Ludvig Norman (1831-1885)

Fredrik Vilhelm Ludvig Norman, född i Stockholm 28 augusti 1831, död i Stockholm 28 mars 1885. Tonsättare och dirigent. Hovkapellmästare 1861-85. Lärare i komposition och instrumentation vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1858-61, 1868-70, 1872-75 samt 1880-82. Stiftare av Musikföreningen i Stockholm och dess ledare 1880-85. En av grundarna till Nya Harmoniska Sällskapet i Stockholm 1860. LMA

Ludvig Norman (1831-1885) var en central gestalt i svenskt musikliv från 1850-talet fram till sin bortgång. Även om samtiden inte alltid uppskattade hans initiativ, värderas Normans insatser med rätta högt i musikhistorieskrivningen. Som tonsättare, dirigent, pedagog, skriftställare och konsertarrangör bidrog Ludvig Norman kort sagt till att förnya svenskt musikliv.

Norman var stockholmare. Redan i unga år undervisades han i pianospel av Vilhelmina Josephson som var vän till familjen, senare av Theodor Stein och Jan van Boom. Norman tog också lektioner i musikteori av Adolf Fredrik Lindblad.

Han fortsatte sina studier vid Musikkonservatoriet i Leipzig, där han hade lärare som Ignaz Moscheles (piano), Moritz Hauptmann (kontrapunkt) och Julius Rietz (komposition). Intrycken från åren i Leipzig gav Norman viktiga musikaliska impulser som han efter hemkomsten arbetade för att sprida.

Tillbaka i Stockholm försörjde han som pianolärare, men framträdde också som pianist. Han skrev musikkritik utifrån den estetiska ståndpunkt han vunnit i Leipzig. 1858 blev han lärare vid Musikkonservatoriet (komposition, instrumentation och partiturläsning), en syssla han med vissa avbrott upprätthöll till 1882. Norman började dirigera Hovkapellet 1861 och utnämndes till hovkapellmästare året därpå. Som ledare för denna orkester satsade han energiskt på konsertverksamhet, detta parallellt med operaföreställningarna. Ludvig

Norman började komponera i unga år och kunde efter studieåren verka som en mycket välutbildad och för sin tid modern tonsättare. Hans produktion kom att bli omfattande och fördelad på många verktyper. Normans tre symfonier är viktiga verk i svensk symfonik, samma ställning har hans sex stråkkvartetter i svensk kammarmusik.

Norman invaldes i Kungl. Musikaliska akademien den 29 april 1853 som associé nr 54, den 19 december 1857 blev han ordinarie ledamot nr 360.

Gunnar Ternhag

Skrifter av tonsättaren

Musikaliska uppsatser och kritiker 1880-85 Stockholm (1888)
Några brev från Ludvig Norman, i Svensk tidskrift för musikforskning (1920)
Tyska brev från Ludvig Norman (1929)
Ludvig Normans brev till Ludvig Josephson: kompletterade med utdrag ur den senares självbiografi samt andra källor. 1-2. Glimstedt, H (red.). Stockholm (1931-1932)

Bibliografi

Ander, Owe: "Svenska sinfoni-författares karaktäristiska orkester-egendomligheter": aspekter på instrumentations-, orkestrerings- och satstekniken i Berwalds, Lindblads och Normans symfonier. Diss. Stockholms universitet (2000)
Bagge, Julius
: Förteckning öfver Ludvig Normans tonverk (1866)
Hedberg, Frans: Ludvig Norman, minnesteckning (Svea, 1885)
Helmer, Axel: Svensk solosång 1850-1890 (1972)
Johansson, Simon: Ludvig Normans pianomusik. Kandidatuppsats i musikvetenskap. Stockholms universitet (2007)
Karle, Gunhild: (2006). Ludvig Norman och Kungl. Hovkapellet i Stockholm 1861-90 : med flera. Uppsala (2006)
Lindgren, Adolf: Svenske hofkapellmästare (1882)
Löndahl, Tomas: Makten att begära och tvånget att försaka (Göteborgs Univ., 2003) 
—— : Makten att begära och tvånget att försaka. Tourettesyndromets betydelse för Ludvig Normans liv och verk, i Svensk tidskrift för musikforskning (2003)
—— : Ludvig Norman, i Musiken i Sverige, del 3 — Den nationella identiteten 1810-1920. Leif Jonsson & Martin Tegen (red.). Stockholm (1992) S. 351-362
Mark, Peter: Ludvig Norman, i Svenskt biografiskt lexikon, bd 27 (1990-1991)
Sanner, Lars-Erik: Ludvig Norman, studier kring en 1800-talsmusiker med särskild hänsyn tagen till hans konsertverksamhet och ungdomskompositioner. Uppsala universitet, (1955)
Verwimp, Ute: Albert Rubenson och Ludvig Norman: två studerande vid Leipzigkonservatoriet och deras verksamhet som musikkritiker i Stockholm. Uppsats i musikvetenskap. Lunds universitet (1999)
Wolf-Watz, J: artikel i Sohlmans Musiklexikon, band 4, s 752-753 (1977)

Källor

Musik- och teaterbiblioteket

Verköversikt

3 symfonier, 4 ouvertyrer, Sorgmarsch, Kröningsmarsch, Festmarsch, Musik till Nordenskjöldsfesten, Marsch över Bellman-melodier, Pianokonsert d-moll, Konsertstycke för piano och orkester, 5 stråkkvartetter, Stråkkvintett c-moll, Stråksextett A-dur, Pianosextett a-moll, Violinsonat d-moll, Fem tonbilder för violin och piano, Tio karaktärsstycken op 27 för violin och piano, Pianokvartett, 2 Pianotrior, Cellosonat, Violasonat G-dur, Tarantella för violin och piano, Svit i kanonform för två violiner, pianoverk (även för piano 4 händer), sånger med piano, "Humleplockningen" för röst och orkester, 9 kantater för kör och orkester, verk för kör a cappella, verk för manskvartett (manskör), Marsch ur skådespelet "Torkel Knutsson", musik till skådespelet "Antonius och Cleopatra"


Verk av Ludvig Norman

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 49