1. O. du lummiga lund,

o, du skuggande skog,

o, du äng i din älskliga vår!

Ljuv är rosornas röst.

Jag förnimmer den nog,

och jag liljornas löjen förstår.

2. O, du vänliga vi,

med din speglande sky

med din silveromstrålande strand!

I din glimmande glans,

runor randas och fly,

jag dem läser med lugnet ibland.

3. O, du seglande svan,

o, du sångare säll.

Du som sjunger i skimrande sjö!

I sin sång är ej sorg,

och ditt kval har en kväll;

mina sorger din sång skall förströ.

4. Går en vind över våg,

över grumliga grund,

över böljorna brusar en by;

då ler vårsol på vik,

stillar stormen på stund,

och de fladdrande fläktarna fly.

5. Ty var vinter har vår,

och et hopp har var höst,

och all midnatt i morgon förgår.

Jag vill tro på en sol,

och på rosornas röst,

och på ängarnas älskliga vår.