

Ändå, ändå!