Nils Eberhard Lovén (1846−1925)
Nils Eberhard Lovén föddes i Lund 15 januari 1846 och dog 17 februari 1925 i Landskrona och var verksam som organist, musiklärare, tonsättare och skribent. 1879 tog han organistexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm och 1882 utnämndes han till musikdirektör. Därefter ägnade han sig åt studier i Berlin för Philipp Spitta och Friedrich Bellermann samt kompositionsstudier för Friedrich Kiel. Lovén var musikföreståndare vid Södra Skånska Infanteriregementet 1882−96 samt musiklärare och organist i Landskrona 1888−1912.
Det Lovénska hemmet − en borgerlig salong
Nils Eberhard Lovén, son till medicinprofessorn Nils Henrik Lovén och hans hustru Ulrika Elisabeth Liljewalch, föddes den 15 januari 1846. Han växte upp i den så kallade Lovénska gården på Mårtensgatan i Lund. Gården hade fadern köpt 1844 och hemmet präglades av ett flitigt musicerande från moderns och syskonens sida. Familjen ägnade sig särskilt åt sång och körsång och hade nära kontakt med den lundensiska körmiljön. Hemmet utvecklades till en borgerlig salong där inte minst framträdanden av manskvartetter, ofta med Nils och hans bröder med vänner, blev ett stående inslag. Nils började tidigt spela piano och sedan även orgel och violoncell. Ett starkt musikminne som han erinrade sig var när Lunds universitets fäktmästare och tillika Otto Lindblad-sångaren Gustaf Nyblæus kom på besök och sjöng Mozart-arior.
Musikintryck i den lundensiska studentmiljön
Hösten 1854 började Nils i skolan och hade där bland andra Nils Möller och Nils Lundborg som sånglärare. Som skolelev blev Nils tillsammans med brodern Fredrik två av de fyra korister som sjöng psalmer från orgelläktaren i domkyrkan i samband med högmässor och begravningar. De första violoncellstudierna bedrev Nils under ledning av universitetskapellmästaren och domkyrkoorganisten Wilhelm Theodor Gnosspelius och han kom snart att uppträda i diverse kapell med kopplingar till universitetet. Repertoarerna dominerades av Haydns, Mozarts och Beethovens kvartetter och symfonier.
1864 startade Lovén tillsammans med en del kamrater en manskvartett vilken gjorde en mängd framträdanden. 1867 tog han studentexamen och året därpå skrevs han in vid Lunds universitet − in medias res − just då universitetet skulle fira 200-årsjubileum. Med anledning av jubileet deltog han i en mängd kör- och orkesterframträdanden. Under sin lundatid komponerade han en del kantater som framfördes i samband med högtider och fester. Han arbetade som bibliotekstjänsteman på universitetsbiblioteket och våren 1876 flyttade han till Stockholm för studier vid Musikkonservatoriet. 1879 tog han där organistexamen med betyg även i violoncellspelning, kontrapunkt och instrumentation samt musikens historia och estetik.
Musikdirektör, organist och tonsättare i Landskrona
Tillbaka i Skåne verkade han under åren 1881−84 som sånglärare på Hvilans folkhögskola, strax utanför Lund. 1882 utnämndes han till musikdirektör och åren 1882−96 var han musikföreståndare vid Södra Skånes infanteriregemente. Under tidigt 1880-tal bedrev han också universitetsstudier i Berlin för musikhistorikern Philipp Spitta och musikforskaren Heinrich Bellermann samt studerade komposition för tonsättaren Friedrich Kiel.
I januari 1888 tillträdde han en tjänst som organist i Landskrona och musiklärare på läroverket i samma stad. Han komponerade under denna tid ett antal verk för blandad kör och orgel samt kantater, exempelvis då man firade 100-årsjubileet av kyrkan i Landskrona 1888 (till text av Selma Lagerlöf) och när Landskronas nya allmänna läroverk invigdes 1897. Lovén engagerade sig i planeringen av Landskronas musikundervisning och i dess kulturhistoria, något som bland annat mynnade ut i ett tvåbandsverk om stadens historia. 1904 erhöll han medaljen Litteris et artibus och 1912 gick han i pension från organist- och lärartjänsten. I en samtida karaktäristisk beskrevs Lovéns kompositionsstil enligt följande: ”Lovén älskar de klassiskt rena linjerna, de väl utarbetade och genomförda motiven. Fugastilen intresserar honom särskilt och den möter man också i en mängd av hans kompositioner. All ’futurism’ är honom motbjudande”.
Nils Eberhard Lovén avled i sitt hem den 17 februari 1925 efter en längre tids sjukdom.
Henrik Rosengren © 2015
Skrifter av tonsättaren
Luigi Cherubini. Musik-litterär skizz, i Lunds weckoblad, 1883.
Symfoni såsom musikalisk konstterm; musikhistoriska anteckningar af N.E. Lovén, Lund, 1892.
Landskrona under svenska tiden : Historiska anteckningar, bd 1 och 2−3, Landskrona, 1908−09.
Ny svensk koralbok, utgifven af Preben Nodermann och Fr. Wulff: ställd i kritisk belysning, Malmö: förf, 1912.
Bidrag till Landskronas läroverks historia, Landskrona, 1915.
Musikminnen från hemmet, skolan och universitetet, i Under Lundagårds kronor: Minnen upptecknade af gamla studenter. Ny samling, Lund: Gleerupska universitets-bokhandeln, 1921, s. 254−281.
Bibliografi
Gillingstam, Hans: Lovén, släkt, i: Svenskt biografiskt lexikon, bd 24, Stockholm: Svenskt biografiskt lexiokon, 1982−84.
”Musikdirektör Lovén 75 år”, Landskronaposten, 15 januari 1921.
”N. E. Lovén”, Landskronaposten, 18 februari 1925.
Lundholm, Lennart: Musiken i Landskrona: en kortfattad översikt från 1300-tal till 1990-tal, Landskrona: L. Lundholm, 1995.
Morin, Gösta: "Lovén, Nils Eberhard", i: Sohlmans musiklexikon, vol. 3, Stockholm: Sohlman, 1951, s. 712.
Verköversikt
Orkesterverk (2 uvertyrer), kammarmusik (3 stråkkvartetter), pianoverk, sånger, orgelverk, körverk (bl.a. kantater).
Samlade verk
Med några få undantag finns samtliga förtecknade verk som autografer på Lunds universitetsbibliotek
Orkestermusik
Lustfärden för solo, körer och stråkorkester, 1869.
Ouverture till "En sommardag vid Ringsjön", uppförd vid "kungliga taffeln" å Akademiska Föreningen i Lund d. 27/9 1882, blås- och stråkorkester, 1882.
Introduktionsmarsch vid Lutherfesten vid Lunds universitets fest den 10/11 1883, blås- och stråkorkester, 1883.
Victoria-polonaise tillegnad H.K.H. kronprinsessan Victoria vid kronprinsparets besök i Lund, blås- och stråkorkester, 1886.
Vår nya fana, marsch [ofullst.], blås- och stråkorkester, 1884.
Ouverture, blås- och stråkorkester, 1884.
Hulda-mazurka, blås- och stråkorkester, 1885.
Svenska folksången (O. Lindblad), blås- och stråkorkester, 1885.
Suite i Ess-dur, blås- och stråkorkester, 1885 1. Impromptu [autograf saknas], 2. Gavotte [autograf saknas], 3. Menuetto [autograf saknas], 4. Un moment mélancolique, 5. Finale un peu pêle-mêle.
Invigningsmarsch, blås- och stråkorkester, 1893.
Jubileumsmarsch 27/5 1893, blåsorkester.
På försök, marsch, blåsorkester.
Solo för klarinett med stråkorkester.
Kvartett för mansröster, piano och stråkorkester.
Orkesterarrangemang
Heil Dir im Siegeskranz, blås- och stråkorkester, 1884.
Kong Christian stod ved høien mast, blåsorkester, 1884.
Svenska melodier, blås- och stråkorkester, 1887.
Kammarmusik
Stråkkvartett F-dur, 1896.
Stråkkvartett G-dur, 1898.
Stråkkvartett D-dur, 1909.
Piano
Impromptu, Fröken Westman aktningsfullt tillegnad, 1871.
Till henne, 1883.
Linnéa Borealis, Bland ljung och mossa i djupa skogen, 1907.
Kjäresta gök, som gal uti fjerran.
Natten på sjön.
Röst(er) och piano
Blomstervignetter af Wilh. Bergsøe:
Häfte 1. Fyra sånger vid piano, 1876. 1. Viol, 2. Hvid Anemone, 3. Blaa Anemone, 4. Gyldenlak.
Häfte 2. Fyra qvartetter á capella, 1877−79. 1. Aakande, 2. Lind, 3. Døvnelde, 4. Stolt Henrik.
Häfte 3. Tre sånger vid piano, 1878−81. 1. El, 2. Birk, 3. Baeverasp.
Häfte 4. Fyra qvartetter á capella, 1880−81. 1. Nuphar, 2. Hvidtjørn, 3. Asters, 4. Hyld.
Penséen (P.D.A. Atterbom), 1876.
Till lilla Olga, 1877.
Slumra! ("Slumra stilla, ljuft i nattens", F. Sander), 1877.
A Elle. Le jour de départ, 1879.
De gamle, (H.H. Hallbäck) ur Kantat vid promotion i Lund 1880, solokvartett, 1880.
Er hat mir geküsst (O. v. Redwitz), 1884.
Reden ist Silber (O. v. Redwitz), 1884.
Abschied/Trennung (C. v. Herloszsohn), 1885.
Lied von Gruppe ("Die Rosen und die Nelken und Flieder und Jasmin"), alt, baryton och piano, 1885.
För sent ("Jag vandrade ensam i skogen", G. Meyer), 1885.
Klokkeblomst ("Vid jeg er Skovens og Markens Uhr"), 1887.
Vid grafven, Sv. ps. 275 v. 8−9, ("Stilla komma"), kvartett, 1916.
Somnar jag in med blicken fäst på stjärnornas strålande skara (J. Tengengren, Sv. nya ps. 450), kvartett, 1919.
Följ mig! ("På hafvets stråt").
Mit laengselssuk har ei sa langt at vanke, duett med piano.
O, visste han blott hvad jag tänker.
I en ung flickas dagbok.
Tre sånger ur Olof Tyste (H. Hallbäck). 1. Serenad på sjön, 2. Svalan, 3. Riddarns bröllopsdag.
Vid sista glaset, sång och piano, trio.
Aurikel, kvartett.
Bön om frid, kvartett och piano.
Pilgrimen, sång och piano.
Damkör a cappella
Klostergården, kvartett för fyrstämmig damkör, 1904.
Manskör a cappella
Drömmen, manskvartett, 1876.
Sångargåfvan, manskvartett, 1877.
Dryckesvisa, manskvartett, 1879.
Serenad till den, så vidt jag vet, obenämnda qvartetten ("Hytten er lukket"), manskvartett, 1882.
Sparfvens dröm ("Med huvudet under vingen", "Fjalar", pseud. för C. Östergren), manskvartett, 1882.
En sång för Dig jag vill sjunga, manskvartett, 1884.
Requiem, manskvartett, 1896.
I månskenet (H. Sätherberg), manskvartett.
Hur det sjöd i solvarmt sinne (A. U. Bååth), manskvartett.
Ur kantaten den 20 Sept. ("Vike fjärran från vår rund Hvardagslifvets strider"), manskvartett.
Kyrie eleison, manskvartett.
Herre du som ljuset breder (A. U. Bååth), manskör.
Das Lied ("Es lebt in der Stimme des Liedes ein treues"), manskvartett.
Requiem, manskvartett.
Blandad kör a cappella
Sörj ej (H. Sätherberg), kvartett för blandade röster, 1876.
Trio, sopran, alt, baryton, 1877.
Den lilla visan ("Liten tärna sjunger så. För en stjärna i det blå"), sopran, alt, baryton, 1877.
I Hagaparken ("Lätta skuggor fram"), kvartett för blandade röster, 1877.
Den sköna dalen (H. Sätherberg), sopran, alt, baryton, 1878.
Till afton det lider, sv. ps. 454 v. 1, blandad kör, 1878.
Långt bort! ("Du innerligen kära", E. Bäckström), blandad kör, 1878.
Gudabesök ("Förr i Mamreslunden"), blandad kör, 1878.
En morgon i naturen, blandad kör, 1878.
Lied von Novalis ("Mit den Tönen kommt das Sehnen"), blandad kör, 1885.
Davids ps. 130 v. 1−2, barytonsolo och blandad kör, 1914.
Vid skördevespern 1919, sv. ps. 401 v. 4, blandad kör, 1919.
Vid vigsel (J. L. Runeberg), blandad kör.
Höstvisa ("Nordanvinden börjar sjunga"), sopran, alt, baryton.
Manskör och piano
Vid August och Augusta Kjellanders silfverbröllop d 20/6 1870 (D. Kjellander), manskvartett med pianoackompanjemang, 1870.
Damkör och orgel
Davids ps. 21, v. 14. 4de Böndagen. Damkör och orgel, 1910.
Davids ps. 5, v. 2−3. Botdagen. Damkör och orgel, 1912.
Davids ps. 86, v. 10−12. 2dra Böndagen. Damkör med solo och orgel, 1912.
Blandad kör och piano/orgel
Davids ps. 86, v. 10-12. 2dra Böndagen. Partitur. Blandad kör med solo och orgel, 1912.
Davids ps. 117. 3dje Böndagen. Blandad kör och orgel, 1913.
Fogeln, blomman och källan. Solo, blandad kör och piano.
Davids ps. 5, v. 2-3. Botdagen. Blandad kör och orgel.
Davids ps. 21, v. 14. 4de Böndagen Blandad kör och orgel.
Orgel
Preludium G-dur, 1878.
Fughetta, 1884.
Sorgmarsch, 1895.
Mosaikfantasi, 1901.
Postludium F-dur, 1913.
Postludium Dess-dur, 1913
Davids ps. 130, v. 1–2, 1914.
Postludium F-dur, 1914.
Sv. ps. 17, Tron, 1916.
Utgångsmarsch, 1916.
Till skioptikonbilder ur den heliga historien.
Requiem.
To Preludier og Fugaer.
Preludium A-dur.
Första adventssöndagen, marsch.
Fosterländsk festmarsch. Motto: "Kom, låt oss pröfva på!".
Röst och orgel
Collecten på Juldagen, solo och orgel, 1896.
Sv. ps. 571, v. 11 ("Omhägna med nattliga friden"), duett och orgel, 1900.
Vid invigning av Landskrona kyrkas nya orgelverk d 24 april 1904, sång till orgel, 1904.
Barnens sång vid Kung Oscar II:s bår, unison sång och orgel, 1907.
Davids ps. 4, v. 9 ("I frid vill jag lägga mig ned"), barytonsolo och orgel, 1914.
Davids ps. 4, v. 9 ("I frid vill jag lägga mig ned"), altsolo och orgel, 1914.
Tro ("När åt den stilla kyrkogården"), solo och orgel, 1916.
Fredagsbönen den 17 aug 1919, solo och blandad kör, 1919.
Orgel och andra instrument
Introduction vid Neess'ska bröllopet, orgel och mässingssextett, 1901.
Sorgmarsch, orgel och mässingssextett.
Övriga körverk
Kantat uppförd på Akademiska Föreningen i Lund med anledning av att professor C. J. Schlyter blivit juris jubeldoktor (W. Lidström), 1870.
Kantat vid Akademiska Föreningens i Lund halfsekelfest den 1 december 1880. Solo, kvartett, körer och stor orkester, 1880.
Vid promotionsfesten i Lund 1880 (H.H. Hallbäck). Solo, kvartett, körer och stråkorkester.
Kantat vid Lunds universitets fest med anledning av Kronprins Gustavs och Kronprinsessan Victorias förmälning 1/10 1881, 1881.
Kantat vid invigningen av det nya universitetshuset i Lund d. 27/9 1882, 1882.
Kantat vid Landskrona kyrkas 100-årsfest (S. Lagerlöf). Solo, körer, orgel och orkester, 1888.
Kantat vid invigningen af Landskrona nya läroverkshus d. 11 sept 1897 (E.G.F. Olbers). Solo, kör och orkester, 1897.
Kantat vid invigning af Folkskolehus d. 16/2 1904. Solo, körer, orkester, 1903.
Kantat sjungen vid Minnesgudstjänsten i Landskrona kyrka d 14 mars 1913 (N. E. Lovén). Solo, kör.