Gustaf Carlman (1906−1958)

Skriv ut

Ernst Gustaf Carlman, född 5 mars 1906 i Låssa och död 3 juni 1958 i Kristianstad, var kyrkomusiker, musikpedagog och tonsättare. Han avlade kyrkomusikaliska examina och musiklärarexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet och tjänstgjorde som kyrkomusiker i Tvååker-Spannarp 1931−36 och i Skellefteå fram till 1947, då han utnämndes till organist och kantor i Kristianstad, där han verkade till sin död. Carlman hade ett brett verksamhetsfält som kör- och orkesterdirigent. Han komponerade huvudsakligen orgel- och körmusik.

Liv

Bakgrund och studieår

Gustaf Carlman föddes i Låssa socken i Uppland. Han avlade organistexamen 1922 och därefter folkskollärarexamen i Linköping. Där fick han också tidigt pröva på att leda kör i större sammanhang, då han vikarierade som domkyrkokantor under ordinarie tjänsteinnehavarens sjukdom 1928−29. Han fortsatte sina studier vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm, där han avlade högre kantorsexamen och musiklärarexamen 1931 och högre organistexamen 1936.

Delvis parallellt med studierna verkade han som organist i Tvååker-Spannarp i Halland, där han tjänstgjorde från 1931. Under denna tid gjorde han viktiga pionjärinsatser för kyrkosångsrörelsen som medgrundare till och ledare för såväl Hallands kyrkosångsförbund som Kyrkosångens Vänners Hallandskör och var även dirigent för Varbergs orkestersällskap. Efter avslutade studier utnämndes han 1936 till organist och kantor i Skellefteå stadsförsamling. Vid sidan av den kyrkomusikaliska tjänsten hade han där andra dirigentuppdrag: som ledare för Skellefteå manskör 1937−41 och dirigent för Musiksällskapets orkester. 1939−42 var han sekreterare i Luleå stifts organistförening. I början av 1940-talet medverkade han flitigt som recensent och skribent i olika kyrkomusikaliska ämnen i Kyrkomusikernas tidning.

Yrkesår och personlighet

1947 utnämndes han till organist vid Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad, där han främst gjorde sig känd som dirigent i de stora klassiska kyrkomusikaliska verken och vid flera tillfällen framförde verk som Händels Messias och J.S. Bachs Juloratorium. Även här engagerade han sig för den regionala körsången, bland annat som initiativtagare till Nordöstra Skånes körförbund och dirigent för Christianstads motett- och musiksällskap (numera Christianstads motettkör). 1952 blev han förste förbundsdirigent för Lunds stifts kyrkosångsförbund, och han ledde även rikskören vid flera rikskyrkosångsfester. Han framträdde också som orgelsolist i Sverige och utomlands.

Carlman var pedagogiskt verksam som musiklärare vid folkskoleseminariet i Kristianstad och gav privatlektioner i orgel och musikteori; en av hans elever var Ingemar Månsson, sedermera en av landets ledande kördirigenter. Från 1942 engagerades han som lärare vid de statliga kurserna för organist- och kantorsexamen och han anlitades även som censor vid kyrkomusikaliska stiftsexamina.

Vittnesbörd från kolleger och körsångare ger en bild av en initiativrik och färgstark musikerpersonlighet, en ledargestalt med karisma och auktoritet men också ödmjukhet inför sin uppgift. I sin recensionsverksamhet framträder han som orädd kritiker av tonsättande kolleger men samtidigt med en humoristisk formuleringskonst som något tar udden av de skarpare omdömena. Carlman var ingift farbror till författaren Jan Myrdal, som i flera av sina böcker vittnar om hans betydelse som konstnärlig samtalspartner och mentor för den unge författaren.

Verk

Gustaf Carlmans kompositionsverksamhet var relativt begränsad. De fåtaliga verk som trycktes är alla orgel- eller körkompositioner, men han skrev också solosånger och pianostycken.

Hans orgelkompositioner är hållna i en kärv polyfon stil och visar att han mer konsekvent än de flesta anammade tidens nysakliga och antiromantiska ideal. Vid sidan av de större, separat utgivna verken Fantasia gotica och Fantasia ostinata, komponerade han även koralbearbetningar, ofta i flersatsig form som koralpartitor. Några av dessa verk trycktes i Albert Runbäcks och Waldemar Åhléns samling Postludier och fick därigenom spridning i hela landet.

För kör komponerade han bland annat motetter, även de utpräglat polyfona. En något annorlunda körkomposition är tonsättningen av Erik Axel Karlfeldts dalmålning ”Elie himmelsfärd”, en luftig och rytmiskt vital sats för trestämmig blandad kör a cappella. Verket trycktes i Gottfrid Bergs mycket spridda samling Läroverkskören (1950) och togs upp på repertoaren av den då nybildade Kammarkören i Stockholm under Eric Ericson. Även påskdagsmotetten Döden är uppslukad har denna sparsmakade och för sin tid något ovanliga besättning.  Ett större körverk är kantaten Västerbotten, som skrevs till Skellefteå stads 100-årsjubileum 1945. Carlman komponerade även ett antal kyrkliga kantater.

Sverker Jullander © 2016

Skrifter av tonsättaren

”Körsången vid högmässan”, i: Kyrkomusikernas Tidning, vol. 8, 1941.
”Nutida tyska tonsättare”, i: Kyrkomusikernas Tidning, vol. 8, 1941.

Bibliografi

Connor, Herbert: Svensk musik, vol. 2, Stockholm: Bonnier, 1977.
H.M. [Hagbert Meuller?): ”Gustaf Carlman avliden”, i: Sydsvenska Dagbladet, 4 juni 1958.
Meuller, Hagbert: ”Gustaf Carlman in memoriam”, i: Kyrkomusikernas Tidning, vol. 24, nr 12, 1958.
Myrdal, Jan: Skriftställning 13. Den trettonde, Stockholm: Askelin & Hägglund, 1983.
−−−: Barndom, Stockholm: Norstedt, 1982.
Wallner, Bo: ”Carlman, Gustaf”, i: Sohlmans musiklexikon [1. uppl.], Stockholm: Sohlman, 1948.
Åstrand, Hans: ”Konstmusiken 1920–45”, i: Leif Jonsson & Hans Åstrand (red.), Musiken i Sverige, vol. 4, Stockholm: Fischer & Co., 1994.

Verköversikt

Pianoverk, orgelmusik (Fantasia sacra, Fantasia gotica, Fantasia ostinata, Koralmässa, koralbearbetningar m.m.), sånger med piano, körverk (kantaten Västerbotten, Svensk mässa, kantatsamlingen Andlig körmusik m.m.).

Samlade verk

Verkförteckningen ofullständig

Orgel
Koralbearbetningar, i: Runbäck–Åhlén, Postludier III (1935?): Hur fröjdar sig i templets famn (3 koralvariationer), O min Jesu, dit du gått (orgelkoral), O Kriste, du som ljuset är, partita (koral och 4 variationer), Min vilotimma ljuder, Toccata, Ricercare och Ciacona.
Vi tacke dig, o Jesu god, orgelkoral.
Fantasia sacra, 1936.
Fantasia gotica, 1940. Stockholm: Nordiska Musikförlaget, 1946.
Fantasia ostinata, 1949. Stockholm: Nordiska Musikförlaget, 1951.
Koralmässa.

Kör
”Den signade dag…”, koralbearbetning för solo, blandad kör, församlingssång och orgel, 1935.
Kantat ”Västerbotten”, till Skellefteå stads 100-årsjubileum, 1945.
Svensk mässa.
Andlig körmusik [samling med kantater].
Döden är uppslukad, påskmotett, 1939. Lund: Gleerup.
Elie himmelsfärd, i: Läroverkskören, red. Gottfrid Berg, Stockholm: Nordiska musikförlaget, 1950; separatutg. 1956.
Din Gud är nu konung, adventsmotett för tenorsolo och blandad kör, Slite: Wessmans, 1968.


Verk av Gustaf Carlman

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade