Johan Peter Cronhamn (1803−1875)
Johan Peter Cronhamn föddes 7 maj 1803 i Östra Karup och dog 15 juni 1875 i Stockholm. Han var musiker och statstjänsteman, organist i Skeppsholmens församling i Stockholm 1827−37, lärare i sång vid eget institut 1835−43 samt vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk från 1842 (ordinarie lärare med professors namn från 1859). Invald 1843 blev Cronhamn tillförordnad sekreterare vid Kungl. Musikaliska akademien 1860 (ordinarie 1870). Cronhamns kompositioner utgörs av solosånger och körverk, framför allt manskörsånger.
Liv
Barndom och studieår
Johan Peter Cronhamn (det första förnamnet anges ibland även som Jöns) föddes som utomäktenskaplig son till Gunhild Fredrica Cronhamn och godsägaren och överstelöjtnanten Adolf Fredrik Tornérhielm. Redan som fyraåring kom han att bo hos sin morbror, akademi- och stadsglasmästaren i Lund, Lars Cronhamn, och gick där i glasmästarlära och en kortare tid även i gördelmakarlära; han tycks dock aldrig ha varit verksam inom något av dessa yrken.
Som barn fick Cronhamn ingen musikalisk utbildning, men lärde sig själv spela både gitarr och flöjt, och uppnådde på det senare instrumentet sådan skicklighet att han antogs som extra (oavlönad) flöjtist vid Södra Skånes regemente. Cronhamns konfirmationslärare, den som predikant vittberömde prosten Henric Schartau, tog sig an sin musikbegåvade elev och såg till att han fick utbildning och kunde försörja sig som lärare. Efter en tid som biträdande lärare vid Lunds fattigskola avlade Cronhamn pedagogisk examen och fick 1821 anställning som ”skolmästare” i Lunds stift, med placering först i Norra Nöbbelöv utanför Lund och från 1823 i Husie (numera en del av Malmö).
Parallellt med tjänsten fortsatte Cronhamn de egna musikstudierna, nu med inriktning på piano och orgel; välgöraren Schartau försåg honom med noter. Efter avlagd klockareexamen 1825 flyttade Cronhamn till Stockholm, där han fick anställning som lärare i Danderyd men också gav privatundervisning i musik. Samtidigt antogs han som elev vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk, där han studerade fram till 1829; en rad belöningar (jetonger) i orgel, piano och harmonilära vittnar om framgång i studierna.
Dubbla yrkesbanor
Sin andra yrkesbana, som tjänsteman i offentlig förvaltning, inledde Cronhamn 1829 då han blev extra ordinarie kammarskrivare vid Stockholms inkommande sjötullskammare. Efter studier vid Uppsala universitet 1832−33 avlade han kameralexamen och hade fram till 1850 olika förordnanden vid bl.a. Generaltullstyrelsen och kammarrätten. Som statstjänsteman tycks han ha varit pålitlig och noggrann, vilket upprepade gånger förnyade förordnanden vittnar om, liksom statliga uppdrag utanför tjänsten (så som granskare av räkenskaperna för Kungl. Teaterns pensionsinrättning 1856−57). Han gjorde dock ingen lysande ämbetsmannakarriär utan förblev länge i underordnade befattningar. 1860 utnämndes han till ordinarie revisor i kammarrätten och kvarstod i denna befattning fram till pensioneringen 1870.
Tjänstgöringen i de statliga verken hindrade inte Cronhamn från att parallellt bedriva en omfattande och mångsidig musikalisk verksamhet. Redan under studietiden (från 1827) började han tjänstgöra som organist i Skeppsholmskyrkan, där han kvarstod i tjänst till 1837. 1835 startade han ett sånginstitut, där han själv ledde undervisningen, och 1839 grundade han musiksällskapet Sångföreningen, med både kör och instrumentalister, där sångarna till stor del rekryterades bland eleverna vid sånginstitutet. Under sin korta men intensiva verksamhetstid framförde Sångföreningen bland annat flera då relativt nya kyrkomusikaliska verk, som Luigi Cherubinis rekviem och Gioacchino Rossinis Stabat mater. Från 1840-talet var Cronhamn också verksam som musikskribent och kritiker, bl.a. i andra årgången av den kortlivade Stockholms musiktidning (1843−44) samt i Post- och Inrikes Tidningar. Han förestod Dagens Nyheters musikavdelning från tidningens start 1864 fram till 1870.
1842 anställdes Cronhamn av Kungl. Musikaliska akademien som tillförordnad lärare i koral- och elementarsång vid undervisningsverket och året därpå invaldes han som ledamot i akademien. Detta innebar en vändpunkt i hans yrkesliv; de enskilda verksamheterna (sånginstitutet och Sångföreningen) lades ned (båda 1843) och akademien och dess konservatorium blev centrum i hans musikaliska yrkesverksamhet. Dock övertog han 1847 ledningen för den två år tidigare grundade Bildningscirkelns kör (en manskör), som namnet antyder ett folkbildningsinitiativ, där medlemmarna rekryterades från hantverkarklassen.
I musikens tjänst
1851 utsågs Cronhamn av Kungl. Maj:t att besöka världsutställningen i London för att ”taga kännedom om de […] därstädes utställda musikaliska instrumenten”, och två år senare reste han med statligt stöd till Tyskland och andra länder för ”inhämtande av kunskap om kyrkomusiken och musikläroverken”, d.v.s. det begynnande konservatorieväsendet. Inom akademiens ram gjorde Cronhamn också en betydande insats i samband med grundandet av Musikaliska Konstföreningen 1859.
Cronhamn blev ordinarie lärare i korsångsklassen 1859 och erhöll i samband med det professors titel. Hans senare år är intimt förknippade med Kungl. Musikaliska akademien, där han blev tillförordnad sekreterare 1860 och ordinarie 1870. Som sekreterare lade han ned stor möda på att förbättra akademiens ekonomi, och han samarbetade intensivt med akademiens preses, prins Oscar (sedermera Oscar II), som delade hans starka engagemang för det svenska musiklivet och i synnerhet akademiens angelägenheter. I sin egenskap av akademisekreterare skrev han ett stort antal nekrologer och författade även jubileumsskriften Kongl. Musikaliska akademien åren 1771−1871 (1871). Han fortsatte som sekreterare och lärare i sång fram till sin död, även om han det sista året var sjuklig.
Som person var Johan Peter Cronhamn enligt samtida vittnesbörd vänlig och hjälpsam och tycks ha haft lätt för att samarbeta. Han betraktade sig själv som dilettant i fråga om komposition och tycks ha lagt större vikt vid sin musikpedagogiska insats, bl.a. som författare till sångsamlingar för skolbruk och läroböcker i skolsång.
Verk
Som tonsättare ägnade sig Johan Peter Cronhamn uteslutande åt vokalmusik i mindre format. Han komponerade både solosånger och körmusik, men det var körsångerna, framför allt för manskör, som gjorde honom känd som tonsättare. Vid sidan av egna kompositioner gjorde han ett stort antal arrangemang, och det är kanske här som hans största betydelse ligger. Bland annat blev han genom sina arrangemang av Bellmansånger pionjär för detta än i dag populära sätt att sjunga denna repertoar, som tidigare endast hade framförts solistiskt; ofta sjungna i samtiden blev ”Hör I Orphei drängar” och ”Vila vid denna källa”.
Cronhamn gjorde också en betydande insats som utgivare av körmusik. Bland de samlingar han redigerade kan nämnas Musica sacra, med sånger ”ur de störste mästares arbeten” för blandad kör, samt flera samlingar av sakral och fosterländsk musik i arrangemang för manskör.
Sverker Jullander © 2015
Skrifter av tonsättaren
Skrifter i urval.
”Musik och Musikaliska Instrumenter”, i: Berättelser utaf svenska industri-idkare rörande besöket vid verldsexpositionen i London sistlidne sommar. Första serien, med en musikbilaga och sju plancher, Stockholm: Robert Acrel, 1852, s. 1−12. [Även publicerad i Berättelser om musik och musikaliska instrumenter vid verldsexpositionen i London år 1851, Stockholm: Robert Acrel, u.å.]
Sånglära för skolan. För folkskolan och elementarskolans [allmänna läroverkens] lägre klasser, [bd 1], För lärare, Stockholm, 1870. 2 uppl. Stockholm, 1881.
Sånglära för skolan. För folkskolan och elementarskolans [allmänna läroverkens] lägre klasser, [bd 2], För lärjungar (Utdrag ur den fullständiga sångläran, Stockholm, 1870. 6 uppl. Stockholm, 1886.
Kongl. Musikaliska Akademien åren 1771−1871. Historiska anteckningar, Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1871.
Flöjt-skola av A.B. Fürstenau, översatt och bearbetad av J.P. Cronhamn. Stockholm, u å.
Bibliografi
Höijer, J. Leonard: Musik-Lexikon: Omfattande den theoretiska och praktiska Tonkonsten, Biographier öfver de förnämste In- och Utländske Musikförfattare, Tonkonstnärer och Dilettanter, som med utmärkelse idkat eller befordrat denna konst, beskrifningar öfver äldre och nyare Instrumenter m. m. beträffande musik samt af natur att kunna lexikaliskt behandlas, Stockholm: Abraham Lundquist, 1864.
[Huss, Frans J.]: ”Johan Peter Cronhamn”, Svensk musiktidning, vol. 6, nr 10, 1886.
Jonsson, Leif och Martin Tegen (red.): Musiken i Sverige, vol. 3, Den nationella identiteten 1810−1920, Stockholm: Fischer & Co., 1992.
Lindfors, Per: ”Cronhamn, Jöns (Johan) Peter”, Svenska män och kvinnor, vol. 2, Stockholm: Bonnier, 1944.
Morales, Olallo och Tobias Norlind: Kungl. Musikaliska Akademien 1771−1921: Minnesskrift, Stockholm: Bröderna Lagerström, 1921.
Walin, Stig: ”Cronhamn, Jöns (Johan) Peter”, Sohlmans musiklexikon, vol. 1, Stockholm: Sohlman, 1948.
Norlind, Tobias: ”Jöns (Johan) Peter Cronhamn”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 9, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1931.
Willén, Anne Reese: I huvudstaden, musiklivets härd: Den strukturella omvandlingen av Stockholms offentliga konstmusikliv ca 1840−1890, diss., Uppsala universitet, 2014.
Wijkander, Oscar: Ur minnet och dagboken. Skizzer, Stockholm, 1882.
Verköversikt
Solosånger, körsånger, körarrangemang (bl.a. av Bellmansånger för manskör).
Samlade verk
Röst och piano
Lyran ("När du falska hoppet dårar", Bernhard). För en eller tvänne röster. Tryckt i J.P. Cronhamn: Barnsånger, nr 14, s. 15.
Hymn. Till svenska folket ("Åter har morgon grytt", Talis Qualis). Publicerad av Abr. Hirsch (nr 1355).
Sex sånger med pianoforte. Publicerad av J.P. Meijer. 1. Dalvisa, Svensk nationalmelodi, 2. Oskuldsvän! Förblif din känsla trogen (J.O. Wallin). [Kan även sjungas som trio.] 3. Julafton [i prästgården] ("Julen var inne och glädjen var ny", A.F. Cronhamn) [även i Sjung!, 200 äldre och nyare omtyckta sånger vid piano, del 1, s. 42−44]. 4. Jägaren och hans maka ("Näns du att gå ifrån din maka", Wilhelmina [Stålberg]) [även i Sjung!, 200 äldre och nyare omtyckta sånger vid piano, del 1, s. 129−130.] 5. Jägarens återkomst (Wilhelmina [Stålberg]), manskör med pianoforte. 6. Säg om det ej min Selma är (Wilhelmina [Stålberg]).
Rosens bild ("Uti en dal af ljuvlig dager"). Melodie af Reichardt arrangerad för sång och piano. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 694).
Skånsk bondvisa. Upptecknad och arrangerad av J. Autograf, MTB.
Slumra, du älskade, slumra (Ferdinand). Tryckt i Vid vaggan!, s. 10−11.
Sof nu i din vagga stilla (Carl Magnus Ekbohrn). Tryckt i Vid vaggan!, s. 30−32.
Romanser för mezzo-sopran eller baryton med accompagnement af pianoforte. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 698). 1. Hjertats tricordium ("Jag tror på Dig!", S-d), 2. Soldaten och hans kappa (Maximiliam Axelson). 3. Stjernan ("Säg mig, lilla vackra stjerna!", W. B-n) [även i Sjung!, 200 äldre och nyare omtyckta sånger vid piano, del 2, s. 8−10], 4. Livets fröjd (Herman Sätherberg), arrangerad för en eller tvenne röster.
Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster. Häfte 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689). 1. Svensk ynglingasång ("Bälten vi spänna och brynjor vi draga", J.O. Wallin), 2. Infanteri-sång ("Raska gossar, fram vi tåga"), 3. Kavalleri-sång ("Fort, kamrater, sitt opp", C. Feuk), 4. Desertören ("Hurtig ses en Schweizare", D-e), 5. Soldatvisa ("När som trummorna gå, bröder", Wilhelmina). 6. Soldatens kärleksgriller ("Har jag blott en vacker flicka", Maximiliam Axelson).
BeväringsYnglingen. Tryckt i Nytt Musikaliskt Lördags-Magazin, Lördagen den 23 November 1839, s. 86−88.
Röster och piano
Livets fröjd och livets lycka, duett för sopran och bas. Tryckt i Sjung!, 200 äldre och nyare omtyckta sånger vid piano, del 1, nr 49.
Oskuldsvän, förblif din känsla trogen, för två sopraner, alt eller bas (J.O. Wallin). Tryckt i J.P. Cronhamn, Sex sånger med pianoforte. Publicerad av J.P. Meijer.
Hösten ("Sommarn förbleknat har", Herman Sätherberg), för två sopraner, alt eller bas. Tryckt i J.P. Cronhamn, Sånger för barn, nr 16, s. 16.
Skärkarlen ("På en ödslig häll står mitt lugna tjäll"), för två sopraner, alt eller bas. Tryckt i J.P. Cronhamn, Sånger för barn, nr 15, s. 15.
Vid en väns graf ("Klagen nu vid griften I"). Trio med chör. Tryckt i Musica sacra, del 2, nr 10.
Lätta sånger för folkskolorna, arrangerade tvåstämmigt, häfte 1-2. Stockholm: Norstedt, 1849−1851.
Lätta sånger för skolor och gymnasier arrangerade trestämmigt, häfte 1, Stockholm 1852.
Blandad kör
Krigarens dröm ("Krigaren vilar sig i mark och skog", C.F. Ridderstad). Tryckt i A. Abrahamson, Flerstemmige sange for blandet kor, bd 1, hft 1, nr 5, s. 12.
Bildningens fana ("Upp bröder kring bildningens fana"). Tryckt i Land Vårt...samlade av O. Vallin, nr 58, s. 129.
Gud Zebaoth, som är och var. Tryck i Julius Wiberg, Album för kyrkosång, s. 81. Även i Anders Jobs, En samling körer, nr 20.
Krigssång ("Upp fosterlandets raska söner"). Tryckt i Framåt!, nr 10, s. 14.
Serenad ("Slumra, slumra, slumra ljuft"). Tryckt i Isidor Dannström, Minnessång vid aftäckandet av J.P. Cronhamns minnesvård.
Signalen ("Bröder, hörden I signalen").
Ynglingen ("Ära vi fått utaf fäderne ärfva"). Tryckt i Land Vårt...samlade av O. Vallin, nr 63, s. 136.
Manstrio
Slumra barn i menlös frid.
Bästa rådet, andeligt poem av J.O. Wallin, komponerat för trio med chör. Piano- eller orgelackompanjemang. Publicerad i Stockholm, 1864.
Manskör/Manskvartett
Studentsång ("O, bröder, slutom förbund uppå banan"). Tryckt i Studentsånger, andra häftet, nr 6, Helsingfors, 1873.
Chörer för mansröster, tillegnade Skandinaviens sångföreningar. Hft 2. Stockholm: Rylander & Comp.
Svenska folkvisor op. 3. Publicerad av Sundel. 1. Skön Anna ("Skön Anna hon går till sjöastrand"), 2. Stolts Botelids stalldräng ("Stolts Botelid hon rider på konungens gård"), 3. Widrik Werlandsons kamp med Högben Rese ("Kongh Tidirk sitter på Berttingssborgh"), 4. Sorgens makt ("Liten Kerstin och hennes moder"), 5. Liten Kerstins bröllop och begravning ("Stallbroder talte till stallbroder sin"), 6. Bonden och kråkan. Upptecknad i sång i Skåne, 7. Den öfvergifve ("Jag ser uppå dina ögon"), 8. Skadis klagan ("Satt i sin sal, Niords bedröfade make", A-z), 9. Dalvisa ("Kristallen den fina"), 10. Brudstassen, upptecknad efter sång i Skåne.
Desertören ("Hurtig ses en Schweitzare", D-e). Tryckt i Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster, hft 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689).
Flerstämmiga sånger för mansröster. Stockholm: Abr. Hirsch, 1842. 1. Sångens tröst, 2. Serenade, 3. Duett med chör, 4. Serenade, 5. Sång vid bålen, 6. Jägarsång, 7. Jägaren, 8. Flickornas skål.
Stridssång, för Danmarks folk ("Hurra för Danmark!", Herman Sätherberg). Publicerad av E.W. Björkman.
God natt, sköna flicka, sof gott. Autograf, MTB.
Gymnastik-sång.
Hymn, till svenska folket ("Åter har morgon grytt", Talis Qualis). Publicerad av Abr. Hirsch (nr 1355).
Infanteri-sång ("Raska gossar, fram vi tåga"). Tryckt i Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster, hft 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689).
Jagtsång. Autograf, MTB.
Jägarens återkomst (Wilhelmina Stålberg). Tryckt i J.P. Cronhamn, Sex sånger med pianoforte. Publicerad av J.P. Meijer.
Kavalleri-sång ("Fort, kamrater, sitt opp", C. Feuk). Tryckt i J.P. Cronhamn, Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster, hft 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689).
Krigarens dröm ("Krigaren vilar sig i mark och skog", C.F. Ridderstad. Stämmor i MTB.
Leve Sverige! Tryckt i O. Holmberg, Manskvartetten, hft 1, nr 8, s. 12.
Marsch för Stockholms nation i Upsala ("Bröder, o slutom förbund uppå banan"). Autograf, MTB.
Marsch tillegnad Stockholms skarpskyttar. Autograf, MTB.
Marseljäsen ("Upp fosterlandets tappra söner!"), satt för mansröster. Tryckt i Nya amatörkvartetten för 4 mansröster, hft 2, nr 12, s. 24.
På ditt hulda öga sömnen sig sluta. Autograf, MTB.
Nordens land. Stämmor i MTB.
Norsk nationalmelodi ("Jord och himmel, jag glömmer natt och dag"). Stämmor i MTB.
Serenad ("Livets fröjd och livets lycka"). Stämmor i MTB.
Soldatens kärleksgriller ("Har jag blott en vacker flicka", Maximiliam Axelson). Tryckt i J.P. Cronhamn, Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster, hft 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689).
Soldatvisa ("När som trummorna gå, bröder", Wilhelmina [Stålberg]). Tryckt i J.P. Cronhamn, Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster, hft 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689).
Stjernan ("Lilla stjerna, ack hur gerna"). Autograf, MTB.
Svensk folkvisa (Ack, Vermeland, du sköna"), satt för mansröster.
Svensk ynglingasång ("Bälten vi spänna och brynjor vi draga"). Text: J O Wallin.Tryckt i J.P. Cronhamn, Nya militärsånger för en röst vid pianoforte samt för mansröster, hft 1. Publicerad av Abr. Hirsch (nr 689).
Sång för bildningscirkeln i Stockholm. Autograf, MTB.
Sång före aftäckningen av prins Gustafs byst.
Sång på Carlsdagen. Marsch ("Fädernas minne, fädernas ära").
Sångens tröst. Autograf, MTB.
Sånger för hvarje högtidsdag i året samt vid andra kyrkliga högtider, satta för mansröster. Stockholm: Abr. Hirsch, 1855 (nr 683).
Sånger för mansröster, Svenska armén tillegnade af J.P. Cronhamn. Tryckt av Abr. Hirsch (nr 394). 1. Fält-sång, 2. Jakt-sång, 3. Svärd-sång, 4. Infanteri-sång, 5. Jägarnas hemfärd, 6. Sång för arméns alla vapen, 7. Sång för H.M. Konungen, 8. Sång för H.M. Drottningen. 9. Sång för General-Befälhafvaren, 10. Artilleristens ed, 11. Krigarens dröm, 12. Serenad, 13. Till H.K.H. Kronprinsen, 14. Kavalleri-sång, 15. Beväringsmarsch, 16. Vid en krigares graf, 17. Krigarens afsked till sin brud, 18. Dryckessång, 19. Till H.K.H. prins Gustaf, 20. Sång till Kongl. Maj:ts flotta, 21. Sång till chefen, 22. Krigsbön, 23. Nordisk här-sång, 24. Hymn till fäderneslandet.
3 sånger för mansröster af J.P. Cronhamn. Stockholm: Abr. Lundquist. 1. Nordens aand (Bernhard Severin Ingemann), 2. Nordmanssang ("Brus höjt, min sang", M.C. Hansen) [även i Behrens, Samling af flerstämmige manssanger, nr 273.], 3. Student-sång (C.J.F.)
Svenska Choral-boken och Svenska Messan, satta fyrstämmigt för mansröster, Stockholm, 1848
För skarpskyttarne, marsch ("Takt å tu"). Autograf, MTB.
Sång vid konserten till de fattige ("Du som verldens goda njuter"). Autograf, MTB.
Sång till Vermland ("Ack du förtjusande land", Herman Sätherberg), juni 1874. Autograf, MTB.
Orgel
Sång vid Konung Oscar d. Istes graf, sorgmarsch, adagio, d-moll.
Arrangemang
60 sånger af Carl Michael Bellman och sällskapet P[ar] B[ricole] tillegnade, arrangerade av J.P. Cronhamn, hft 1-10, Stockholm, 1832
Den öfvergivne, svensk folkvisa från Upland, arrangerad av J P Cronhamn. Nr 13, s. 50
