Johan Wilhelm Söderman, född i Stockholm 20 juli 1808 och död 29 juli 1858 i Karlstad, var kapellmästare och tonsättare samt far till tonsättaren August Söderman. Han utbildades först som ämbetsman, innan han övergick till en musikerkarriär och blev kapellmästare vid Mindre teatern, Djurgårdsteatern och Södra teatern i Stockholm. Han skrev och arrangerade musiken till många skådespel och gav bland annat ut en del danser och operafantasier.
Liv
Tidiga år
Johan Wilhelm Söderman föddes den 20 juli 1808 i Stockholm och avlade kameralexamen vid Uppsala universitet 1828. Han arbetade sedan en tid som kammarskrivare. Det var först i vuxna år som han började studera musik och avlade organist- och kantorsexamen vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk så sent som 1837. Hans instrument verkar ha varit piano, orgel, violin och oboe, men det var som orkesteranförare han skulle göra sig ett namn inom Stockholms musikliv. Redan i samband med sin examen gjorde han kompositionsförsök med mindre kammarmusikaliska verk såsom Vals för piano tillägnad Beata Hasselquist (utgiven i Musikaliskt veckoblad, 1833, nr 17).
Teatermusikern
Precis i samband med att teatermonopolet i Stockholm upphävdes 1842 trädde Johan Wilhelm Söderman in i teatervärlden. Han engagerades vid Mindre teatern i samband med dess öppnande och fick där positionen som andre orkesterchef under Jacob Niklas Ahlström. I början av verksamheten hade teatern en stor orkester på 27 musiker. Det är lite osäkert vilken omfattning hans engagemang hade, då inte några anställningshandlingar finns bevarade förrän från 1844/45 när teatern organiserades om. Det är också känt att teatern hade ganska stora organisatoriska och ekonomiska problem under det första året, och den stora ensemblen som man hade börjat med fick minskas ned rejält. Söderman fick dock i alla fall möjligheten att pröva sina vingar som tonsättare av teatermusik redan vid invigningen 1842 med en introduktion till Prolog i anl. af Nya Theaterns invigning och uvertyren samt musik till kupletterna till komedin Pröfningen av Carl Anton Wetterbergh (”Onkel Adam”). Söderman kom under sin karriär att skriva och arrangera musiken till över 70 teaterpjäser.
Teatermusiken kom alltså att bli Södermans dominerande sysselsättning då han verkade både som musiker, orkesteranförare, tonsättare och framför allt arrangör. Från 1844 gick han över till Djurgårdsteatern, där han verkade som kapellmästare mellan 1844 och 1853. 1853 gick han vidare till Södra teatern, också där som kapellmästare.
Tonsättaren och arrangören
Som tonsättare och arrangör förberedde Johan Wilhelm Söderman musiken till en rad pjäser. Han rörde sig främst inom de komiska genrerna och skrev aldrig musik till några mer omfattande dramatiska stycken. För det mesta rörde det sig om lustspel, vaudeviller och komedier. Handlingen i majoriteten av dessa pjäser utspelade sig i samtiden och musiken baserades ofta på kända melodier. Musiken som användes kunde tas från kända sångspel eller operor av exempelvis Giacomo Meyerbeer eller Vincenzo Bellini, romanser, folkvisor, valser eller andra danser av till exempel Hans Christian Lumbye och andra kända sånger. Man använde melodierna och skrev ny text som anknöt till handlingen i pjäsen.
Det var vanligt att använda melodier som publiken kunde relatera till, vilket kunde stärka kopplingen till handlingen och skapa associationer till specifika företeelser eller händelser. Ibland valde författaren till pjäsen ut vissa melodier som Söderman sedan bara arrangerade, ibland valde han själv eller komponerade originalstycken. Annan originalmusik som Söderman producerade kunde exempelvis ackompanjera händelser på scenen eller skapa övergångar mellan olika scener. De pjäser som han fick möjlighet att skriva originalkompositioner till var framförallt de som gavs på Djurgårdsteatern och Södra teatern, där författaren och teatermannen Frans Hedberg stod bakom en betydande del av pjäserna (9 av 21).
Arrangemangen är oftast satta för femstämmigt stråk med (eller utan) sång, men Söderman skrev även sättningar för orkester (med stråk och träblås). Det förekom både solosånger, duetter, mindre ensemblestycken och körer, men sällan mer än fyra stämmor. Det rör sig om bruksmusik av tämligen enkel karaktär både i de instrumentala och vokala partierna. Instrumenten har i sångpartierna en huvudsakligen ackompanjerande funktion.
Johan Wilhelm Söderman var mycket produktiv särskilt under 1850-talet, men hans karriär blev inte långvarig. Han avled 1858 i en ålder av 50 år, varav strax under 20 ägnades åt teatern. Mycket av hans musik kom dock att användas även efter hans död.
Anne Reese Willén © 2015
Bibliografi
Dahlgren, F.A.: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737−1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773−1863 med flera anteckningar, Stockholm: Norstedt, 1866.
Hallgren, Karin: Borgerlighetens teater: om verksamhet, musiker och repertoar vid Mindre teatern i Stockholm 1842−63, diss., Uppsala universitet, 2000.
Helmer, Axel: ”Söderman, Johan Wilhelm”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 5, Stockholm: Sohlman, 1979.
Höijer, Leonard: ”Johan Wilhelm Söderman”, i: Musik-lexikon: omfattande den theoretiska och praktiska tonkonsten, biographier öfver de förnämste in- och utländske musikförfattare, tonkonstnärer och dilettanter, som med utmärkelse idkat eller befordrat denna konst, beskrifningar öfver äldre och nyare instrumenter m.m. beträffande musik samt af natur att kunna lexikaliskt behandlas, Stockholm: Abr. Lundqvist, 1864.
Jonsson, Leif och Martin Tegen (red.): Musiken i Sverige, vol. 3, Den nationella identiteten 1810−1920, Stockholm: Fischer, 1992.
Lindeberg, Hj.: Anders Lindeberg: hans liv och verksamhet, biografisk studie, Stockholm: Norstedt, 1918.
Norlind, Tobias: ”Söderman, Johan Wilhelm”, i: Allmänt musiklexikon, vol. 2, Stockholm, 1916.
Personne, Nils: Svenska teatern: några anteckningar, vol. 6, Under Karl Johans tiden 1832−1835, Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1925.
Källor
Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm.
Verköversikt
Skådespelsmusik (70-tal original/arrangemang), pianoverk.
Samlade verk
Originalkomponerad scenisk musik
Prolog med anledning av Nya teaterns invigning. Introduktion, 1842.
Pröfningen, komedi 1 akt med kupletter, av C. A. Wetterbergh. Uvertyr och musik till kupletter, 1842.
En engel från afgrunden, lustspel med sång i 4 akter, övers. av F.N. Berg, 1845.
Äfventyr på en fotresa, komedi med sång i 4 akter, bearb. av J. Jolin. Originalmusik och arrangemang.
Rosenjungfrun i Saint-Pierre, komedi med körer, kupletter och melodramer av A. Säfström. Originalmusik, 1853.
Sjömännen på landbacken, lustspel med sång i 3 akter, övers. av L. Granberg. Originalmusik, 1854.
En fru som har ledsamt, vaudevill-monolog av A. Säfström. Originalmusik och arrangemang, 1855.
Hin ondes skägg, lustspel med sång i 3 akter, bearb. av F.N Berg. Originalmusik och arrangemang, 1855.
Den nya kommendanten, tillfällighetsstycke med sång i 2 tablåer av C.W. Ouchterlony. Originalmusik och arrangemang, 1855.
Tiggarflickan eller En julafton i Blekinge, dramatisk teckning med sång i 2 akter av Axel Krook. Originalmusik och arrangemang, 1855.
Ett småstadsäfventyr, lustspel med sång av F. Hedberg, originalmusik, 1855.
Valborgsmesso-aftonen: Hvardagsbilder ur folklifvet av F. Hedberg. Originalmusik och arrangemang, 1855.
Nyårsnatten på Mosebacke, ”tillfällighetstrolleri” med sång i 1 akt av F. Hedberg. Originalmusik och arrangemang, 1856.
Upprorsmakaren eller Trägen vinner, fars med sång i 3 akter, bearb. av F. Hedberg. Originalmusik och arrangemang, 1856.
Min hustru vill så ha det, lustspel med sång i 3 akter av F. Hedberg. Originalmusik och arrangemang, 1857.
Fastlagsgillet, vaudevill i 1 akt, övers. av F. Hedberg. Originalmusik, 1857.
Tomtegubbarne, nyårsskämt med sång i 1 akt av F. Hedberg. Originalmusik och arrangemang, 1857.
Ulv i fårakläder, lustspel med sång av F. Hedberg. Originalmusik, 1857.
Ett vad, komedi med körer och kupletter i 2 akter, övers. av I.C.M. Flodman. Originalmusik, 1858.
Storvätten, lustspel med sång, bearb. av A. Blanche. Originalmusik och arrangemang, framförd först 1860.
Arrangemang för sceniska pjäser
Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen, lustspel med kör och kupletter i 2 akter av A. Blanche, 1844.
Rika morbror, lustspel med kör och kupletter av A. Blanche, 1845.
Jenny eller Ångbåtsfärden, ”dramatiserat äventyr på sjön” med körer och kupletter i 1 akt, av A. Blanche, 1845.
Jernbäraren, skådespel i 3 akter och 6 tablåer med körer och kupletter av A. Blanche.
Major von Haudegen, skämt med kupletter i 1 akt, övers. av A.E. Afzelius, 1846.
1846 och 1946, feeriskt lustspel i 2 akter och 4 tablåer, bearb. av J. Jolin, 1846.
Bröstkaramellerna, lustspel med kupletter i 3 akter, bearb. av J. Jolin, 1847.
Dukaten, lustspel med kupletter i 2 akter av A. Blanche, 1847.
En half million, lustspel med kör och kupletter i 3 akter av M. Craemer, 1847.
Friaren från Skåne, lustspel med kupletter i 3 akter, bearb. av F.N. Berg, 1847.
Hittebarnet, lustspel med kupletter i 2 akter, bearb. av A. Blanche, 1847.
Allas Onkel, dramatiskt skämt med kupletter i 2 akter av C.F. Ridderstad, 1848.
Herr och fru Tapperman, komedi med sång i 2 akter, bearb. av H. Brooman, 1848.
Symamsellerna, lustspel med kör och kupletter i 4 akter av M. Craemer, 1848.
Resan till Kalifornien, tillfällighetsskämt med körer och kupletter av C. W. Ouchterlony, 1849.
Flickorna på Söder, dramatiskt skämt med sång i 2 tablåer av A. Säfström, 1849.
Friare-resan eller Flickorna från Norr, dramatiskt skämt med sång i 2 akter, av A. Säfström, 1850.
Lilla apan, vaudeville, bearb. av A. Säfström, 1850.
Klippningshandskarne, vaudeville i 2 akter av A. Säfström, 1851.
Nipperboden, vaudeville i 1 akt av A. Säfström, 1851.
Ett herrskap som ser på rum, lustspel med sång i 2 akter, bearb. av A. Säfström, 1851.
Skolgossarne eller Examensdagen, vaudeville i 1 akt, bearb. av A. Säfström, 1852.
En straffad kurtisör, lustspel med sång i 2 tablåer, bearb. av A. Säfström, 1852.
Ett bord som dansar, dramatiskt skämt med sång i 1 akt av F. Hedberg, 1853.
Malins bröllop, vaudevillemonolog av A. Säfström, 1853.
Malins korgar, vaudevillemonolog av A. Säfström, 1853.
Aprilnarrit, vaudevillebagatell i 1 akt, övers. av J. Philipsson, 1853.
Ett äfventyr på spektaklet, lustspel med sån i 3 akter, övers. av F.N. Berg, 1854.
En midsommarnatt i Dalarne, dramatisk idyll med sång i 1 akt, efter E. Bøghs Huldrebakken i fri bearb. av A. Kloo, 1854.
Koleraspärrningen, fars med sång i 2 akter, 1854
Dunder och blixt eller Lifvet i barnkammaren, komedi med sång, bearb. av C.H. Rydberg, 1855.
Mitt andra jag, vaudeville i 3 akter, övers. av A. Säfström, 1855.
En herre som spisar en månad, lustspel med sång, bearb. av F. Hedberg, 1855.
Dagblads-annonsen, vaudeville i 1 akt, övers. av A. Säfström, 1855.
En liten stjerna, komedi med sång i 1 akt av G. de Vylder, 1855.
Oscars paraply, komedi med sång, övers. av G. Michal, 1855.
De oskiljaktige, komedi med sång i 2 akter, övers. av F. Wannqvist, 1855.
Den resande studenten eller Åskvädret, övers. av E.W. Djurström, 1855.
Som ungkarl och äkta man, lustspel med sång i 2 akter, 1856.
1856 och 1956, feeriskt lustspel med kupletter, körer och melodramer i 2 akter och 4 tablåer), bearb. av A. Blanche, 1856.
Ingenting är omöjligt för en blåstrumpa (lustspel med kupletter i 1 akt) av Hyckert, 1856.
Tre för en, vaudeville av F. Hedberg, 1856.
Den tredje, komedi med sång i 1 akt, övers. av Almlöf, 1856.
Tant Bazu eller Den högvälborna fiskköperskan, komedi med slutkupletter i 2 akter av Axel Krook, 1856.
Distraktionerna, lustspel med sång i 1 akt, bearb. av F. Hedberg, 1857.
Ett äfventyr under riksdags-utblåsningen, dramatiskt skämt med sång i 2 tablåer av M.U. Torsslow, 1857.
Kometen, dramatisk skiss med kupletter i 1 akt av C.R. Roselli, 1857.
Magisterns peruk, lustspel i 2 akter med slutkupletter, övers. av G.C. Michal, 1857.
Piano
Fantasi för piano över motiv ur operorna Profeten, Stradella, Huguenotterna, Martha och Trollflöjten.
Vals tillägnad Beata Hasselquist, utgiven i Musikaliskt veckoblad, 1833:17.