Felix Körling (1864-1937)
Felix Körling föddes 17 december 1864 i Kristdala, Kalmar län, och avled 8 januari 1937 i Halmstad. Han var musiklärare, organist och dirigent. I Halmstad var han med om att grunda stadens orkesterförening och körsällskap, och han var en central gestalt i Halmstads musikliv i flera decennier. Många av Körlings kompositioner och arrangemang gjordes direkt för dessa sällskap. För eftervärlden är Körling ihågkommen framför allt för sina barnvisor som hör till den svenska klassiska repertoaren för barn.
Liv
Felix Körling tillhörde en musikersläkt. Han föddes den 17 december 1864 i Kristdala, Kalmar län, som son till August Körling (1842−1919), musiklärare, organist och tonsättare. August Körling var i sin tur son till organisten Sven Magnus Körling. Felix Körlings bror Sven (1879−1948) verkade i Göteborg som organist, musiklärare och tonsättare. Sonen Einar Körling (1897−1965) skulle komma att driva musikförlag i Stockholm.
Felix Körling växte upp i Ystad. Efter läroverksstudier bedrev han studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm, där han avlade organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamen 1886. Åren 1887−88 var han verksam som organist i Skåne, men från och med 1889 var han bosatt i Halmstad, där han hade tjänst som musiklärare vid läroverket. Samtidigt var han i nästan femtio år kantor och organist i en av stadens kyrkor. 1896 ingick han äktenskap med Ellen Elisabeth Sundin.
För Halmstads musikliv blev Körling en viktig förnyare och inspiratör. Han deltog i grundandet av Halmstads orkesterförening och var också initiativtagare till Halmstads körsällskap, vars dirigent han var. En stor bredd utmärker hans musicerande − han anordnade både uppskattade kyrkomusikaftnar och folklustspel, till de senare skrev han både text och musik.
Körlings samlingar av barnvisor har blivit klassiska. Från 1910 och framåt gav han ut nio samlingar med egna barnvisor. Inte minst de lockande illustrationerna till visorna (av bl.a. Hilding Nyman och Aina Masolle) bidrog till samlingarnas popularitet. Generationer av barn har minnen av Kisse-Misse-Måns, Snipp-Snapp-Snorum och de andra samlingarna. Visorna sjöngs i både skolor och svenska hem på 1930-, 40- och 50-talen och flera av visorna har senare tagits in i nya sångsamlingar.
Körling var en erkänt skicklig pedagog och introduktör av musik, inte minst för barn. På 1930-talet producerade han en serie radioprogram för barn, där också barn medverkade. I samarbete med lärarna Frans Erlanson och Axel Österberg publicerade han flera skolsångböcker. Sångboken, till exempel, blev skolsångböckernas bästsäljare och kom i 16 upplagor mellan åren 1928 och 1952.
Felix Körling avled i Halmstad den 8 januari 1937.
Verk
Körlings tidigaste tonsättningar utgörs av solosånger och musik till skådespel. Den sceniska musiken tycks ha fångat honom alltmer och mellan 1912 och 1926 skrev han fyra operetter, flera folklustspel och sagospel. Operetten Guldgruvan, till egen text, hade premiär i Stockholm 1912 och dirigerades då av Körling själv. Han skrev också libretton till sina operetter Sommarflirt (1913) och Jockeyen (1918), medan den kände operettsångaren Carl Barcklind skrev librettot till Rubber (1917). Både Rubber och Jockeyen spelades med framgång i både Stockholm och Göteborg med Körling som dirigent. Han skrev flera folklustspel, av vilka Egna torvan blev en succé. Även När Bengt och Anders bytte hustrur spelades flitigt på friluftsteatrarna och filmades två gånger, 1925 och 1950.
Några större orkesterverk komponerade inte Körling, även om orkestersatser ingår i flera av hans sceniska verk. Däremot arrangerade han en del av sina sånger och pianostycken för orkester eller mindre ensembler. Hans pianostycken utgörs av valser, marscher och kortare karaktärsstycken i nationalromantisk anda.
Främst ägnade han sig åt den vokala musiken − solosånger, körsånger och barnvisor. De många solosångerna är enkelt melodiösa − många har karaktären av visa − med genomarbetad pianostämma. Flera av sångerna har stått sig genom åren och tagits in i sångböcker av olika slag. Den mest kända är ”En glad trall” (”Där gingo tre jäntor i solen”) till text av Gustaf Fröding. Den bearbetade Körling själv för både blandad kör och manskör. Den spreds också i tryck på kontinenten och såldes i stora upplagor. Som ett kuriosum kan nämnas att melodin användes som turkisk nationalsång under en period! En annan omtyckt sång, ”Ann-Marie”, bearbetade Körling för både orkester och manskör med tenorsolo. Verken för kör har Körling säkerligen skrivit i första hand för sina egna körer. Körsångerna är till karaktären lyriska eller skämtsamma, ofta hållna ”i folkton”.
Till de nio samlingar med barnvisor som Körling gav ut mellan åren 1910 och 1932 skrev han både text och musik. Motiven är hämtade från barnens egen värld. Dockor, bilar och flygmaskiner (nymodighet då!) samsas med djur av alla slag. Flera av visorna är uppbyggda som små scener där barnen kan spela olika roller. Som inslag finns också olika ljud och läten som barnen kan härma. Visorna är försedda med ett relativt enkelt pianoackompanjemang för att kunna spelas i hemmen. Några har gång på gång tagits in i nyare sångsamlingar och därmed sjungits av åtskilliga generationer, t.ex. ”Hurra för vintern” (”Nej se det snöar”), ”Den vresige Lasse” och ”Om ’ja’ fick fem öre” (ur Kisse-Misse-Måns), ”Tomtegubben som hade snuva” (ur Wia-Wua-Wampa), ”Det var en gång ett gammalt fult och elakt troll” (ur Trill, Trall, Trull) och ”Har du sett min lilla katt” (ur Snipp-Snapp-Snorum).
Märta Ramsten © 2014
Skrifter av tonsättaren
Körling, Felix: Låt oss sjunga! 45 sånger för skolkör eller blandad kör / arrangerade av Felix Körling, Stockholm, 1933.
Erlanson, Frans, Felix Körling och Axel Österberg: Sångboken. Sånger för skolan, Stockholm, 1928.
−−−: Körsångboken. En-, två- och trestämmiga sånger för läroverk, lärarinneseminarier och andra högre skolor, Stockholm, 1929.
−−−: Vår sång, Stockholm, 1929.
−−−: Småbarnens sångbok, Stockholm, 1931.
Bibliografi
Hedwall, Lennart: "Felix Körling." Svenskt biografiskt lexikon, bd 22, 1977−79.
Koch, Christina: "Sjung med oss, pappa!: om Felix Körling och Körlingska notsamlingen på Kungliga biblioteket." Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven. 2011, s. 196−211.
Morin, Gösta: artikel i Svenska Män och Kvinnor, bd 4, Stockholm: Bonniers förlag, 1948, s. 397.
Percy, Gösta: artikel i Sohlmans musiklexikon, bd 4, Stockholm, 1977, s. 238.
Verköversikt
4 operetter (Guldgruvan, Sommarflirt, Rubber, Jockeyen), 7 folklustspel och sagospel, scenmusik (4 skådespel), verk för orkester (orkestersviter), Canzonetta för violin och piano (äv. för violin & ork.), , pianomusik, orgelmusik, 2 kantater, 50-tal sånger (några äv. bearb. för röst och orkester), körmusik (15 sånger för blandad kör, 28 sånger för manskör), 9 samlingar med barnvisor.
Samlade verk
Många verk finns i tryck, framför allt pianostycken, vokalmusik och barnvisesamlingar, andra finns enbart i autograf (jfr verkförteckning i Sv. Biografiskt Lexikon, Körling och arkivförteckning www.ediffah.org, Felix Körling, Kungl. Biblioteket). Ordningen är kronologisk för verk med årtal, annars alfabetisk.
Scenisk musik
Lars Gathenhielm, folklustspel (C.R.A. Fredberg), 1910. Manuskript i KB.
Guldgrufvan, operett i 3 akter (FK). Uppförd i Stockholm 1912. Manuskript i KB, partitur och stämmor.
Egna torfvan, folklustspel (FK). Uppförd i Stockholm 1913.
Sommarflirt, operett (FK). Uppförd i Stockholm 1913. Manuskript i KB.
Prinsessan Snövit, sagospel (N. Krook). Uppförd i Göteborg 1914
När Bengt och Anders bytte hustrur, folklustspel (FK). Uppförd 1916. Manuskript i KB.
Rubber, operett (C. Barcklind efter Mannen med monokeln av Gunniver). Uppförd i Göteborg 1917. Manuskript i KB.
Jockeyen, operett (FK). Uppförd i Stockholm & Göteborg 1918.
Peppar och kryddnejlikor, folklustspel (FK). Uppförd i Stockholm 1922. Manuskript i KB.
Kärlek och hönseri, folklustspel (FK). Uppförd i Stockholm 1925. Manuskript i KB.
Den som gapar över mycket, sångpjäs för barn, 1925.
Vem vet, folklustspel (FK). Uppförd i Stockholm 1926.
Vem är vem?, folklustspel (FK). Uppförd i Stockholm 1926. Manuskript i KB.
Musik till skådespel
Dansen på Koldinghus, scenmusik (H. Drachmann). Uppförd i Stockholm 1900. Partitur i Musik- och teaterbiblioteket.
Elga, scenmusik (efter Grillparzer av G. Hauptmann), komponerad och delvis arrangerad. Uppförd i Göteborg 1906.
Gamla goda tiden, scenmusik, arrangemang (Stockholmsbilder efter A. Blanche m.fl.). Uppförd i Göteborg 1908.
Lars Gathenhielm, scenmusik (C.R.A. Fredberg). Uppförd i Göteborg 1909.
Orkesterverk
Causeri − Liebesgespräch för orkester. Manuskript partitur och stämmor i KB.
En sommarlåt. Manuskript partitur och stämmor i KB.
Legionernas marsch för stor orkester. Manuskript partitur och stämmor i KB.
Svit för orkester ur musiken till Dansen på Koldinghus.
Svit för orkester ur musiken till Lars Gathenhielm.
Tre sånger för orkester. 1. Du kära melodi 2. En höstdag 3. Sommarkväll.
Violin och piano
Canzonetta 1911. Även för orkester. Manuskript partitur och stämmor i KB.
Pianoverk
Den käraste sagan, vals, 1909.
I sommartider, sex melodier, 1910. 1. På vandring 2. I björkhagen 3. På insjön 4. Bland ängsblommorna 5. Månskens-svärmeri 6. Midsommarafton.
Katarina, marsch, 1912. Även för orkester.
Nämndemansvals, melodi från Värmland, 1911.
Reflexer, sex melodier, 1929. 1. Reflexer 2. Lantlig dans 3. Petite valse 4. Romantique 5. Bagatelle 6. Vågglitter.
Tre trallande pojkar, marsch, 1910. Även för orkester.
Valse boston öfver populära melodier, 1915.
Ninon. Manuskript i KB.
Pastorale à la "Gluntarna". Manuskript i KB.
Tre trallande jäntor. Manuskript i KB.
Värmlandsdans. Manuskript i KB.
Orgelverk
Postludium, 1897. Manuskript i KB.
Kantater
Frimurarkantat för tenor- och barytonsoli, manskör och orkester.
Julkantat för soli, blandad kör och orgel. Manuskript i KB.
Till min faders minne, kantat för sopran- och barytonsoli, blandad kör och orkester.
Åminnelsekantat, Davids 103 Psalm, för bl. kör och orgel. Manuskript i KB.
Kantat 1905 för manskör a cappella. Manuskript i KB.
Kantat vid S:t Johanneslogen "Oscars" sekelfest den 1 dec. 1920 (Nils Flensburg), för soli, kör och stråkkvartett. Manuskript kopia i Musik- och teaterbiblioteket.
Två röster och piano
Äktenskapsfrågan, duett (G. Fröding). Manuskript i Musik- och teaterbiblioteket.
Sex duetter för sopran och alt eller tvåstämmig kör och piano (FK), 1904.
Sjung, duett (E. Westberg), 1909.
Röst och piano
En glad trall (G. Fröding), 1905.
Serenad (FK), 1905 Vårjubel (FK), 1905.
Blåklockorna (J. Oterdahl), 1906.
En litten låt om vårn (FK), 1906.
Kattfötternas visa (J. Oterdahl), 1906.
Maskrosornas visa, duett (J Oterdahl), 1906.
En sommarlåt (FK), 1907.
Fanjunkar Berg (E.A. Karlfeldt), 1907.
Liten, min själ är sjuk (P. Norden), 1907.
Vandringssång (A. Ljungman-Silfverstolpe), 1908.
Den käraste sagan (FK), 1909.
Smaasange, 1909.
Sång vid Sveriges handelsresandeförenings 25-års-fest ("Klippans son"), 1909.
Det skymmer (FK), 1910.
Skolgossarnes flaggsång ("Klippans son"), 1910.
Tuppen (FK), 1910.
Två hallandsvisor (M.E. Ankarloo), 1910. När sol går ned på lummen hed, Ola Bengtssons flamma.
En sommarpolkett (FK), 1911.
Grisen och hönan (FK), 1911.
Anne-Marie (FK), 1912.
Dansvisa (FK), 1912.
Den glade trumpetaren (FK), 1912.
Den käraste sagan (FK), 1912.
Hembygden (N.E. Hildestrand), 1913.
Hopplihå! (FK), 1913.
I drömmarnes land (FK), 1913.
Min egen hjärtevän (FK), 1913.
Ljuft var det dock! (FK), 1914.
Lyft mig (E. Lundberg), 1914.
Under de ljusa lindar (G.D. Scholz), 1914.
De glada damerna (FK), 1915.
Serenaden (FK), 1915. Även för orkester.
Önskningar, 1915.
Min duva, mitt allt, min dyra! (J. Inge), 1919.
Min första flamma (FK), 1919.
Säg, minns du? (A. Hallner), 1919.
En skymningens visa (B.E. Nyström), 1920.
Han skall bli min hjärtans kär, visa i folkton (FK), 1922.
En spelmanssaga, ballad i folkton (FK), 1924.
Se'n har jag ej frågat mera (J.L. Runeberg), 1924.
Ett var mig nog (FK), 1926.
Halland (Ernst Svensson), 1929.
En sommartrall (FK), 1933.
Två visor (O. Stjerne), 1964: Te Mårten, Når de lir emot vår.
Blandad kör
En litten låt om vårn (G. Fröding), 1906.
Vår (A. Strindberg), 1908.
'En glad trall (G. Fröding), 1909.
Hej björkelöv! Polska med sopransolo (FK), 1926.
Ringen, vackra klockor, ringen (C.R.A. Fredberg), arrangemang av Margits visa ur Lars Gathenhielm, 1926.
En sommarmarsch (FK), 1927.
I sommartider (FK), 1927.
Bohusläns sång (E. Evers), 1928.
Hembygden (N.E. Hildestrand), 1928.
Den gyllene stunden (G. Ullman), 1932.
Danslek, arr. av en visa ur Egna torfvan, 1933.
Hopplihå! (FK), 1933.
Lockfågeln (FK), arrangemang av en visa ur Egna torfvan, 1933.
Dans i sommarkväll, potpurri på svenska folkdanser, 1934.
Våran katt (Mark), 1936.
Manskör
En glad trall (G. Fröding), 1906.
En litten låt om vårn (G. Fröding), 1906.
En sommarlåt (FK), 1907.
Vandringssång (A. Ljungman-Silfverstolpe), 1907.
Den svenske Celadons klagovisa (G. Fröding), 1908.
Vår by (J. Bromé), 1908.
Berceuse (B.E. Nyström), 1909.
Skogsfantasi (FK), 1909.
Det skymmer (FK), 1910.
I vårstormars tid (D. Fallström), 1910.
Kungen i Yvetot (Beranger), 1910.
Det dagas (FK), 1913.
För hem och härd (M. Bolander), 1913.
Hembygden (N.E. Hildestrand), 1913.
I vårtider (FK), 1913.
Vildfågel (O. Brund), 1915.
Det red en jungfru (V. von Heidenstam), 1916.
Där står två rosor (FK efter G. Bachmann), 1916.
Jag drömde, visa, m barytonsolo (FK), 1916.
Kan man tro! (FK), 1916.
Oho! (G. Fröding), 1916.
Sångarhälsning (FK), 1917.
Vid stranden (FK), 1917.
En skymningens visa, med barytonsolo (B.E. Nyström), 1918.
Sol över Sverige (O. Siren), 1918.
Sveriges flagga (K.G. Ossian-Nilsson), 1919.
Anne-Marie, med tenorsolo (FK), 1923.
Min sorg är en smed (O.J. Bierbaum), 1923.
Våren kommer (FK), 1924.
Barnvisesamlingar (text och musik av Felix Körling)
10 roliga barnvisor. Stockholm: Gehrmans musikförlag, 1910. 1. En vintervisa 2. Anders Lasse och hans gris 3. Vaktparaden 4. Stinas pepparkaks-soldat 5. Karl skall jaga 6. En morgon i hönsgården 7. Majas vaggvisa för dockan 8. Fröken Kissekatt och herr Max von Tax 9. Häst och automobil 10. Tre modiga skräddare.
Kisse-Misse-Måns och andra visor. Göteborg & Stockholm: Åhlén & Åkerlunds förlag, 1913. Illustration av Hilding Nyman. 1. Kisse-Misse-Måns 2. Lille Lasse spelar 3. Om "ja" fick fem öre 4. Till pepparkakslandet 5. Sommarsång 6. Snögubben 7. Kalaset 8. Ett äventyr 9. Fiskafänget 10. Syltburken 11. Hej hopp, i gröna hagen 12. Krigarhären 13. Trummor, trumpeter! 14. Stackars lilla fågelungen 15 Hurra för vintern!.
Wia-Wua-Wampa, en indianvisa och 14 andra barnvisor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund, 1915. Barnens stora julkalender. Illustration av Hilding Nyman. 1. Via-vua-vampa 2. En liten fiol 3. Dockorna ha tvätt 4. Nu ska vi gymnastisera 5. Hans och Greta 6. Tomtegubben som hade snuva 7. Katten och sparven 8. Dockan är sjuk 9. Mitt lilla lamm 10. Hararne och Karo 11. Mobilisering 12. Menageriet 13. Slädpartiet 14. Julpolska 15. Kväll.
Nicke-Nacke och andra visor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund, 1919. Illustration av Aina Masolle. 1. Nicke-Nacke 2. Nu är det vår 3. Pelles dröm 4. Dragoner 5. En strid i hönsgården 6. Tre män i en båt 7. Rosengull 8. Min docka ska' på bal 9. Jo, så går det 10. Plocka svamp 11. Flygmaskinen 12. Tomtens julfunderingar.
Trill, Trall, Trull och andra visor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund, 1924. Illustration av Hilding Nyman. 1. Trill, Trall, Trull 2. Hurra, nu kommer våren 3. Vill ni veta 4. En vandringslåt 5. Vi ha lov! 6. Leka skola 7. Min bil 8. Precis som i sagan 9. Det var en gång. . . 10. Den vresige Lasse 11. Gubben och gumman som alltid grälade 12. Till jultomten.
Ulla, Tulla och Rulterulla. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1928. Illustration av Greta Lundén. 1. Majstången 2. Födelsedagen 3. Plocka blåbär 4. Den olydige Anders 5. Hopp, min pålle! 6. Blomsterklockorna 7. Ulla, Tulla och Rulterulla 8. Vi har skridskolov 9. Pull, pull! 10. Nu är det vinter! 11 Kan du dansa?.
Hantverkets visor. Eskilstuna: Öberg & Son, 1929. Illustration av A.W. 1. Bagaren 2. Muraren 3. Målaren 4. Skräddaren 5. Smeden 6. Snickaren 7. Sotaren.
20 nya barnvisor. Stockholm: Nils-Georges musikförlag, 1930. 1. Ankans visa 2. Mopsen Karo 3. Hos urmakaren 4. Herr Kuckeliku 5. En spelman spelar 6. En majvisa 7. Kafferepet 8. Allting på tok 9. Hönsefar och Hönsemor 10. Kopparslagaren 11. Lilla kissen min 12. Trädgårdsmästaren har bråttom 13. Mjölnarens visa 14. Vår kära tupp 15. Råttan 16. I skogen 17. Göken 18. Nu är julen här 19. Julklockorna 20. Skolungdomens flaggsång
Snipp-Snapp-Snorum. Stockholm: Körlings förlag, 1932. Illustration av Hilding Nyman. 1. Snipp Snapp Snorum 2. Motorbåten 3. Krocketspelet 4. Födelsedagskakan 5. Det är sommar 6. Vi ska campa 7. Stjärnor 8. Har du sett? 9. Fyrverkeriet 10. En visa året runt 11. En katt över vägen 12. Vår julgran.
