Ejnar Eklöf (1886−1954)
Joel Ejnar Eklöf föddes den 20 januari 1886 i Fåsjöhyttan utanför Nora och dog 25 juli 1954 i Stockholm. Utbildad vid Musikkonservatoriet i Stockholm var han 1913−43 sånglärare i Sofia folkskola, Stockholm och 1918−46 organist i Hjorthagens kyrka. Eklöf, som studerat komposition för Ernst Ellberg, skrev nästan uteslutande sånger och var länge känd som ”Morgons kompositör” efter framgången med sin första sång. De tidiga patriotiska sångerna är en mindre del av produktionen som domineras av mer lyriska sånger, andliga sånger och sånger för skolbruk.
Liv
Studieår och anställningar
Ejnar Eklöf föddes den 20 januari 1886 i Fåsjöhyttan Åkerby, en liten ort i Nora bergsförsamling i Örebro län. De första musikstudierna bedrevs hos Axel Hambræus, organist i Nora och omtalad för sin improvisationskonst. Han hade flera elever och Eklöf beskrevs senare som ”en av de fattigaste, skollärarsonen från obygden”. Från 1905 studerade Eklöf vid Musikkonservatoriet i Stockholm, där han tog organistexamen 1907, då han tilldelades Bergs jeton, kyrkosångare- och musiklärarexamen 1910 och pianostämmarexamen 1912. Han studerade samtidigt komposition för Ernst Ellberg.
Efter studierna vikarierade Eklöf i kyrkor, bland annat i Mora och för Alice Tegnér i Djurholms kapell. Han sökte 1913 utan framgång organisttjänsten i Kristine kyrka i Falun och i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Samma år fick han tjänsten som sånglärare vid Sofia folkskola. Han tillträdde 1918 som organist i Hjorthagens kyrka efter att 1918 ha vunnit omröstningen om tjänsten. Likt många kollegor förenade han den med verksamheten inom skolan.
I sångens tecken
Under ett besök i föräldrahemmet nyårsaftonen 1916 skrev Eklöf sången ”Morgon” med textbörjan ”Här är vägen, här går stigen”. Den gavs ut 1917 av C.A.V. Lundholms förlag, som blivit intresserat då Eklöf använde sig av sången för att provspela pianon. Sången framfördes första gången offentligt av Samuel Hybbinette i februari 1917 vid en galaföreställning anordnad av Röda korset. Flera operasångare tog upp sången på sin repertoar och under 1920-talet utkom fem skivinspelningar. Sången ingick senare i Jussi Björlings repertoar och kom att karakteriseras som en alternativ nationalsång − så kunde den i en inspelning av honom spelas i radio vid lottningen till VM i fotboll 1958. Epitetet ”Morgons kompositör” kom att följa Eklöf livet igenom.
En viktig plats i Eklöfs verksamhet hade barnens sång. Han ledde barnkör både i Sofia folkskola och i Hjorthagens kyrka och tillhörde utgivarna av Skolkören (1934) och De ungas hymnarium (1935). I Hjorthagen ledde han en damkör − böckernas trestämmiga satser var tänkta även för denna besättning. Han var sedan starten 1930 medlem i Stockholms folkskolors sånglärareförening.
Av hälsoskäl avgick Eklöf 1943 från tjänsten som sånglärare och 1946 från sin tjänst i Hjorthagen. Han hoppades då få tid till andra delar av sin verksamhet. Vid denna tid tillkom några större verk: krönikespelen för Nora stads 300-årsjubileum (1943) och Hedemora stads 500-årsjubileum (1946) liksom kantaterna Mot framtidens land (1945), skriven för en skolinvigning i Stockholm, och Jorden sjunger (1948).
Eklöf avled 25 juli 1954 i Stockholm.
Verk
Musikaliska genrer
Eklöf skrev nästan uteslutande vokalmusik. Hans tidiga sånger speglar de patriotiska strömningarna efter första världskriget vilka förstärktes i början av 1930-talet. Hans andra sång, ”Frihet” (1920), är en tonsättning av biskop Thomas frihetssång. ”Flaggans sång” (1929) sjöngs några år vid firandet av Svenska Flaggans dag på Skansen. Till tiden hörde ett dyrkande av den friska kroppen och solen. ”Ny Dag” (1929), med text av Verner von Heidenstam, var en av ”Nio kompositioner i gymnisk anda” i Gymniska sånger, utgiven 1930 av Carl Ernfrid Carlberg.
Carlberg var initiativtagare till Samfundet Manhem, där Eklöf var medlem från starten 1934 och en av undertecknarna av stiftelseurkunden. Han invaldes i odlingsrådet för skönlitteratur, teater och musik, men var 1936 inte medlem i det kulturella rådet. Sångboken Manhems sånger 1936 innehöll ”Du folk av äldsta arisk stam” (1934) med text av Carlberg, tidigare publicerad i Skolkören 1934. 1935 ledde Eklöf Manhemskören i ett framförande av ”nygötiska sånger”, men därefter saknas spår av honom i det sporadiskt bevarade materialet. Den kulturella verksamheten tycks i stort ha upphört kring 1937. De svenska nationalsocialisterna sökte genom ett tryck på eget förlag i början av 30-talet göra Ejnar Eklöfs ”Frihet” till ”Svea Rikes nationalhymn”. Om det skedde med hans godkännande är inte känt.
En aspekt av nationalismen var en hembygds- och hantverksromantik. ”Hembygdens sång” (1937), ”Skymningsvisa” (1938) och ”Vår bygd” (1944) är uttryck för detta, liksom de två krönikespelen. De olika stadierna i linets tillredning beskrivs i ”Linblommornas sång”, som vann juryns första pris i en tävling anordnad av Stockholms-Tidningen och Skansen 1937. Till temat hör ”Hantverkarsång” (1941). Eklöf anlitades 1942 av Sveriges hantverksorganisation för att ge ut en hantverkarsångbok. Boken − som aldrig tycks ha kommit ut − var tänkt att innehålla sånger för alla föreningens 70 yrken, bland dem en ”elektrikervisa”.
Till de naturlyriska sångerna hör ”Afton i Toscana” (1923), ”Serenad” (1930) och ”Solspel” (1936). Ungdom, vandring och vår är teman som förekommer i ”Färdevisa” (1927) liksom i de senare sångerna för skolbruk. Några sånger för jultiden har levt kvar längre, till exempel ”En vandringsmans julvisa” (1927) och ”Luciasång” (1938).
Ungefär en tredjedel av Eklöfs sånger är andliga sånger. De spänner mellan det mer utåtriktat högstämda som i ”Lovsång” (1936) och en mer inåtvänd stämning av bön, som ”Aftonbön” (1931) och ”Fredsbön” (1940). Ett tiotal sånger är komponerade för blandad kör eller trestämmig dam- eller barnkör i mestadels homofona satser. ”Visa mig, Herre, din väg” (1937) är som enda stycke skrivet i motettstil.
Eklöf skrev endast ett fåtal instrumentalverk. Utgivna är Bröllopsmarsch och Sorgemusik − vilka tycks ha använts relativt flitigt under 1930- och 40-talen − och ett litet opretentiöst pianostycke, ”Il pastorello” (1939). Bland det outgivna finns en Svit för orkester.
Musikalisk stil
”Eklöfs styrka är ofta just den osökta melodien, vilken börjar bli en rätt sällsynt blomma i den moderna musikens snårskog”, skrev recensenten Jacob Nyvall 1945 i Sångarbladet. Eklöf stod fast på sin stilistiska grund: ett senromantiskt tonspråk och en oförståelse inför det modernistiska. I några få sånger kan man skönja en viss förenkling av tonspråket och en pianostämma mer byggd på klanger. Så kunde ”Skymningsvisa” (1938) av Nyvall rentav uppfattas som ”mer expressionistisk och nutidsbetonad”. I ”Mot morgondagens land” finns försiktiga dissonanser och tomma ackord för att illustrera texten.
Endast ett par av de andliga solosångerna nämner orgel som alternativ, satsen är annars tydligt skriven för piano. Karaktären hos de högstämda sångerna understryks genom fylliga ackord och mullrande bas, medan satsen är enklare i de mer lyriska sångerna. De längre solosångerna är vanligen strukturerade med korta partier i olika tonarter och modulationer mellan dessa. Valet av tonart och växlingen mellan dessa är ett led i att skapa specifika stämningar. I många sånger används tonarter som Dess- och Fiss-dur för att ge ökad lyster.
Den äldre folktonen i moll − viktig för många nationalromantiska tonsättare − möter man mer sällan hos Eklöf. Mest tydligt är inflytandet i den lilla visartade ”Det är någon som sjunger för mig” (1934), men det finns även i enskilda fraser i hembygdssångerna vilket bidrar till en arkaiserande prägel. I flera sånger är Eklöf istället influerad av instrumental folkmusik i dur. Två sånglåtar (1936) bygger på varsin gånglåt till vilken han skrivit en ny melodi som understämma. Flera vandrings- och ungdomssånger återspeglar 1930-talets tankar kring det folkliga, som de tog sig uttryck i både allsångsrörelse och musikpedagogik.
Hans Bernskiöld © 2016
Skrifter av tonsättaren
Sångsamlingar där Eklöf medverkat som redaktör:
Skolkören: en-, två- och trestämmiga körsånger med eller utan ackompanjemang för folk-, real- och flickskolor samt kvinnliga seminarier, på föranstaltande av Stockholms folkskolors sånglärarförening samlade och utgivna, 1934.
De ungas hymnarium: En-, två- och trestämmiga hymner för kyrkligt bruk, 1935.
Bibliografi
Bengtsson, Ingmar: ”Einar Eklöf död”, Svenska Dagbladet, 27/7 1954.
Berggren, Elisabeth: Nationell upplysning: drag i den svenska antisemitismens idéhistoria, Stockholm: Carlsson, 1999, kap. 6−8 [om Samfundet Manhem].
Dagens Nyheter, 14/10 1913 (”Sökande till organisttjänsten i Adolf Fredrik”), 16/1 1942 (”Hantverkarna får sin egen sångbok”), 14/2 1942 (”Liten intervju − om hantverksvisor”), 20/1 1946 (”Födelsedagsintervju med ’Morgons’ kompositör”, sign. Odd).
Dalpilen, 10/2 1914 (”Organistbefattningen”).
Karlsson, Henrik: ”O, ädle svensk!”: biskop Thomas' frihetssång i musik och politik, diss. i musikvetenskap, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien i samarbete med Musikvetenskapliga institutionen vid Göteborgs univ., 1988. [Eklöfs frihetssång behandlas särskilt på sid. 89−92.]
Källén, Birger: “Ejnar Eklöf − tonsättaren till Morgon”, i: Årsskrift, Samfundet för unison sång 1986/87, s. 7−9.
Malmberg, Helge: ”Våra tonsättare för manskör. Einar Eklöf”, Sångartidningen, 1936, s. 3.
Nyvall, Jacob: ”Ejnar Eklöf 60 år”, Kyrkosångsförbundet, vol. 21, nr 6, s. 4, 1946.
−−−: recensioner i Sångarbladet nr 3 1939 och nr 12 1945.
Svenska Dagbladet, 7/3 1917 (”Om organistval i Hjorthagen”), 18/1 1946 (”Ejnar Eklöf 60 år”, av sign. Rasmus).
Törnblom, Folke H.: ”Ejnar Eklöf”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 2, Stockholm: Sohlman, 1950; rev. i 2 uppl., vol. 2, Stockholm: Sohlman, 1977.
Källor
C.E. Carlbergs arkiv i Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm
Verköversikt
Sånger med piano, sånger med orkester, körverk.
Samlade verk
Angivna årtal är publiceringsår. Kompositionsår är i de flesta fall okända.
Sånger
Morgon (Sverige) ("Här är stigen, här går färden", Karl Gustav Ossiannilsson). Sång för en röst med piano. Komp. nyårsafton 1916. Utgiven 1917. Titeln förändrades från ”Sverige” för att undvika förväxling med W. Stenhammars sång. Även utg. i sättning för manskör (1936) och för blandad kör (1937); för orkester av Gunnar Malmström (1930) och Ivar Hellman (outgivet). Äv. enstämmig i Sång och spel 1951 (s. 17).
Frihet ("Frihet är det bästa ting", Tomas Simonsson = Biskop Thomas). För en röst eller unison kör med piano, 1920. Äv. unisont med piano i Skolkören 1935 (nr 24). Sången sjöngs inom sällskapet Manhem.
Afton i Toscana. Coltaccio. ("Genom mandelträdens blom", Bertil Damm). Sång och piano, 1923.
Våren kommer ("Våren kommer, fågeln kvittrar”, Esaias Tegnér). Sång för en röst med piano, [1921-25].
Bön ("Herre, jag är svag och arm", C. Snoilsky). Sång med piano, [1925].
Vårsång (”Välkommen åter snälla sol", A. Strindberg). Sång för en röst eller unison kör med piano, [ca 1925].
Välkommen, du härliga juletid (Paul Nilsson). Sång och piano eller orgelharmonium, [1925].
En vandringsmans julvisa ("Nalkas den signade juletiden", Oscar Stjerne). Sång och piano samt 3-st dam- eller barnkör, 1927. Även 3-st sättning i Skolkören 1935 (nr 9).
Färdevisa ("Låt oss vandra", Ture Wernander). Sång och piano, 1927.
Sätrastämning ("Sol över gamla Sätra", Judit Löfgren). Sång och piano, [1928].
Flaggans sång (”Sjungen vindar, som fria gå”, Ture Wernander). För en röst vid piano, 1929. Äv. unisont med piano i Skolkören 1935 (nr 30).
Ny dag (”Du sol, som uppenbarar din makt”, Verner von Heidenstam). Sång och piano, 1929. Äv. i Gymniska sånger, utg. av C.E. Carlberg 1930 (s. 72).
Stjärna i natten (”Stjärna, högt över jordens grus”, Johannes Lindgren). För en röst vid piano, 1929.
Dan före dopparedan ("Det är jul, det är dan före dopparedan", Oscar Stjerne). För en röst vid piano, [ca 1930].
Nyårsklockorna (”Ring, klocka ring, mot frostig sky”, Alfred Tennyson). Sång och piano, 1930.
Serenad (”Stilla i rymderna”, Bo Bergman). "Till min hustru." Sång och piano, 1930.
Sommarpsalm ("En vänlig grönskas rika dräkt", Carl David af Wirsén) [1930]. För en röst och piano, samt 3-st sats för dam- eller barnkör a cappella. Den 3-stämmiga satsen utg. separat 1934; 3-st med piano i De ungas hymnarium 1935 (nr 109a).
Aftonbön ("Ingen stund är såsom denna", Karin Boye). Sång och piano, [1931].
Morgonpsalm ("När morgon gryr och bringar bud", Emanuel Nylin). Sång och piano, [1931].
Adventshymn (”Var välsignad högt”, Edvard Evers). För blandad kör i Laudamus 1934 (nr 6). Äv. utg. separat 1945.
Över vår herde gjut din ande neder (Paul Nilsson). För blandad kör i Laudamus 1934 (nr 7).
Bröllopshymn ("Nu signad är i templets famn", Emanuel Nylin). 3-st sättning i De ungas hymnarium 1935 (nr 143). Äv. utg. för blandad kör 1939 och för sång med piano eller orgel 1951.
Helig (”Helig, helig helig”). 3-st sättning i Skolkören 1935 (nr 15).
Det är någon, som sjunger (”Det är någon, som sjunger för mig”, Evelyn Lindström). Unisont med piano i Skolkören 1935 (nr 117). Äv. sång med piano i Två små visor 1938 (nr 2). Sången sjöngs inom Sällskapet Manhem.
Fansång (”Du folk av äldsta arisk stam”, Carl Ernfrid Carlberg). Unison med piano i Skolkören 1935 (nr 33); sång och piano 1938. Ingår i Manhems sånger 1936 med titeln Gymnernas sång.
Hur härlig helgedomen står (Johannes Lindgren). 3-st sättning i de ungas hymnarium 1935 (nr 147).
Nu signad är i templets famn (Emanuel Nylin). 3-st sättning i de ungas hymnarium 1935 (nr 143).
Vår svenska sång ("Klinga, visa, och sjung, fiol”, Signe Strömberg). Unisont eller 2-stämmigt med piano i Skolkören 1935 (nr 31). Äv. för sång och piano i Två små visor 1938 (nr 1); 3-st med piano i De unga sjunga 1941 (nr 5); enstämmig i Sång och spel 1951 (s. 217).
Lovsång ("Högtlovad vare du”, J.O. Wallin). För blandad kör eller manskör 1936. Äv. för en röst och piano/orgel [1941]. Outgivet arr. för sång och orkester av Albert Henneberg.
Solspel (”Solspel bland löven”, Jeanna Oterdahl). Sång och piano, 1936.
Två sånglåtar. Fiol eller sång, sång och piano, 1936. 1. Sommarmelodi (”Nu öppnar jungfru Sommar på sitt gröna”, Evelyn Lindström ). Skriven som understämma till ”Låt från Mockfjärd”, 2. En vandringslåt. (”Nu brusa alla bäckar”, Evelyn Lindström). Skriven som understämma till ”Låt från Äppelbo, Dalarna. Upptecknad av kyrkoherde Johannes Skoglund.” Nr 2 äv. i Sång och spel 1951 (s 114).
Hembygdens sång (”Hembygdens sång, du är stål och malm”, Kerstin Hed). Sång och piano, 1937. Äv. för blandad kör och för lovmanskör 1937.
Linblommornas visa (”Linblommor blyga, linblommor blå”, Georg Granberg). En röst med piano, eller allsång, 1937.
Visa mig, Herre, Din väg. För bl. kör. (Psalt. 86:11). För blandad kör, 1937. Äv. i notbilaga till Kyrkosångsförbundet 1937 nr 3.
Ett nytt advent (”Genom dunkla vildmarkstöcken”, Bengt Wallman). Sång och piano eller orgel, 1938.
Luciasång (”Nu vaknen och glädjens! Lucia är här”, Signe Hallström och Elisabeth Aulin). För en eller två röster med piano eller orgelharmonium (ev. stråkkvartett), 1938.
Skymningsvisa (”Skymningen är som en smekning av kära händer”, Oscar Stjerne). Sång och piano, 1938.
Två små visor. Sång och piano, 1938. 1. Vår svenska sång, 2. Det är någon som sjunger.
Den heliga natten. Julsång. (”Det svävar ett stilla, domnande sus”, Carl David af Wirsén). Sång och piano, 1940.
Fredsbön ("Herre, giv världen fred!”, Magda Bergquist von Mirbach). För en röst med piano, 1940.
De ungas vårvisa ("Vi äro våren i Sveriges land”, Hjalmar Ahlberg). Enstämmig med piano. I De unga sjunga 1941 (nr 1).
En solskensvisa (”Solen lustigt skiner”, Evelyn Lindström). 3-st med piano i Solen lustigt skiner 1941 (nr 3) och tvåstämmig med piano i De unga sjunga 1941 (nr 4). Äv. för bl. röster 1945.
En vandringsvisa i skogen (”Här är sång kring berg och backar”, Kerstin Hed). Enstämmig med piano i De unga sjunga 1941 (nr 6).
Hantverkarsång (”Till längesen framfarna dagar”, Paul Lundh). Sång och piano, 1941.
Sommarvandring (”Himlen skiner sommargrann och blå”, Evelyn Lindström). Enstämmig med piano. I De unga sjunga 1941 (nr 2).
Spelolles gånglåt (”Löven grönska i sol”, Kerstin Hed). 3-st med violin och piano i Solen lustigt skiner 1941 (nr 2) och tvåstämmig med piano i De unga sjunga 1941 (nr 5).
Vår, vår! (”Vår, vår, allt är förbytt”, Evelyn Lindström). 3-st med piano. I De unga sjunga 1941 (nr 1).
Ögonblå (”Guldlockiga huvudet lade hon trött”, Oscar Stjerne). 3-st med piano i Solen lustigt skiner 1941 (nr 4) och enstämmig och piano i De unga sjunga 1941 (nr 3).
Solen lustigt skiner. Sånger för dam- eller barnkör [med piano], 1941. 1. Vår, vår!, 2. Spelolles gånglåt, 3. En solskensvisa, 4. Ögonblå, 5. Vår svenska sång.
De unga sjunga. En- och tvåstämmiga sånger för skolan och hemmet, 1941. 1. De ungas vårvisa, 2. Sommarvandring, 3. Ögonblå, 4. En solskensvisa, 5. Spelolles gånglåt, 6. En vandringsvisa i skogen.
Tänd dina spiror, frostiga advent (Nils Bolander). Sång och piano eller orgel, 1944.
Vår bygd (”Finns en stoltare bygd”, Kerstin Hed). I. För blandad kör och piano, II: Solo eller unison kör och piano, 1944.
Vinden blåser (”Vinden blåser frisk och sval”, Beth Hennings), 1945. Ur kantaten Mot morgondagens land. Äv. enstämmig i Sång och spel 1951 (s. 68).
En bergsmansmelodi (”En sällsam aning oss tvang”, Bertil Waldén), ur Krönikespel till Nora stads 300-års jubileum. Endast körsatsen utgiven 1946.
Medelpad (”Här går en väg från öst till väst”, Hjalmar Ahlberg). Sång och piano, 1949.
En jultrall (”Vi ska binda kronor av skogens gröna blad”, Ingeborg Björk). I: Lasses visor, 1947. Äv. enstämmig i Sång och spel 1951 (s. 183).
Ungdomens vårsång (”Vi vandrar bland spirande gröna fält”, Ester Salminen). I: Lasses visor, 1947. Äv. enstämmig i Sång och spel 1951 (s. 56).
Det eviga livet (”Jag vet ett liv som återstår”, Nils Bolander). Sång med piano eller orgel, 1951.
Våraning ("Har du hört, hur vinden viner”, Ester Salminen). En eller två stämmor med piano. [oklart årtal]. I Sång och spel 1951 (s. 70).
Outgivna sånger
Bröllopsvisa ("Knappt klockorna i kyrkans torn", Nils Hedström). Sång och piano.
Lilienblüte (”Lilienblüte weihe und behüte” / ”Altarlija, helga du vår vilja”, Flachsman). Sång och piano.
Tjänande händer (Nils Bolander). Blandad kör och orgel.
För varje sår ditt hjärta får (J. Tegengren). Sång och piano.
Sverige (”En björklövsdal med vattenblänk”, Paul Lundh). Sång och piano
Större verk för sång, kör och orkester
Krönikespel till Nora stads 300-års jubileum. Komp 1943 (Bertil Waldén). Ur detta är körsatsen till En bergsmansmelodi utgiven 1946.
Mot morgondagens land. Kantat för kör, solo, barnkör och orkester. (”Tung vilar rymden”, Beth Hennings). Komp. 1945 för invigningen av ett nybygge för Högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm. Klaverutdrag och körstämmor (även för blandad kör) utgiven 1946. Sången Vinden blåser förekommer separat.
Krönikespel till Hedemora 500-års jubileum. För bl. kör och ork. Komp. 1946. (text Paul Lundh). Ej utgivet.
Jorden sjunger (Erik Blomberg). Komp. 1948. Ej utgivet. Skall ha påbörjats redan 1921
Instrumentalverk
Bröllopsmusik, 1939. 1. Bröllopsmarsch (Hochzeitsmarsch) för piano eller orgel, 2. Brudvals (Brautwalzer) för piano.
Il pastorello. Komp. 24 nov. 1939 till dottern Gudrun på tioårsdagen. Publicerad i Pianolyrik, utg. av Fritjof Kjellberg (s. 20) 1949.
Sorgmusik (Musica funebre). För piano eller orgel, 1940
Outgivna instrumentalverk
Festmarsch. För blåsorkester.
Svit för orkester. 1. Förspel, 2. Sorgmusik, 3. Menuett, 4. Bröllopsmarsch.
Trollhättesången. För stråkorkester.
Vid Fåsjön. För piano.