Claes Rendahl (1848−1926)

Claes Wilhelm Rendahl föddes i småländska Ölmstad 4 april 1848 och avled i Karlstad 12 februari 1926. Han var domkyrkoorganist, pedagog och tonsättare. Efter studier vid Kungl. Musikkonservatoriet 1867−71 (organist- och musikdirektörsexamen) var Rendahl verksam som organist, dirigent och musiklärare i Karlstad. Han räknades till sin tids främsta svenska organister och hade vissa framgångar som tonsättare. Hans insatser för den svenska kyrkomusiken har ansetts betydande. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1900.

Liv

Bakgrund och tidigt musicerande

Claes Rendahl föddes i Ölmstads socken, Småland, den 4 april 1848. Föräldrarna var organisten Lars Johan Rendahl och Anna Johannesdotter. Rendahl tillhörde en känd kyrkomusikersläkt som hade innehaft kantors- och klockartjänster i småländska och östgötska församlingar sedan 1700-talets mitt.

Sin första musikundervisning erhöll Claes Rendahl av fadern, varefter han blev elev till domkyrkoorganisten C.A. Hagström i Linköping. Efter faderns död övertog han tillfälligt dennes tjänst samtidigt som han fortsatte musikstudierna i Jönköping för den framstående organisten och tonsättaren Gustaf Wilhelm Heintze och musiksergeanten Qvarnström. Här erhöll han undervisning i orgel, piano, cello och violin, sannolikt också i musikteori. 

Studier vid Musikkonservatoriet och flytten till Karlstad

År 1867 antogs Claes Rendahl som elev vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm och fick Gustaf Mankell som lärare i orgelspel. Att Rendahls tidiga utbildning varit gedigen visade sig i att han tilläts avlägga organist- och skolkantorsexamen samma läsår som han antagits. Han fortsatte dock studierna och avlade musikdirektörsexamen 1871. Efter att ha erhållit vissa specialbetyg och spelat i olika orkestrar i Stockholm, blev Rendahl anställd som musiklärare vid både Karlstad högre allmänna läroverk och stadens folkskollärarseminarium 1873. Kort därefter blev han tillförordnad domkyrkoorganist och valdes till ordinarie på denna befattning 1877. År 1890 utsågs han till dirigent för Musiksällskapet i Karlstad.

Rendahl kom att verka i Karlstad under resten av sitt liv. Han blev en central person i staden och en dynamisk kraft i dess musikliv. Såväl den sakrala musiken som konsertverksamheten utvecklades under Rendahls tid vid domkyrkan.

Claes Rendahls rykte kom emellertid att sträcka sig utanför den värmländska residensstaden. Som organist räknades han till landets främsta. Som pedagog var han väl ansedd och gavs examinationsrätt för organist- och kantorsexamina i Karlstad. Han uppmärksammades också som tonsättare: 1884 prisbelönades hans 7 melodiska tonstycken för piano vid en kompositionstävling utlyst av Svensk Musiktidning. Senare bedömdes dessa i samma tidskrift som ”tillhörande den inhemska pianolitteraturens bästa alster under de senare åren” (1887, nr 11). Enskilda orgelverk av Rendahl publicerades i svenska och internationella samlingar.

Inflytelserik kyrkomusiker

Men det var främst genom sitt engagemang i kyrkomusikaliska frågor som Rendahl erövrade en central plats i svenskt musikliv. Han publicerade artiklar i tidningar och tidskrifter, men arbetade också praktiskt med frågorna. 1889 gav han ut en reviderad upplaga av Hæffners koralbok och på 1910- och 20-talen deltog han aktivt i de kommittéer som på Svenska kyrkans uppdrag arbetade för en reformering av kyrkomusiken. Resultatet blev bland annat 1921 års koralbok.

Vid bildandet av Svenska allmänna organist- och kantorsföreningen 1901 valdes Rendahl till dess första ordförande. För sina förtjänstfulla insatser dubbades han till Vasariddare 1897 och belönades med Litteris et artibus 1922. Till ledamot i Kungl. Musikaliska akademien valdes han 1900.

Claes Rendahl avled den 12 februari 1926 i Karlstad.

Verk

Claes Rendahls bevarade musikaliska produktion är förhållandevis liten och till största delen tillkommen före sekelskiftet 1900. Det kyrkomusikaliska engagemanget och arbetet som organist och lärare begränsade sannolikt komponerandet.

Rendahls idag kända kompositioner skrevs under tiden i Karlstad och håller sig i stort inom de ramar som musikmiljöerna där erbjöd. Samtliga verk ligger också inom Rendahls egna praktiska kompetensområden: kompositioner för orgel och piano samt vokalverk.

Pianomusik och sånger

Att Rendahl inte utvecklade sitt komponerande är beklagligt, då kompositionerna tveklöst vittnar om talang. Han besatt därtill en gedigen kompositionsteknik. Tonsättarens första publicerade verk, de nämnda sju tonstyckena för piano, är lättspelade och anpassade för amatörer, men uppvisar samtidigt en skickligt genomförd satsteknik och stilfull utformning. Stilistiskt är pianostyckena rotade i 1840- och 1850-talens tysk-skandinaviska pianomusik, men visar också på influenser från Frédéric Chopin. Någon ”nordisk ton” kan däremot inte tillskrivas musiken; också i ”Visa i folkton” (nr. 3) och ”Polska” (nr. 5) är influenserna från folkmusiken obetydliga.

Även de sju strofiska visorna på värmländsk dialekt (Sju Viser på varmlandske tongmåle) är i sin enkla utformning riktade direkt till amatörer. Här hittas också ”folkliga” tongångar, men med anknytning till samtidens populära kuplettmelodier och skillingtryck.

Musik för kyrkan

Claes Rendahls sakrala produktion är förankrad i den protestantiska tyska kyrkomusikaliska traditionen. Här förenas den tyska barockens kompositionstekniker med romantikens klangvärld. Detta är inte minst framträdande i några av orgelverken, till exempel Introduktion och fuga i Ess-dur, där tonsättaren också använder barocka ”arkaismer” såsom sekvensgångar. Kopplingarna till barockens kompositionstekniker visar sig också i att introduktionens huvudtema är en inversion av det senare fugatemat. Rendahls orgelverk ställer betydligt större tekniska krav på exekutören än pianokompositionerna och sångerna.

Stilistiskt är Rendahls musik förankrad i den tidigare romantiken, med tonsättare som Felix Mendelssohn, Robert Schumann och Niels W. Gade som viktiga företrädare. Av det senare 1800-talets strömningar står tonsättaren i stort sett opåverkad.

Dan Olsson © 2016

Skrifter av tonsättaren

De antika tonarterna: kritiska studier med särskild hänsyn till Hæffners och Josephsons koralbearbetningar /af En sanningsvän, Karlstad: eget förl. 1878.
Några ord om orgelspelet vid den allmänna gudstjänsten af En gammal organist, Karlstad: 1899.
Artiklar i tidningar och tidskrifter som Veckoblad för folkundervisningen, Pedagogisk tidskrift, Musiktidningen m.fl. (Bromander et al. 1931 s. 465).

Bibliografi

Bromander, Carl Vilhelm, Dahlman, Axel & Ander, Ernst T. (red.): ”Claes Vilhelm Rendahl”, i: Karlstads högre allmänna läroverks hävder, Karlstad: 1931, s. 463−465.
Bromander, Carl Vilhelm
: Ordinarie lärare vid Karlstads läroverk efter år 1850, Karlstad: 1931.
Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik, Uppsala: Svenska Frimurarordens Forskningsloge Carl Friedrich Eckleff, s. 308.
Lindh, N.F.: ”Claes Wilhelm Rendahl som kyrkomusiker”, i: Karlstads stifts julbok, 1930−32, s. 65−70.
Norlind, Tobias: ”Claes W Rendahl”, i: Allmänt musiklexikon, andra omarb. uppl., vol. 2, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1928, s. 341.
Sirén, Yngve: ”Tre företrädare”, Kyrkomusikernas tidning, vol. 61, nr 17, 1995, s. 339−341.

Källor

Kungl. Biblioteket, Lunds universitetsbibliotek, Musik- och teatermuseet Stockholm, Musik- och teaterbiblioteket, Uppsala universitetsbibliotek, Kungl. Musikaliska akademien (ledamotformulär nr 17)

Verköversikt

Pianoverk (7 melodiska tonstycken m.m.), sånger, vokalmusik (kantater, kyrkomusik med sångsolister, manskvartetter).

Samlade verk

Nedanstående förteckning tar endast upp de kompositioner av Rendahl som i dagsläget är registrerade på arkiv och bibliotek. I litteraturen om tonsättaren nämns ytterligare verk; Norlind (1928 s. 341) uppger t.ex. 3 kantater i Rendahls produktion. Enligt Bromander et. al. (1931 s. 465) skall kompositioner av Rendahl ha publicerats i musiktidskrifter och samlingar som Från tonernas värld (Assar), Orgelpreludier (Wideman) och Liber cantus (Kihlberg) m.fl. Dessa verkar dock inte ha registrerats som enskilda verk.

Kantater
Kantat vid S:t Carolus hundraårsfest 13/12 1906 (P.E. Ågren).
Kantat vid Skottske S:t Andreas Logen Augusts 100-årsfest i Karlstad den 30 november 1911, för soli, kör, orgelharmonium och piano (Th. Ekelund). Leipzig: C G Röder, u.å. (omkr. 1911/12).

Solosång, kör och orgel/piano

Fem liturgiska sånger för soloröster, blandad kör och orgel. Utgivna på eget förlag 1887, samt av Slite: Wessmans musikförlag, 1984. 1. Kyrie (kör), 2. Gloria (kör, solokvartett, kör med solo), 3. Sanctus (kör och solo), 4. Agnus Dei (kör), 5. Hosianna (kör och solokvartett).
Tio sånger ur Kristna högtids- och helgedagar av C.D. af Wirsén, för solosång, blandad kör och piano (eller orgelharmonium), Stockholm: Abr. Lundquist, 1891. 1. Första Söndagen i Advent, 2. Juldagen, 3. Nyårsdagen, 4. Långfredag, 5. Långfredagens aftonsång, 6. Påskdagen, 7. Pingstdagen, 8. Trefaldighetssöndag, 9. Midsommardagen, 10. Allhelgonadagen.

Manskvartetter
Hemmet, i: Sånger för mansröster, vol. 6, Stockholm: Sällskapet för svenska qvartettsångens befrämjande, 1892.
Aftonstämning (D. Fallström), i: Sånger för mansröster, vol. 21, Stockholm: Sällskapet för svenska qvartettsångens befrämjande, 1907/08.

Sånger till pianoackompanjemang

Sju Viser på varmlandske tongmåle, deckta åttå Frederik på Ransätt, å satte för bas eller baryton mä litt klerp för pian åttå C.W. Rendahl [sic.] (F.A. Dahlgren). Stockholm: Gehrmans förlag, 1891. 1. Fästmans-köpe, 2. Saras funderingar, 3. Solparasolle, 4. Jönses tankar, 5. Månses friinger, 6. Pär å Lisa, 7. Bonnspelman.
Bröllopshymn (J.L. Runeberg). Manuskript, UUB.

Orgel
Introduktion und Fuga Ess-dur, i: J. Diebold, Orgelstücke moderner Meister, vol. 4, u.å. [Också publicerad i Erland Hildén, Orgeltoner från Värmland, Trelleborg: Trumph, 1997.
Preludium och fuga e-moll, i: Claes Holmgren, Euterpe. Svensk orgelmusik från 1800-talet, Trelleborg: Trumph, 2001.
Romanze, Intermezzo, Introduction und Fuge (se ovan), i: Otto Junne (red.), Neue grössere und kleinere Orgelstücke zur Übung sowie zum gottesdienstlichen und Konzertgebrauch: unter gütiger Mitwirkung hervorragender Orgelkomponisten der Gegenwart in vier Bänden, vol. 4, Leipzig, 1924.
Meditation e-moll, i: Erland Hildén, Orgeltoner från Värmland, Trelleborg: Trumph, 1997.
Impromptu, i: N.E. & Emil Anjou, Organistens orgelalbum: originalkompositioner för orgel av nordiska mästare, Gävle: Ahlström & Cederberg, 1901.
Cantabile, Preludium, i: N.E. & Emil Anjou, Nordiskt orgel-album. Originalkompositioner för orgel af nordiska tonsättare, Leipzig: 1903.
Stämningsstunder, Leipzig: C.G. Röder (omkr. 1910).

Piano
Sju melodiska tonstycken för piano. Vid Svensk Musiktidnings täflan 1884 prisbelönta. Stockholm/Leipzig: Svensk Musiktidning/C.G. Röder, 1885. 1. Mazurka, 2. Humoresk, 3. Visa i folkton, 4. Bagatelle, 5. Polska, 6. Mazurka, 7. Scherzo.
Frid (Paix), i: Album för piano af svenske tonsättare. Stockholm: Gehrman, 1892.

Folkmusikarrangemang
Vermländska låtar, samlade af Nils Keyland och arr. för piano (eller violin) af C.W. Rendahl. Stockholm: Abr. Lundquist, 1901.

Psalmutgåvor
J.C.F. Hæffners Koralbok i sammandrag: innehållande melodier till alla den svenska kyrkans psalmer, transponerade i en efter det allmännaste röstomfånget lämpad tonhöjd, Stockholm: 1889.
Valda melodier och psalmtexter jämte utdrag ur Svenska Mässan till skolornas tjänst. C. Rendahl & N Fr. Lindh (red.), Stockholm: Palmqvist, 1912.


Verk av Claes Rendahl

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade