Liv

Bakgrund och studieår

Gustaf Carlman föddes i Låssa socken i Uppland. Han avlade organistexamen 1922 och därefter folkskollärarexamen i Linköping. Där fick han också tidigt pröva på att leda kör i större sammanhang, då han vikarierade som domkyrkokantor under ordinarie tjänsteinnehavarens sjukdom 1928−29. Han fortsatte sina studier vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm, där han avlade högre kantorsexamen och musiklärarexamen 1931 och högre organistexamen 1936.

Delvis parallellt med studierna verkade han som organist i Tvååker-Spannarp i Halland, där han tjänstgjorde från 1931. Under denna tid gjorde han viktiga pionjärinsatser för kyrkosångsrörelsen som medgrundare till och ledare för såväl Hallands kyrkosångsförbund som Kyrkosångens Vänners Hallandskör och var även dirigent för Varbergs orkestersällskap. Efter avslutade studier utnämndes han 1936 till organist och kantor i Skellefteå stadsförsamling. Vid sidan av den kyrkomusikaliska tjänsten hade han där andra dirigentuppdrag: som ledare för Skellefteå manskör 1937−41 och dirigent för Musiksällskapets orkester. 1939−42 var han sekreterare i Luleå stifts organistförening. I början av 1940-talet medverkade han flitigt som recensent och skribent i olika kyrkomusikaliska ämnen i Kyrkomusikernas tidning.

Yrkesår och personlighet

1947 utnämndes han till organist vid Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad, där han främst gjorde sig känd som dirigent i de stora klassiska kyrkomusikaliska verken och vid flera tillfällen framförde verk som Händels Messias och J.S. Bachs Juloratorium. Även här engagerade han sig för den regionala körsången, bland annat som initiativtagare till Nordöstra Skånes körförbund och dirigent för Christianstads motett- och musiksällskap (numera Christianstads motettkör). 1952 blev han förste förbundsdirigent för Lunds stifts kyrkosångsförbund, och han ledde även rikskören vid flera rikskyrkosångsfester. Han framträdde också som orgelsolist i Sverige och utomlands.

Carlman var pedagogiskt verksam som musiklärare vid folkskoleseminariet i Kristianstad och gav privatlektioner i orgel och musikteori; en av hans elever var Ingemar Månsson, sedermera en av landets ledande kördirigenter. Från 1942 engagerades han som lärare vid de statliga kurserna för organist- och kantorsexamen och han anlitades även som censor vid kyrkomusikaliska stiftsexamina.

Vittnesbörd från kolleger och körsångare ger en bild av en initiativrik och färgstark musikerpersonlighet, en ledargestalt med karisma och auktoritet men också ödmjukhet inför sin uppgift. I sin recensionsverksamhet framträder han som orädd kritiker av tonsättande kolleger men samtidigt med en humoristisk formuleringskonst som något tar udden av de skarpare omdömena. Carlman var ingift farbror till författaren Jan Myrdal, som i flera av sina böcker vittnar om hans betydelse som konstnärlig samtalspartner och mentor för den unge författaren.

Verk

Gustaf Carlmans kompositionsverksamhet var relativt begränsad. De fåtaliga verk som trycktes är alla orgel- eller körkompositioner, men han skrev också solosånger och pianostycken.

Hans orgelkompositioner är hållna i en kärv polyfon stil och visar att han mer konsekvent än de flesta anammade tidens nysakliga och antiromantiska ideal. Vid sidan av de större, separat utgivna verken Fantasia gotica och Fantasia ostinata, komponerade han även koralbearbetningar, ofta i flersatsig form som koralpartitor. Några av dessa verk trycktes i Albert Runbäcks och Waldemar Åhléns samling Postludier och fick därigenom spridning i hela landet.

För kör komponerade han bland annat motetter, även de utpräglat polyfona. En något annorlunda körkomposition är tonsättningen av Erik Axel Karlfeldts dalmålning ”Elie himmelsfärd”, en luftig och rytmiskt vital sats för trestämmig blandad kör a cappella. Verket trycktes i Gottfrid Bergs mycket spridda samling Läroverkskören (1950) och togs upp på repertoaren av den då nybildade Kammarkören i Stockholm under Eric Ericson. Även påskdagsmotetten Döden är uppslukad har denna sparsmakade och för sin tid något ovanliga besättning.  Ett större körverk är kantaten Västerbotten, som skrevs till Skellefteå stads 100-årsjubileum 1945. Carlman komponerade även ett antal kyrkliga kantater.

Sverker Jullander © 2016