Liv

Uppväxt och utbildning

Hugo Bedinger föddes i en musikerfamilj. Hans far, Anders Andersson Bedinger, var organist och musiklärare i Hudiksvall och blev senare domkyrkoorganist i Strängnäs, där Hugo studerade vid det högre allmänna läroverket. Han avslutade dock sin skolgång redan vid 15 års ålder för att i stället påbörja studier vid Kungl. Musikkonservatoriet. Redan då hade han drabbats av en hjärtsjukdom som kan ha bidragit till att förkorta hans liv. Detta hindrade honom dock inte från att bedriva studierna i rask takt, inom loppet av ett och ett halvt år avlade han fyra examina: först organistexamen i december 1894, därefter kyrkosångarexamen och pianostämmarexamen, båda i december 1895, och slutligen musiklärarexamen i maj 1896.

Efter avlagda examina försörjde sig Bedinger som frilansande musiker och organistvikarie i Stockholm, parallellt med fortsatta musikstudier. En tid hade han planer på att bli operasångare och tog därför privatlektioner i sång för Hjalmar Håkansson och i plastik för sång- och teaterpedagogen Signe Hebbe. Samtidigt studerade han kontrapunkt för Joseph Dente och bestämde sig slutligen för en bana som organist och tonsättare.

Mellanspel i USA

År 1897, vid 21 års ålder, flyttade Hugo Bedinger till USA, där han en kortare tid var anställd som organist vid Svenska kyrkan i New York. Följande år fortsatte han vidare västerut, till Kansas, där han fick anställning som lärare i orgel och harmonilära vid Bethany College i den lilla staden Lindsborg, grundad av svenska immigranter. Här debuterade han som komponist i större skala med två körverk, Stångebro kantat och oratoriet Bethania. Han bedrev också en omfattande konsertverksamhet tillsammans med sin hustru, konsertsångerskan Signe Bedinger.

Organist i hemlandet

År 1900 reste han till Sverige, ursprungligen i avsikt att hälsa på släkt och vänner och eventuellt komplettera sina kompositionsstudier. När en möjlighet öppnade sig att bli organist i Hudiksvalls kyrka, samma tjänst som hans far hade haft, beslöt han sig dock för att stanna. Hans tonsättarambitioner visade sig i att han 1903 sökte statens tonsättarstipendium, dock utan framgång; konkurrensen med bland andra Adolf Wiklund och Otto Olsson blev för svår. Efter endast 2 ½ år i Hudiksvall utnämndes han till domkyrkoorganist i Västerås, där han tillträdde tjänsten i mars 1904. Även här verkade han parallellt som musiklärare vid det högre allmänna läroverket.

Vid sidan av tjänsten i domkyrkan konserterade Hugo Bedinger flitigt, i första hand som ackompanjatör åt hustrun; paret framträdde i hemstaden och turnerade över hela landet i Folkbildningsförbundets tjänst. De gav även konserter i utlandet.

Bedinger var engagerad i koralfrågan och stod där på fast Hæffnersk grund. Hans bestämda ställningstagande framträder tydligt i titeln på den av honom utgivna koralboken från 1911, där det talas om “psalmmelodier så som de rätteligen böra utföras”. Samma år utgav han även ett häfte med mässans melodier i en praktisk utgåva med modulationer för organisten.

I början av november 1914 drabbades Bedinger av ett slaganfall under pågående tjänstgöring vid domkyrkoorgeln, och en vecka senare avled han i hemmet. Vid jordfästningen i domkyrkan tjänstgjorde hans före detta elev Oskar Lindberg som organist. Bedinger har beskrivits som ”glad och vänsäll”, ”en god och alltid omtyckt kamrat”.

Verk

Hugo Bedingers tonsättarverksamhet var relativt omfattande. Redan under tiden i USA komponerade han i större former för kör och orkester, så i Stångebro kantat och oratoriet Bethania. Andra tyngdpunkter i hans produktion är duomusik för violin och piano, solosånger och sånger för blandad kör, både sakrala och profana, med en övervikt för de senare. Han komponerade också visor för barn; här märks särskilt hans tonsättning av Jeanna Oterdahls vissamling En liten prinsessa, som trycktes i flera upplagor långt efter hans död. För piano komponerade han, så vitt känt, endast ett fåtal marscher och danser.

Trots att han under större delen av sitt yrkesliv hade tjänst som organist inskränker sig hans produktion för instrumentet till mindre preludier för gudstjänstbruk, om än i ganska stort antal. Hans intresse för gudstjänstens musik visade sig också i de ovan nämnda koral- och mässmusikutgåvorna. Han har också tillskrivits en melodi till den sjungna välsignelsen; troligen svarade han dock endast för harmoniseringen av en befintlig melodi.

Bedingers kompositioner utmärks enligt en jämnårig kollega (Patrik Vretblad) av ”nobel faktur, smak och musikalisk känsla” men ”röja ej någon utpräglad egenart”. De torde i dag vara så gott som bortglömda. Körsången ”Jul” har dock givits ut på CD.

Sverker Jullander © 2015