Eric [Erik] Ferling [Färling], född 1733 och avliden i Åbo 20 december 1808, var violinist, dirigent och tonsättare, anställd i Kungl. Hovkapellet från 1761 och dess konsertmästare 1773−90. 1772 sekreterare för instrumentaldivisionen vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk och följande år ledamot av akademien. 1790 kallades han som kapellmästare till det nyligen bildade Åbo musiksällskap. Han upprätthöll denna post fram till sin död 1808. Kända verk av honom är en violinkonsert, några danssatser samt ett vokalverk.
Liv
Hovmusiker och konsertarrangör i Stockholm
Inget är känt om Eric Ferlings födelseort, ursprung eller musikaliska utbildning. De första uppgifterna om honom härrör från tidigt 1760-tal. 1761 framträdde han i början av juni vid en konsert i Göteborg, men erhöll också i samma månad fullmakt som hovmusikus i Kungl. Hovkapellet i Stockholm. Av en brevväxling med Patrick Alströmer i Göteborg, inledd omkring 1763, framgår att Ferlings ekonomi var mycket dålig och han ber vid ett par tillfällen om lån. När Alströmer 1771 får i uppgift att organisera arbetet i den nyligen bildade Kungl. Musikaliska akademien blir Ferling utsedd till sekreterare och lärare för instrumentaldivisionen inom akademiens undervisningsverk. Undervisningen pågick under drygt ett år, men lades sedan ned på grund av brist på medel.
Eric Ferling var tidigt aktiv som solist och orkesterledare i den konsertverksamhet som många hovkapellister ägnade sig åt. Bland annat ledde han under flera år uppförandet av Giovanni Battista Pergolesis Stabat mater på långfredagarna i Riddarhuset. Från sommaren 1772 ordnade han musikaftnar i orangeriet i Kungsträdgården och året därpå introducerade han offentliga framföranden av kammarmusik i Stockholm. I den skildring av 1770-talets musikliv i huvudstaden som Gustaf Johan Ehrensvärd lämnat heter det om Ferling att han var ”den förnämste och hade med uppmuntran kunnat bliva den skickligaste violinist vi i Sverige ägt; men fattigdomen tryckte honom, och gäldstugan var hans akademi”. 1773 belönades han dock med ett ledamotskap i Musikaliska akademien. Samma år blev han konsertmästare i Hovkapellet som från och med detta år fick mer kvalificerade uppgifter som orkester vid Kungl. Svenska Operan, det vill säga Gustav III:s nya operahus. Vid denna var Ferling ”directeur af copiaturen” 1787−90.
Kapellmästare för Åbo musiksällskap
Några inflytelserika amatörmusiker, bland dem den blivande ärkebiskopen Jacob Tengström och matematiklektorn Isak Nordberg, startade 1790 ett musiksällskap i Åbo. Detta blev det första av sitt slag i en svensk stad utanför huvudstaden. Eric Ferling engagerades som kapellmästare och hade sannolikt stort inflytande över de stadgar som antogs och som modellerats efter motsvarande musiksällskap i andra nordeuropeiska städer. Stadgarna föreskrev övningar och interna orkesterkonserter och minst en årlig konsert för välgörande ändamål.
Det stadgades också om bland annat särskilda ”fruntimmerskonserter” till vilka ”stadens samt även resande hederligare fruntimmer” hade tillträde. De musicerande ledamöterna var ett drygt tiotal amatörer (professorer, studenter, officerare), men vid behov engagerades särskilda professionella musiker (violinister och militärmusiker). Även sångare medverkade tidvis som solister och kör i utsnitt ur operor eller verk som Pergolesis Stabat mater. Under Ferlings kapellmästartid byggde sällskapet upp ett notarkiv som blev ett av de största i det svenska riket vid denna tid. Orkesterns repertoar är annars enbart känd genom ett fåtal konsertprogram som bevarats. Rimligtvis bör Ferlings violinkonsert samt kontradanser och menuetter som han direkt komponerade för sällskapet ha ingått i denna repertoar som i övrigt byggde på musik av samtida tonsättare, bland dem inte minst Joseph Haydn.
Eric Ferling var också sällskapets musiklärare och några mindre framgångsrika försök gjordes att bedriva en mer regelbunden undervisning. Det finns uppgifter om att han var lärare för ett antal violinelever i Åbo och även skolade upp militärmusiker till stråkmusiker. Mycket litet är i övrigt känt om Ferling. En silhuett som bevarats på Nationalmuseum i Helsingfors visar vagt hans anletsdrag och en utstyrsel med hårpiska och krusad halsduk. Fattigdomen tycks ha förföljt honom in i det sista. I mars 1808 intog ryska trupper Åbo och det svenskrojalistiska musiksällskapet upplöstes kort därefter av politiska skäl. Ferling förlorade sin utkomst. Drygt en månad före hans död den 20 december 1808 utannonserade ”några musikälskare” en konsert till förmån för honom för att ”i någon mån söka lätta utkomsten för en gråhårsman, som i många framfarna år warit lycklig att äga sina medborgares odelade aktning och tillgiwenhet, men nu, i saknad aw det nödwändigaste i lifwets bergning, påkallar dess medlidande och ädelmod”.
Verk
De verk som finns bevarade efter Eric Ferling komponerades under hans Åbo-tid. De omfattar en violinkonsert (D-dur), ett antal danssatser samt vokalverket O Auras sångmör samlen er, komponerat till Isak Nordbergs begravning 1797. Violinkonserten har tre satser: Allegro non troppo, Adagio och Tempo di Menuetto e Rondeau. Mäktiga tuttipartier i inledningssatsen balanseras av ett mjukt sångtema i mellansatsen. Den friska sista satsen kräver viss virtuositet av solisten. En inspelning av violinkonserten samt ett urval av de kontradanser som Ferling komponerade för Åbo musiksällskap gjordes 2001.
Musik av Eric Ferling hittade vägen in i 1700-talets svenska spelmanstradition. I Folkmusikkommissionens notsamling och Musikmuseets spelmansböcker finns fyra belägg för låtar som tillskrivs Ferling i notböcker från ca 1770−1800.
Boel Lindberg © 2015
Bibliografi
Andersson, Otto: Musikaliska sällskapet i Åbo 1790−1808, Helsingfors: 1940.
Berg, Wilhelm: Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754-1892. Göteborg: Wettergren & Kerber, 1914.
Dahlgren, Fredrik August: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar, Stockholm: Norstedt, 1866.
Ehrensvärd, Gustaf Johan: Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof, vol. 2, Journal för år 1780, bref och minnen 1770−79 samt ministerdepescher 1780−83, Stockholm: Norstedt, 1878.
Dahlström, Fabian: ”Ferling, Eric”, i: Biografiskt lexikon för Finland, vol. 1, Svenska tiden, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 2008.
Frimuriska tonsättare och frimurisk musik. Uppsala: Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, 2006, s. 286
Jonsson, Leif & Anna Ivarsdotter (red.): Musiken i Sverige, vol. 2, Frihetstid och gustaviansk tid 1720−1810, Stockholm: Fischer, 1993.
Lager, Birgitta: ”Eric Ferling”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 15. Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1956.
Marvia, Einari: ”Eric Ferlingin saapuminen Suomeen”, Pieni Musiikkilehti, nr 6 1966.
Morales, Olallo & Norlind, Tobias: Kungl. Musikaliska akademien 1771−1921: minnesskrift, Stockholm: Lagerström, 1921.
Norlind, Tobias & Trobäck, Emil: Kungl. Hovkapellets historia (1526–1926). Stockholm: Wahlström & Widstrand,1926.
Vretblad, Patrik: Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet, Stockholm: 1918.
Walin, Stig: Kungl. svenska musikaliska akademien: Förhistoria, första stadgar och instiftande. En studie i det musikaliska bildningsväsendets historia i Sverige. Uppsala: Uppsala universitet, 1945.
Källor
Åbo, Finland
Ferlings bevarade musikaliska verk i Musikaliska sällskapets i Åbo notbiblioteket finns förtecknade i Otto Anderssons monografi över sällskapet, s. 360 (se ovan). Notbiblioteket finns numera på Sibeliusmuseum/Musikaliska sällskapets i Åbo notbibliotek.
Uppsala, Sverige
6 brev skrivna av Eric Ferling till Patrik Alströmer finns i bevarade i arkivet Släkten Alströmer, Uppsala universitetsbibliotek, Handskrifts- och musikavdelningen.
Länkar
Biografi i Biografisk lexikon för Finland.
Spelmansböcker med låtar av Eric Ferling i Folkmusikkommissionens arkiv.
Verköversikt
1 violinkonsert, 3 menuetter, 3 kontradanser, 1 kadrilj, vokalverk (O, Auras sångmör samlen er).
Samlade verk
Violinkonsert D-dur.
Tre menuetter.
Tre kontradanser.
Kadrilj.
O Auras sångmör samlen er, vokalverk.