- Verktyp: Orkesterverk i en sats
- Arrangemang/bearbetning: Arrangerad för salongsorkester av Gösta Berlin 1926
- Speltid: 13 min
Instrumentering (besättning)
1*.0.1.0 / 0.1.1.0 / perc, harm, pno / str: 2*0.1.1.1
(picc, vn obligato)
Exempel på tryckta utgåvor
Köpenhamn 1926, Wilhelm Hansen 18530
Notmaterial/stämmor återfinns
Wilhelm Hansen
Litteraturhänvisning
Tegen, Martin: Midsommarvaka. Föregångare och efterföljare, i Ternhag, Gunnar & Rudén Jan Olof (red.): Hugo Alfvén - en vägvisare. Hedemora (2003). S. 104-108
Ternhag, Gunnar: Midsommarvaka - melodierna, i Ternhag, Gunnar & Rudén Jan Olof (red.): Hugo Alfvén - en vägvisare. Hedemora (2003). S. 110-112
Ternhag, Gunnar: Hugo Alfvéns Midsommarvaka i interartiell belysning, i Ternhag, Gunnar & Tillman, Joakim (red.): Hugo Alfvén - liv och verk i ny belysning. Hedemora (2012) S.91-116
Beskrivning av verket
Allegro moderato D-dur 2/4 118 takter, Più mosso 4 takter, A tempo 4 takter, Più mosso 4 takter, A tempo 87 takter, Ritardando 3 takter, Andante 99 takter, Allegretto 32 takter, Un pochino sostenuto 12 takter, A tempo 46 takter, Allegro con brio 3/4 57 takter, Un poco meno mosso 10 takter, A tempo 16 takter, Poco più mosso 10 takter, Stringendo 4 takter, Presto 11 takter, totalt 527 takter
Verkkommentar
Midsommarvaka (op. 19) anses som sinnebilden av svensk musik, men komponerades i Danmark. Sommaren 1903 vistades Hugo Alfvén (1872-1960) i Skagen på Jyllands nordspets bland konstnärer och diktare. I kretsen fanns också Marie Krøyer som senare skulle bli hans hustru. Inspirerad av miljön och umgänget komponerade han på kort tid den rapsodi som skulle bli hans mest framgångsrika orkesterverk. Men verkidén hade i praktiken legat och grott ett tag. Sommaren 1894 tecknade Alfvén upp ett antal dansmelodier vid ett bröllop i Roslagen. Denna skatt med låtar ville han på något sätt använda. Dessutom hade han behov av att i musikalisk form manifestera en muntrare personlighet än den dystre tonsättare som hans andra symfoni (1899) berättade om. Alla dessa omständigheter bidrog till Midsommarvakas korta tillkomsttid, men också till dess gestaltning.
Rapsodin bygger således på danslåtar, där den första och mest kända modifierats av Alfvén. Melodierna är medryckande och förhållandevis enkla, långt ifrån de molltyngda fiollåtar som svensk spelmansmusik brukar förknippas med. Midsommarvaka uruppfördes den 10 maj 1904 i Kungl. Teatern av Hovkapellet med tonsättaren som dirigent. Redan 1907 publicerade Wilhelm Hansen forlag partitur (13974), stämmor och klavérutdrag.
Gunnar Ternhag