Olof Åhlström (1756-1835)

x

Olof Åhlström (1756-1835) är allra mest bekant som innehavare av privilegiet att trycka noter. Genom honom utgavs bland annat Musikaliskt tidsfördrif (1789-1834), Skaldestycken satta i musik (1790-1823), musiken till Fredmans epistlar och sånger (1790-95) samt Traditioner af swenska folk-dansar (1814), samtliga musikhistoriskt betydelsefulla tryck.

Men notutgivning var bara en av Olof Åhlströms sysslor. Han föddes i Vårdinge och fick sin första musikaliska skolning av socknens organist. I Stockholm undervisades han från 1772 av Ferdinand Zellbell i den då nybildade Musikaliska akademien. 1777 blev han organist i Maria Magdalena kyrka, från 1792 samma arbete i Jakobs kyrka. Den egentliga försörjningen hade Åhlström emellertid som ämbetsman vid Krigskollegium. Han började sin karriär där 1779, utnämndes till krigsråd 1805.

Parallellt med dessa arbeten var Olof Åhlström verksam som tonsättare och skapade musik inom flera genrer. Genom bekantskap med Anna-Maria Lenngren och andra framstående skalder kunde han komponera sånger som via hans tryck fick spridning. Han skrev också kammarmusik (klavérverk, verk för klavér och piano), en kantat och musik för scenen (bl a komedin Den bedragne Bacchus). Åhlström deltog också i arbetet med att reformera psalmsången genom att komponera koraler och utge en koralbok (1832).

Gunnar Ternhag

Bibliografi

Berggren, Ulf: Kognitiva strukturer i Olof Åhlströms sonater. Nutida teorier för analys av satstekniska konventioner i komposition av wienklassisk musik, i STM-online, 2001
Dillmar, Anders: "Dödshugget mot vår nationella tonkonst." Haeffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning. Diss. Lund (2001), s. 453-460.
Hedwall, Lennart:
 Bellman i de gustavianska musikkretsarna, i Bellmansstudier. Samling 23, 2009, s. 13-33
Hillbom, Gunnar: En visans brytningstid: kring den Åhlströmska epoken i svenska viskonstens historia, i Årsskrift / Kungl. Musikaliska akademien. 1989 (1991), s. 55-91
Malmros, Bernt
: Många bäckar små: den mångsysslande "ton-siaren" Olof Åhlström, i Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven. 2011, s. 60-79
Svensson, Sten & Ysander, Lars: Olof Åhlström - svensk tonsättare och frimurarbroder, i Frimureriska tonsättare och Frimurerisk musik. Uppsala (2006) S. 67-73
Tegen, M
: Den åhlströmska sångrepertoaren 1789 - 1810 , i Svensk tidskrift för musikforskning, 1983
—— : Den åhlströmska sångrepertoaren. Tillägg och rättelser , i Svensk tidskrift för musikforskning, 1988
Wiberg, Albert: Olof Åhlströms musiktryckeri: dess uppkomst och verksamhet under den gustavianska tiden. Stockholm (1949)
Wiberg, Albert: Striden om Olof Åhlströms musiktryckeriprivilegium. Stockholm (1952)

Källor

Karlstads stadsbibliotek (avd. Stifts- och läroverksbiblioteket), Musik- och teaterbiblioteket, Frimurare-orden Stockholm, Skara stifts- och landsbibliotek, Linköpings stadsbibliotek (avd. Stiftsbiblioteket), Kalmar stadsbibliotek (avd. Stifts- och läroverksbiblioteket), Karlshamns museum, Lunds universitetsbibliotek

Verköversikt

Sånger, kammarmusik, kantat till invigningen av Gustaf III:s staty 1808, komedin Den bedragne Bachan, etc

Samlade verk

Skådespelsmusik – enligt Dahlgren 1866
Den bedragne Bachan, komedi med sång och dans av Gustaf III. Bollhuset, Kungl. Teatern, Arsenalsteatern 1879-1809
Eremiten eller Fadershjertat, skådespel med sång i 3 akter av Kotzebue, musik av Åhlström m fl. Djurgårdsteatern 1807-1830
Frigga, opera i 1 akt av C G Leopold. Kungl. Teatern 1787-1792
Tanddoktorn, komedi med sång i 3 akter av C G Nordforss, musik av Åhlström m fl. Arsenalsteatern 1800-1825, m fl uppsättningar


Verk av Olof Åhlström

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade