Ragnar Althén (1883−1961)
Karl Ragnar Althén föddes 19 november 1883 i Stockholm och avled där 14 juli 1961. Efter musikstudier i Berlin verkade han under en lång tid som organist i S:t Matteus kyrka i Stockholm. Han var pianist, dirigent och skrev huvudsakligen sånger, däribland den mycket välkända ”Land, du välsignade”.
Liv
Studier i Stockholm och Berlin
Ragnar Althén studerade vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm där han avlade organistexamen som tjugoåring år 1903. Han hade 1901 blivit utskriven från orgelundervisningen på grund av ”bristande anlag och flit”, men det kan möjligen hänga samman med att orgeln aldrig tycks ha varit det främsta verktyget för att stimulera hans musikalitet.
Både anlag och ambition tycks dock ha drivit Althén att gå vidare till fortsatta studier vid det internationellt ansedda Konservatorium der Musik Klindworth-Scharwenka i Berlin där han studerade för Xaver Scharwenka (piano), Philipp Scharwenka (komposition) samt Robert Robitschek (dirigering). Mellan åren 1906 och 1909 verkade Althén även som organist i den nyligen grundade svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.
Organist i S:t Matteus
Efter återkomsten till Stockholm fick Ragnar Althén sin huvudsakliga yrkesverksamhet som organist i S:t Matteus församling i Vasastaden. Han innehade denna tjänst under nästan 40 års tid, från 1916 till 1953, och var fortsatt verksam ända till 1957. 1917 grundade han en orkester som en sektion av Matteuspojkarnas ungdoms- och idrottsförening, en förening grundad av församlingens präst Vilhelm Viklund med syftet att bedriva kristen fostran bland manliga konfirmander och ungdom. Denna orkester lever idag vidare som S:t Matteus symfoniorkester.
För Matteuspojkarnas kör tillkom en rad av enklare brukssånger med högstämd ton till texter med en syntes av manliga kroppsideal, religion och fosterlandskärlek. Althén var en hängiven sällskapsmänniska och tillhörde logen Birger Jarl inom Odd Fellow, där han bidrog med musik. Han invaldes som associé i Kungl. Musikaliska akademien 1950 och var riddare av Vasaorden samt Nordstjärneorden.
Pianisten
Det är tydligt att Althéns tonsättargärning var nära förbunden med hans övriga musikaliska verksamhet samt med hans privatliv. Under sitt äktenskap med operasångerskan Ruth Whitefield 1918−1941 tillkom större delen av hans sånger, den viktigaste delen av hans skapande. En stor del av dem framfördes tillsammans med hustrun och pianostämman är präglad av den egna skickligheten som pianist. Utöver sin tjänst i församlingen hade han en omfattande verksamhet som ackompanjatör och kammarmusiker. Vanligt förekommande i de egna sångerna är en uppmaning till pianisten att nyansera ”efter texten”, ett spår av en van liedpianists lyhördhet.
Pianospelets betydelse för självidentiteten lyser också igenom i ett testamente som avsatte medel till en fond för att stödja svenskar till pianostudier utomlands. Ett andra äktenskap med Märta Granberg 1941 ledde bland annat till att han skrev en rad sånger till texter av hennes far Göran Granberg.
Verk
Romanser
För eftervärlden är Ragnar Althén en ”one-hit-man” genom den stora framgången med sin nationalromantiska och storslagna tonsättning av Elisabeth Björklunds ”Land, du välsignade” (1926). Som ett paradnummer för svenska tenorer, inte minst i legendarisk inspelning av Jussi Björling, lever den ännu i repertoaren. Dess majestätiska ton återfinns även i flera andra patriotiska sånger men kombineras i till exempel ”Du Sveriges land” med en effektiv förmåga till tonmålning där kortare motiv och textur tydligt illustrerar textens skiftningar. En mer existentiell och tyskinspirerad expressivitet med en rik kromatisk harmonik kommer till uttryck i titlar som ”Det var en dröm” (”Ach, einmal nur”), ”Grüsse zur Nacht” och framför allt i den förmodligen enskilt mest framstående tonsättningen: ”Hvad her vi elske”.
Pianostämman är ofta den drivande kraften i dessa kompositioner, medan sångstämman har en enklare deklamation. I de mer konstfulla sångerna är musiken bitvis riktigt avancerad genom sina stora grepp, oktaver och mustiga harmonik. En återkommande egenhet är att lägga tonmålande motiv i vänster hand. I Musik- och teaterbiblioteket återfinns ett privatarkiv med både tryck och autografer och bland annat finns här handskrivna satser för en större kammarorkester som använts vid egna framföranden av sånger med Matteuspojkarnas orkester.
Klavermusik
Enbart en handfull stycken för orgel och piano finns bevarade. Av dessa är de båda marscherna, Vasaduken samt Festmarsch, relativt omfattande och mycket effektiva sätt att utnyttja genrens konventioner utan att fastna i klichéer. De är redan i original av symfoniska dimensioner och det är därför bara naturligt att de också orkestrerats (av Althéns vän och kollega Edvard Åkerberg). En Pastorale för orgel visar på återspeglingar av pianospelet och ger genom sina bevarade spelanvisningar en intressant ögonblicksbild av dåtidens orgelpraxis.
Körmusik
För både gudstjänst och föreningsliv finns en rad mindre bruksmusikverk där behandlingen av fyrstämmig manskör är tydligt mer kongenial än motsvarande skrivsätt för blandad kör. En liknande flersatsig form förenar flera profana och sakrala högtidskantater och visar inte minst på en välskolad tonsättares förmåga att med effektiva medel fånga olika stil- och satstyper även i helt korta avsnitt.
Jonas Lundblad © 2016
Bibliografi
Gunnard, Sven (red.): Matteus’ församling 1906−1956: en minnesskrift, Stockholm: Matteus’ pastorsexp., 1956.
Harnesk, Paul (red.): Vem är vem? 1. Stor-Stockholm, Örebro: Vem är vem, 1962.
Lindfors, Per: ”Ragnar Althén”, i: Svenska män och kvinnor, vol. 1, Stockholm: Bonnier, s. 76.
Nyström, Pia & Anne-Marie Elmquist: Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771−1995, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1996, s. 240.
”Ragnar Althén”, i: Sångartidningen, 1937.
Törnblom, Folke H.: ”Althén, Ragnar”, i: Sohlmans musiklexikon, 2 uppl., Stockholm: Sohlman, 1975.
Verköversikt
Vokalmusik (högtidskantater), pianoverk (marscher), sånger (Land, du välsignade m.fl.).
Samlade verk
Orkester
Festmarsch. Bearbetad för orkester av Edvard Åkerberg. 1930.
En sommarmelodi, valsintermezzo bearbetad för militärorkester av Edvard Åkerberg.
Vasaduken, marsch bearbetad för orkester av Edvard Åkerberg.
Valse-Klerk, valse lente bearbetad för orkester av Albert Löfgren.
Piano
Anna-Lisa, schottis för piano, 1907.
Festmarsch, utförd vid invigningen av Stockholmsutställningen, 1930.
Humoresque för piano, 1904.
"Den ofärdiga". Pianoverk till femtioåringen Kurt Atterberg.
Prière à toi, valse lente, för piano.
Vasaduken, marsch för piano, 1922.
Kammarmusik
Violin-Romans, för violin och piano i G-dur eller Ass-dur. Även version för flöjt, klarinett och stråkar.
Orgel
Se, vi gå upp till Jerusalem, orgelkoral.
Pastorale för orgel.
Sånger
Med ackompanjemang av piano eller orkester.
Anna-Stinas vaggvisa ("Liten Anna Stina min sof"), sång för en röst och piano, 1908.
Barnets bön ("När små barnens böner stiga", L. Raphael), sång för röst och piano. [Även med tysk text ("Wenn die kleinen Kinder beten"). Versioner för röst och orkester i g-moll och b-moll.]
Berceuse ("Var vid gott mod, mitt barn", G. Granberg), sång för röst och piano.
De blindas dag ("När sista prakten flammar", E.A. Karlfeldt), sång för en röst och piano, framförd med unison kör och militärmusikkår.
Det var en dröm ("Ach, einmal nur", J. Sturm), sång för en röst och piano. [Även med svensk text (En enda gång). Version för röst och orkester i e-moll.]
Du Sveriges bygd (B. Mörner), sång för röst och piano, 1924. [Version för orkester, förmodligen bearbetad av Sam Rydberg, 1926.]
En sommarmelodi ("Nu skymmer det", N.-M. Folcke), sång för en röst och piano, 1921. [Bearbetning för orkester av Edvard Åkerberg.]
En visa om jäntor (E. Westling), sång för en röst och piano, 1936.
En visa om sommaren ("Två hästar gå i hagen", Georg Granberg), sång för en röst och piano, även tysk text, 1937.
Flickan i byn (T. Hultgren), sång för röst och piano, 1930.
Fridsönskningar ("Vankar du trött", A.T. Gellerstedt), sång för en röst och piano.
Grüsse zur Nacht ("Du silbernes Mondenlicht", W.C. Gomoll), sång för en röst och piano.
Hans und Grete ("Guckst du mir denn", L. Uhland), sång för en röst och piano, 1909.
Hvad her vi elske (L. Bödtcher), sång för en röst och orkester, C-dur, 1917. [Version med svensk text i E-dur, även utgiven med engelsk text.]
Härjedalen ("Var hälsad de väldiga viddernas land", G. Granberg), sång för en röst och piano, 1939.
I solnedgången ("Satte jag mig på bergets kam", G. Fröding), sång för en röst och piano, 1915.
Jämtlandslåt ("Det jodlar, det leker", A.H. Preinitz), sång för röst och piano, 1908.
Kvällstankar ("Alla ljusa minnen", G. Granberg), sång för röst och piano. [Version för röst och orkester i h-moll. 1937.]
Köpmannasång (G. Granberg), sång för röst och piano, 1947.
Land, du välsignade, tag min sång (Elisabeth Björklund), sång för röst och piano, 1926. [Version för röst och orkester, Ess-dur.]
Ljusa aftonskyar (D. Fallström), sång för en röst och piano, 1915.
Midsommarnatten ("Skön är midsommarnatten", G. Granberg), sång för röst och piano, 1945.
Midsommarvaka (G. Granberg), sång för röst och piano, 1945.
Mot alla stjärnor spanar (V. Ekelund), sång för en röst och piano, 1938.
När löven falla ("Fall gyllene höstlöv", K. Hed), sång för en röst och piano, 1915.
Odd Fellow's fana ("Fana, du som oss förenar", H. Sandberg), sång för en röst och piano, 1926.
Odd Fellow's sång ("Sjung ut för all världen", M. Bergholz), sång för en röst och piano, 1940.
Skördevisa ("När liarna uppå ängarna slutat", Ejve), sång för en röst och piano, 1937.
Svana-Lillas ballad ("I fjärran land en konung dog"), sång för röst och gitarr/luta eller piano, 1951.
Svanesund ("Brant stupa bergen", T. Hultgren), sång för röst och piano.
Svensk sång ("Sverige är vårt fosterland", F. Nycander), sång för röst och piano, 1929. [Version för orkester i F-dur.]
Svenskmannasång ("Vill du fostra dig själv", T. Rydberg), sång för en röst och piano, 1940. [Version för orkester i D-dur.]
Sveriges ungdom [Landsbygdens ungdom] ("Fram kamrater!", Per Karl), sång för röst och piano, 1936. [Version för orkester i D-dur.]
Sång för Röda korset [Svenska Röda Korsets sång] ("Det famnar kring jorden", J. Torby), sång för röst och piano, 1943.
Sång på Barnens dag ("Det är fest", T. Hultgren), sång för röst och piano.
Sångaren ("Jag sjunger mig fri", S. Påhlman), för sång och piano, 1922.
Sången om moder Sverige ("Tag ifrån gamla Sverige"), sång för röst och piano (G. Granberg).
Till veteranerna. Odd Fellow-sång ("Minns du, broder", H. Sandberg), sång för röst och piano.
Timmermanssång ("På kullens topp", A. Wahlstedt), sång för röst och piano, 1936.
Ungfåglarnas visa ("Ut ifrån bo", A.T. Gellerstedt), sång för en röst och piano, 1905.
En vintervisa ("Jag sörja, jag sörja", G. Fröding), sång för en röst och piano, 1910.
Vandringssång ("Här komma vi sjungande", N. Hedström).
Visa ("Arla står jag upp", Heinrich Heine), sång för en röst och piano, 1920.
Visa ("Många tusen kronor", A.T. Gellerstedt), sång för en röst och piano, 1908.
Profan körmusik
Dagens timmar (”Morgonen ljuva”, fritt efter Liber Cantus), sång för blandad kör, 1919.
Därhemma (K. Hed), för manskvartett.
Förtröstan (”Jag är trött”, F. Sander), för manskvartett.
Här komma vi sjungande el. Vandringssång (N. Hedström), för unison kör med piano samt version för manskör, 1934.
Kantat vid invigningen av Alnö hembygdsgård (”Vågorna välva”, G. Granberg), för barytonsolo, blandad kör, damkör, fiol och piano, 1944.
Kantat vid M.P.s 25-års jubileum (”De voro så unga”, T. Ryberg). [Instrumenterad av Edward Åkerberg, 1940.]
Land, du välsignade, tag min röst. Version av solosången i Sånger för manskör, vol. 38. Ytterligare en version i Bibliotek för blandad kör, n:r 10.
Svensk sång (”Sverige är vårt fosterland”). Version av solosången i Sånger för manskör, vol. 47.
Vårt Östergötland [Ditt namn är Sverige!] (T. Hultgren), för manskör, 1931. Även i Sånger för manskör, vol. 48.
Kyrkomusik
I Herrens helgedom (”De tempel som vi bygga”, E.N. Söderberg), kantat för blandad kör, damkör, sopran och barytonsolo samt orgel eller piano, 1925. [Separat version av avsnittet Det är så ljuvt att träda i Herrens helgedom, för sopran och orgel.]
Kantat på Mikaeli-dagen (”Saliga äro de människor”), för blandad kör, damkör, barytonsolo och orgel.
Kantat vid kyrkoherdeinstallationen i Matteus kyrka den 22 okt 1950 (”Var trogen intill döden”), för blandad kör, soli och orgel.
Lovsång (”Tider växla, allt försvinner”, T. Hultgren), för blandad kör, 1931.
Långfredagshymn (”Det är så tyst”, C.D. af Wirsén), för blandad kör, 1922.
Medeltida hymn (”Det var en himlens örtagård”, J.A. Eklund), för blandad kör, 1931.