Studieår och tidig orkesterkarriär

Victor Brandt började studera vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm höstterminen 1894, 16 år gammal. Brandts deltagande i ett antal elevkonserter (varav en solokonsert) hösten 1896 måste ha gjort ett gott intryck på publiken, för 1897 extraanställdes han som tuttiflöjtist i Kungl. Hovkapellet.

Brandts namn försvinner från konservatoriets matriklar från vårterminen 1898. Dock tycks Brandt ändå funnits kvar i konservatoriemiljön och studerade komposition och instrumentation med Ernst Ellberg och violin för Johan Lindberg. 1906 avlade han militärmusikdirektörsexamen som före detta elev. Brandt spelade med Hovkapellet fram till 1910, och var även verksam i Stockholms konsertförening 1902−09. Ett Andante Religioso av Brandt framfördes på orkesterföreningens folkkonsert i Katarina kyrka den 5 maj 1907, under ledning av Tor Aulin.

Musikdirektör vid Älvsborgs regemente

År 1911 tillträdde Brandt tjänsten som musikdirektör för Kungliga Älvsborgs regemente efter den kände och mycket uppskattade Albert Löfgren. Nya regler krävde Brandts närvaro vid regementet på Fristad hed utanför Borås, och han flyttade således söderut. Tjänsten som musikdirektör var civil, utan någon funktion inom försvaret. Brandt var enbart anställd för att leda musikkåren. Bland ansvarsområdena var att tillhandahålla ny musik och nya arrangemang för regementets relativt stora musikkår.

Flera av Brandts kompositioner och arrangemang har bevarats i Älvsborgs regementes musikkårs arkiv (Stockholm, Krigsarkivet). Bland det bevarade materialet finns diverse marscher så som ”Överste Lagerkrantz”, ”Nils Vilhelm marsch” (tillägnad majoren af Wetterstedt), ”Häroldsmarsch” och ”Vid Ärtingen” (”Gamle Blumster stack åt sjön …”) med text av K.A. Rignell. ”Vid Ärtingen” framfördes bland annat vid regementets minnesstund efter regementsjubiléet 1924. Utöver marscherna komponerade Brandt Fest ouvertur op. 20 i tre satser för militärorkester, daterad Göteborg 15 april 1916. Brandt använde också den repertoarkännedom han byggt upp under tiden i Hovkapellet och arrangerade material ur Die Blaue Mazur och Lohengrin för musikkåren.

Under åren i Västsverige spelade Brandt också violin i Göteborgs orkesterförening. Orkestern, under ledning av Brandt själv, framförde Brandts Andante religioso vid en populärkonsert den 26 mars 1911. Vid samma konsert var Brandt flöjtsolist i danske Joachim Andersens Ungersk fantasi för flöjt och orkester.

Organisatoriska insatser och senare år

Brandt var en av elva grundare av Sveriges militärmusikdirektörsförening. Brandt och hans kolleger bjöd in landets samtliga militärmusikdirektörer till en konferens på Kungl. Musikaliska akademien den 3 september 1918. Vid detta tillfälle bildades Sveriges militärmusikdirektörsförening för att tillvarata musikdirektörernas professionella, sociala och ekonomiska intressen. Brandt var medlem i den interimsstyrelse som valdes i samband med konferensen. Han var också del i den delegation som uppvaktade krigsministern med anledning av föreningens bildande. Brandt tjänstgjorde som sekreterare i föreningens första ordinarie styrelse, 1918−22.

Musikdirektör Brandt beskrivs som en samvetsgrann tjänsteman och en kunnig musiker och musikledare. Dock skapade hans burdusa sätt osämja inom musikkåren. Brandts tid vid Älvsborgs regemente förmörkades av musikkårens påtvingade flytt från anpassade lokaler på Fristad hed till icke-ändamålsenliga lokaler vid kasernerna i Borås, samt av den nye regementschefens oförståelse för musikkårens svårighet att springa och spela på samma gång.

I efterdyningarna av 1925 år nedrustning drabbades Älvsborgs regemente 1927 av stora nedskärningar, vilket ledde till att Brandt fick gå på s.k. frivillig övergångsstat (en anställningsform för övertaliga officerare som innebar både reducerad lön och tjänstgöring). Brandt flyttade tillbaka till Stockholm och lär ha tillbringat resten av sin karriär som violinist i Stockholms konsertliv. Brandt avled den 1 februari 1940, 61 år gammal.

Ester Lebedinski © 2015