Hermann Berens d.ä. (1826−1880)

Zweites Gesellschafts-Quartett
[Sällskapskvartett nr 2 d-moll]

opus 48

Skriv ut

1. Allegro appassionato
2. Andante con moto
3. Scherzo: Allegro non troppo
4. Finale: Allegro assai

  • Tillkomstår: 1860—70?
  • Verktyp: Övrig kammarmusik med piano och stråkar
  • Speltid: Ca. 20-25 min

Instrumentering (besättning)

pno 4h, vn, vc

Exempel på tryckta utgåvor

Levande musikarv, Stockholm 2023. Kritisk utgåva av Cristian Marina.
August Cranz, C.28441, Leipzig

Notmaterial/stämmor återfinns

Mazerska sällskapets bibliotek

Beskrivning av verket

1. Allegro appassionato d-moll 6/8 2 takter/:157 takter:/129 takter, D-dur 54 takter, d-moll 35 takter, Presto 2/4 9 takter, totalt 385 takter.
2. Andante con moto F-dur 2/482 takter.
3. Scherzo: Allegro non troppo A-dur 3/4 /:24 takter:/55 takter, Trio F-dur /:16 takter://:40 takter:/13 takter, Scherzo Da capo al Fine, totalt 148 takter.
4. Finale: Allegro assai d-moll alla breve 164 takter, D-dur 114 takter, totalt 288 takter

Verkkommentar

Fyrhändig pianomusik utgjorde ett gängse inslag i 1800-talets vardagsrum och salonger – en umgängesform lika mycket som ett musikaliskt medium. I sina Gesellschafts-Quartette från 1850- och 1860-talen kombinerade Hermann Berens detta hemmusicerandets fyrhändiga piano med en violin och en cello till en ensemble som kan betraktas som en pianotrio med extra fyllig pianostämma. Det rör sig alltså om kvartetter där fyra musiker spelar på tre instrument. Benämningen "Gesellschafts-Quartett" för denna verktyp, som tycks sakna såväl föregångare som efterföljare, torde vara Berens egen uppfinning. På svenska används ibland översättningen "sällskapskvartetter", en term som fanns i svensk press även på Berens tid. Sättningen för fyrhändigt piano, violin och cello är ovanlig men förekom under 1800-talet stundom i salongsstycken och arrangemang av symfonier. I Berens fall rör det sig om storskaliga sonatkompositioner, formmässigt i linje med Beethovens, Schuberts och Mendelssohns fyrsatsiga pianotrior. Stilistiskt anknyter musiken till den samtida kretsen av Leipzig-tonsättare. Där finns drag som kan uppfattas som Mendelssohn- eller Schumann-artade, framförallt i de tre senare kvartetterna.

Gesellschafts-Quartett nr 2 Stämningsvärlden i Gesellschafts-Quartett nr 2 är den tyska romantikens. Inledningen i den första satsen skulle kunna ha varit skriven av Mendelssohn. Satsbyggnaden och verkets starka melodik genererar en tydlig framåtriktad energi. Här finns långa och välfokuserade utvecklingslinjer. Musiken känns sammanhållen samtidigt som den rymmer öronöppnande kontrasterande episoder, såsom den mystiska överledningen tillbaka till huvudtemat i Andante con moto-satsen (t. 47–56). Efter den rytmiska öppningen i finalen växer en passionerad passage fram som kulminerar i en unison fortissimomelodi i pianot och violinen (t. 44). Gesellschafts-Quartett nr 2 listades i Hofmeisters katalog över musikalier i juni 1856. Kompositionen trycktes alltså under den tid då tonsättaren var bosatt och verksam som militär musikdirektör i Örebro.

© Martin Edin, Levande musikarv

Mediafiler

Edition Levande musikarv

Referenser