Hildor Lundvik (1885-1951)

Hildor Lundvik, född 6 mars 1885 i Hille, Gästrikland, död 24 januari 1951 i Stockholm, var tonsättare, kördirigent och sångpedagog. Han var utbildad vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm samt i Västerås. Dirigent för Stockholms allmänna sångförening, Stockholms sångarförbund och Bellmanskören. Som tonsättare skrev han huvudsakligen vokalmusik. Gift med Johanna Magdalena Näsman.

Liv

Studieåren

Hildor Lundvik föddes som son till kontraktsprosten Johan Vilhelm Lundvik och hans maka Hilda Nordendahl. Han inledde sina högre studier i Uppsala med att studera juridik, men fortsatte därefter med musikstudier vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm. Efter musiklärarexamen där 1912 började han 1913 arbeta som sångpedagog. 1919 avlade han organistexamen i Västerås.

De tidigaste kompositionerna daterar sig från Uppsalatiden, då Hildor Lundvik år 1909 tilldelades ett tredjepris av Sällskapet för svenska kvartettsångens befrämjande för kompositionerna ”Vägens vindar” och ”Sorg”.  Den förstnämnda hade lämnats in av signaturen ”Ventus” och den andra av signaturen ”Ipse ego”. Lundvik var då fortfarande juridikstudent och verkar ha kunnat sitt latin.

Kyrkomusiker och kördirigent

Samtidigt som Hildor Lundvik hade stora framgångar som körledare arbetade han under alla år som kyrkomusiker i Stockholm, först som tillförordnad kantor i Tyska kyrkan 1924−25, därefter vikarierande kantor i Gustav Vasa kyrka 1926−27 och som ordinarie kantor i S:t Görans kyrka från 1928 till sin pensionering 1949.

1925 efterträdde Hildor Lundvik Emil Carelius som dirigent för Stockholms allmänna sångförening och efterträddes 1928 i sin tur av tullkontrollören Axel Nylander. 1930 blev Lundvik dirigent för Bellmanskören, vilken han ledde ända fram till 1950.

Stockholms sångarförbund var en organisation för Stockholms manskörer. I deras minnesskrift framgår att Hildor Lundvik 1932 valdes till andre förbundsdirigent. Förste förbundsdirigent var sedan tidigare Bror Arrhenius. Sångarförbundet hade då omkring 35 anslutna körer med totalt ett tusental medlemmar och medverkade flitigt vid större festligheter.

1934 firades förbundets 25-årsjubileum med uruppförande av Lundviks kantat Sången den 21 maj på Skansen. Kantaten hade stor framgång, och har sedan dess uppförts många gånger. Just 25-årsjubileet räknas som den största festen i sångarförbundets historia med över 900 medverkande sångare. Firandet pågick större delen av dagen och avslutades med att operasångaren Joel Berglund framträdde. Både Hildor Lundvik och Bror Arrhenius medverkade som dirigenter. 1935 valdes Lundvik till förste förbundsdirigent.

Sångarförbundet var ett renodlat manskörsförbund, och då Stockholms kooperativa kvinnokör 1938 ansökte om inträde fick de avslag. Däremot fick de tillåtelse att använda ”sångarmössor med deras eget emblem”. Samma år gav förbundet en konsert i Köpenhamn som medförde en större förlust.

Prisad efter förtjänst

1939 medverkade förbundet vid Eriksdalshallens invigning, och Hildor Lundvik fick förtjänsttecknet i guld och briljanter. 1940 tilldelades han Litteris et artibus och avgick 1941 som förste förbundsdirigent. Under 1940-talet minskade dock anslutningen till förbundet.

I återblicken över sångarförbundets historia kan man läsa om den gravvård över Hildor Lundvik som avtäcktes 1953 på Saltsjöbadens kyrkogård, där representanter för förbundet den 14 juni lade ner en krans.

Verk

I dag är Hildor Lundvik mest känd för sin körmusik, där ”Som ett blommande mandelträd”, ”Det första vårregnet” och ”Verlaine-stämning” tillhör de oftast framförda. Av hans hand finns också kortare orkesterstycken och renodlad instrumentalmusik, men fokus ligger på vokalmusik, företrädesvis sakral. Vid sidan av körverken finns ett antal solosånger som i dag tillhör den mer okända repertoaren.

Bland hans tidigare sånger kan nämnas ”Lotusblomman” från 1915 med text av Sigurd Agrell och ”En skymningens visa” från 1920 med text av Bengt E. Nyström. Texterna verkar valda med omsorg och musiken är inspirerad. Bengt E. Nyström är för övrigt mest känd för psalmtexten ”Som sådden förnimmer Guds välbehag”.

Till Lundviks senare produktion, som mestadels är tillkommen på 1930-talet, hör ett antal strofiska sakrala sånger präglade av enkelhet. Exempel på dessa sånger är ”Än en dag”, ”Helgsmålsringning” och ”På rosor gå vi fram”, samtliga publicerade 1939 och med text av Ida Granqvist. I jämförelse med tidigare tillkomna profana sånger verkar både de pianistiska och de sångliga kraven vara betydligt lägre ställda.

I november 1921 recenserade Wilhelm Peterson-Berger ett häfte pianostycken av Lundvik, och skrev att enskilda avdelningar av hans musik är ”melodiskt klara” och erinrar om Emil Sjögren. Hans musik har också senare beskrivits med termer som ”romantisk” och ”impressionistisk”.

Iwa Sörenson von Gertten © 2016

Bibliografi

Edholm, Dag: S:ta Cecilias tjänare. Om kyrkomusikens utövare i Stockholm under fem århundraden, Sköndal: Edward Vincents orgelstiftelse, 2002, s. 52, 66, 194.
Stockholms sångarförbund, bildat år 1909: [en återblick vid 50- årsjubileet], Stockholm, 1959.
Uddholm, Alf: Från ärkebiskop till fakir. Gävles Vasaskola och dess elever under fem sekler (1557-1990) : Gevalienses, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1996, s. 149.
Val, Ana: Expressiveness in choral conducting and its influence on the choir,  masteruppsats, Luleå tekniska universitet, 2013, s. 24.
Vasa akademihttp://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/1900-1924.html
Wallner, Bo: ”Hildor Lundvik”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 4, Stockholm: Sohlman, 1977, s. 388.

Verköversikt

Orkesterverk (Liten svit, Två elegiska melodier), kantat (Sången), kammarmusik, pianomusik, sånger, körverk.

Samlade verk

Verkförteckningen baseras på kataloguppgifter, vilka i flera fall är ofullständiga vad gäller besättning. Verk i förteckningen kan därför vara felaktigt kategoriserade.

Orkester

Liten svit.
Två elegiska melodier.
På slåtterkalas, för salongsorkester. Nils Axberg, 1920.

Blandad kör a cappella
Nocturnes, 1938.
Det första vårregnet ("Som ett nät av svarta spindelvävar", Vilhelm Ekelund). Till Axel Nylander och Stockholms radiokör. Nordiska musikförlaget, nr 854.
Som ett blommande mandelträd (Pär Lagerkvist). Nordiska musikförlaget, nr 855].
Två andliga sånger till texter av Sven Lidman, op. 43, 1935. 1. Du som är min Herre, 2. Min själ är en blomma.
Liv och oförgänglighet (Psaltaren 114:6). Till Håkan Ljunge. Nordiska musikförlaget, 1969.
På rosor gå vi fram, op. 47:1, 1939.
Helgmålsringning (Ida Granqvist), op. 47:2, 1939.
Än en dag (Ida Granqvist), op. 47:3, 1939.
Musik (V. Ekelund), op. 49:1, 1946.
Verlaine-stämning (”Det regnar över staden”, V. Ekelund). Till Kurt Atterberg. Nordiska musikförlaget, nr 1635.

Violin och piano
Intermezzo, op. 45:1.
Romance pour violin et piano par Hildor Lundvik. Nordiska musikförlaget, nr 1039.

Piano
I skymningen, fyra melodier för piano av Hildor Lundvik. Abr. Lundqvist, 1912.
Stämningar: 3 pianostycken, op. 6. Abr. Lundqvist, nr 4190.
Improvisationer: tre pianostycken, op. 24. 1. Prélude (till Gunnar Boberg), 2. Nocturne (till Maggie Näsman), 3. Improvisation (till Gottfrid Boon). Svala & Söderlund, 1921.
Höstmelodier, op. 28:1-4. Skandinaviska musikförlaget, 1922.
Romance pour piano, op. 20. Ernst Rolfs musikförlag, 142.
Miniatyrer för piano, op. 34. Gehrman, 1930.

Soloröst, blandad kör och orkester
Sången, op. 40, 1939.

Damkör med el. utan piano

Sov i sommarsus. op. 31:1, 1923. [Även för soloröst med orkester.]

Manskör a cappella
Höst (E. Blomberg). Till Martin Lidstam och KFUM-kören. Gehrman, 1944.
Margit (”Jag har lätt att dansa”, B.E. Nyström), tryckt i Svenska kvartettsången, s. 71.
Marsvår (“Nu blomma alla hagar”, V. Ekelund).
Nämner du Sverige (J. Coldén), 1946. Tryckt i Kvartett-biblioteket, nr 254.
När löven falla (“Fall, gyllne höstlöv”, K. Hed). Tryckt i Sällskapet för kvartettsångens befrämjande, hft 46, nr 5.
Sista strålen (“Nu glider sista strålen”, F. Hedberg). Tryckt i Sällskapet för kvartettsångens befrämjande, hft 46, nr 6.
Skogen sjunger (B.E. Nyström), 1945. Tryckt i Sångarförbundet, samling fyrstämmiga sånger, del 2, s. 68-69.
Sommarnatt (”Stjärnorna står oberört klara”, K. Lannby). Sällskapet för kvartettsångens befrämjande, hft 49, s. 6-7.
Stillhet (B.E. Nyström). Tryckt i Svenska kvartettsånger, s. 75.
Sång till Stockholm (”Du är oss alla kär”, G. Fant). Elkan & Schildknecht, 1938.
Vid ässjorna (”Där flammar en eld där vi stå”, B. Bergman). Till Stockholms arbetarsångförening. Gehrman, 1934.
Vind i rågen (B.E. Nyström). Tryckt i Svenska kvartettsånger, s. 69.
Visa (”Det är någon som tänker på mig”, G. Hede). Tryckt i Kvartett-biblioteket, nr 154.
Vår längtans land (Hj. Nilsson). Elkan & Schildknecht.
Vårnatten (B.E. Nyström). Svenska kvartettsånger, nr 73.
Än en dag (I. Granqvist). Nordiska musikförlaget, 1939.
Över dina händer lutad (A. Österling). Gehrman. Tryckt i Svenska kvartettsånger, nr 67.
Kantat vid Stockholms sångarförbunds 25-årsjubileum (A. Lund), 1934.

Röst och piano
Två andliga sånger till texter av Sven Lidman, op. 43, 1935. 1. Du som är min Herre, 2. Min själ är en blomma.
Jag kysser dig / Ich küsse dich (B. Nylander). Abr. Lundqvist, nr 4670.
Margit (”Jag har lätt att dansa”, B.E. Nyström), 1915. Gehrman, nr 2086.
Sommardofter (”Se mörka mot himmelen furorna stå”, B.E. Nyström). Abr. Lundqvist, nr 4229.
En sommartrall (”Hej kamrater, nu gå vi fram”, V. Hagqvist), upptecknad av Victor Landberg, arr. av Hildor Lundvik. Abr. Lundqvist, 1915.
Vaggvisa (”Sov i sommarsus”), op. 31:1. Elkan & Schildknechtm nr 408.
Lotusblomman (S. Agrell). Carl Johnn’s musik, 1914.
En skymningens visa (B.E. Nyström). Till Erik Melander, 1920. Elkan & Schildknecht.
Berceuse (“Sjung du vägens hvinande vind”, B.E. Nyström), op. 16:1. Elkan & Schildknecht, EC 154.
Og atter ser jeg (Wilhelm Krag), op. 16:2. Elkan & Schildknecht, EC 155.
En skymningens visa, op. 21:1, 1918
Du sover blott (”Du är ej död”, B. Nylander), op. 21:2. Elkan & Schildknecht, EC 103. Tryckt i Sång-album, s. 28−29.
Jag tror (A.M. Roos), op. 31:2. Elkan & Schildknecht, EC 409.
Musik (”Så ljust, så blitt”, V. Ekelund), op. 49:1.
Mörk, röd och blond. Nordiska musikförlaget, 1916.
Sov i sommarsus (W. Hagqvist). Till Magdalena. Elkan & Schildknecht, EC 408.
Vårvisa (”De komma, de komma, de vingade skaror”, J.L. Runeberg). Abr. Lundqvist, 1907.
Hyllningssång (”Hör du, huru rymden sjunger”). Elkan & Schildknecht.
På rosor gå vi fram (I. Granqvist). Nordiska musikförlaget, 1939.
Helgmålsringning (I. Granqvist). Nordiska musikförlaget, 1939.
Skogen sjunger (B.E. Nyström). Gehrman, 1944.
Det är en ros utsprungen, melodi från 1400-talet arrangerad av Hildor Lundvik. Nordiska musikförlaget, 1168.
O, du härliga, arrangerad av Hildor Lundvik. Nordiska musikförlaget, 1943.

Hildor Lundvik publicerade populärmusikaliska verk under pseudonymen Klang-Johan. Under denna pseudonym rymdes ibland också textförfattaren Johan Coldén (f. 1883).

Populärmusik
Månskensvalsen (H. Lundvik)
Te’ stadsjäntera, e fin vals af Klang-Johan, 1917.
Ljusterö-valsen för piano av Klang-Johan. Abr. Lundqvist, nr 4840.
Torparglädje, bondvals (med text) för piano af Klang-Johan, 1916.
Nu ä dä messommar. Bondvals med text av Klang-Johan (J. Coldén). Nils Axberg, 1916.
I sommarkväll. Bondvals med text av Klang-Johan (J. Coldén). Svala & Söderlund, 1922?
Solskensvalsen, vals av Klang-Johan. Elkan & Schildknecht, EC 148.
På slåtterkalas, hambo med text av Klang-Johan. Nils Axberg, 38.
Sommarregn, vals för piano av Klang-Johan, text av Svarta Masken. Carl Johnn’s musik, 1922.
Sista svängen, vals för piano av Klang-Johan, text av Svarta Masken. Carl Johnn’s musik, 1922.
Fleckeras hambo, av Klang-Johan, op. 6. Nils Axberg, nr 43.
Månskensvalsen, med text av Klang-Johan. Elkan & Schildknecht, EC 180.
Resan till Samoa eller Han som meta’ laxöring i en å invid Härnösand. Sjömansvals av Klang-Johan (C. Möller). Elkan & Schildknecht, 1924.
Gamla minnen, sångvals av Klang-Johan (J. Coldén). Skandinaviska musikförlaget, 1920.
Grönköpingssocietetens vals, av Klang-Johan. Elkan & Schildknecht, 1917.
Ålandsflickan, sångvals af Klang-Johan. Skandinaviska musikförlaget, 1920.