Liv

Johan Fredrik Grenser kom från en släkt av musiker och instrumentmakare. Han torde ha fått sin utbildning, även som tonsättare, redan i hemstaden Dresden. Från 1774 återfinns den 16-årige Grenser i Stockholm på operastaten men överfördes 1778 till hovstaten vid dess omorganisation. 1774−83 var han oboist i Kungl. Hovkapellet, därefter flöjtist där till sin död.

Grenser fick uppenbarligen snabbt fäste i Stockholm och närmade sig kretsen kring Utile Dulci. Six trios op. 1 utgivna tre år efter hans ankomst till Stockholm är tillägnade Erik Noer som spelade flöjt i detta sällskap.  Grenser framträdde själv som oboist i kammarmusikkonserter 1775 och 1776 och som solist i en oboekonsert 1779. Genom sin anställning i Hovkapellet kom Grenser att anlitas i balettsammanhang. Han samarbetade även med Stenborgs teater. Verkgruppen för harmonimusik (motsvarande blåsarna i tidens orkester) torde ha tillkommit för Gustav III:s egen harmonimusikensemble, enkom inkallad år 1785 från Dresden.

Johan Fredrik Grenser var protestant, gift 7 mars 1784 med Maria Greta E(c)keroth, änka efter Lars Hedin.

Verk

Osäkerhet råder om hur mycket Johan Fredrik Grenser medverkade i verk med flera upphovsmän.  En allmän osäkerhet råder också beträffande dateringar. De bevarade verken finns spridda i bibliotek i Sverige, Danmark, Finland, Polen, Tyskland, England och USA, något som är unikt för en gustaviansk tonsättare.

Sceniska verk

I Kung. Operans bruksmusikbibliotek finner man endast sällan Johan Fredrik Grensers namn utskrivet, något som försvårar en säker attribuering. Hela baletter är Mölnare Ballet/Pantomime Le meunieres provençeau (1785) och den korta Pantomime (1790?). De är komponerade för teaterns ledande koreografer Antoine Bournonville (i Stockholm 1782−95) respektive Jean-Rémy Marcadet (i Stockholm 1788−95). Till baletten Slädpartiet finns endast andra akten och finalen. Grenser har komponerat uvertyren till den lyriska komedin Tillfälle gör tjufven. Ett sångpartitur har skrivits av Carl Stenborg, vilket tyder på att verket uppförts på Stenborgs teater. Till Voglers opera Gustaf Adolf och Ebba Brahe (1783) finns en balettinlaga i akt 3 nr 5.  När den uppfördes 26 oktober 1783, nämns samtidigt uvertyrer komponerade av Grenser till skådespelet Helmfeldt och operan Maskeraden.

Verk för orkester

Av fyra säkra sinfonior fanns tre ursprungligen i tyska furstebibliotek medan den fjärde finns i Kungl. Operans bibliotek. I denna Sinfonia alla posta (1779) finns ett obligat piccolohorn som härmar posthornet (spelad f.f.g. 9 februari 1783). Beträffande orkesterinstrument kan framhållas att Grenser uttryckligen fordrar klarintrumpeter i Sinfonia i B-dur.

Av solokonserter finns klarinettkonserten i B-dur och oboekonserten i C-dur bevarade (i London respektive Wrocław). Den förra spelades av Grensers kollegor i hovkapellet, bl.a. Bernhard Crusell. Andra konserter som omnämnts i konsertannonser är flöjtkonsert, fagottkonsert, konsert för 2 fagotter samt Rondeau för oboe, fagott och orkester.

Verk för röst och orkester

Två arior vittnar om Grensers skicklighet som musikdramatisk tonsättare. ”Ah se t’adoro” för röst och stråkorkester består av en långsam och en snabb sats, medan ”Med din sång du redan funnit seger i min ömma själ” för sopran och orkester är en fullfjädrad da capo-aria som når trestrukna c.

Harmonimusik

6 partitor för fem blåsare finns i Köpenhamn. En partita i C-dur för den normala besättningen 2 oboer, 2 klarinetter, 2 horn och 2 fagotter finns i Zwickau, fyra partitor finns i Krigsarkivet, medan två arrangemang av scenisk musik finns i Härnösand (Nicolas Dalayrac, Raoul sire de Créqui, 1789) och på Kungl. Operan (Joseph Martin Kraus balettmusik till Amphitryon med ytterligare två klarinettstämmor).

Kammarmusik

I kammarmusiken har särskilt flöjten en framträdande roll men även andra blåsinstrument. Six trios utgavs i Berlin 1777, av musikförlaget Hummel kallat op. 1. Det är tresatsiga verk i galant stil. I den fyrsatsiga Trietto för flöjt, violoncell och cembalo är alla stämmorna självständiga och framträder omväxlande solistiskt. Duo pour le Clavecin et Violon har fem satser. Den anges ha arrangerats av Mr Lorentz i Köpenhamn. Sex duos för två klarinetter (1797) i USA består vardera av tre korta anspråkslösa satser. 

Anspråkslösa marscher m.m. för klaver publicerades i Musikaliskt Tidsfördrif. För cittra finns ett arrangemang av Bond Pålska ur Slädpartiet, nu i Åbo. Mer anmärkningsvärd är Rondo pollones som finns i ett spelur av Per Strand från 1794. Detta finns nu i Utrecht.

Grensers stil

Grenser komponerade huvudsakligen instrumentalmusik, ofta framförd vid Riddarhuskonserter av hans kolleger i Hovkapellet. Den är lättflytande och välstrukturerad i 8-taktsperioder. Storformen påminner om sonatformen. Durtonater är förhärskande.  I de genomgående flersatsiga verken är satsföljderna ofta av wienklassisk art. Sinfoniorna följer den neapolitanska stilen. Six trios op. 1 i galant stil har rikt ornamenterade överstämmor och besiffrad generalbas. Samtiden uppskattade Grenser som musiker och kompositör. I en inlaga i Stockholms Posten ”Bref om herr Noëlli”, skriver insändaren ”Flere Virtuoser finnas hvilka gjort sig til lika heder förtjente [att bli invalda i Kungl. Musikaliska akademien]; Om et Instruments ferma handterande kan blifva skäl, hafva vi många [ …] Tages deremot studier och insigter til grund hafva vi en Grenser, som vid flere tilfällen å daga lagt de mästerligaste prof”.

Jan Olof Rudén © 2015