Olof Åhlström (1756-1835)

Olof Åhlström föddes 14 augusti 1756 i Vårdinge, Södermanland. Han kom till Stockholm 1772, där han bodde fram till sin död 11 augusti 1835. Han var organist, pianist, tonsättare och musikförläggare. Åhlström var organist i Maria kyrka 1776−92, därefter i Jacobs kyrka till 1835. Han startade ett nottryckeri med förlag 1783. Han var anställd i Krigskollegium 1779−1824 och utnämndes till krigsråd 1804. Åhlström invaldes i Kungl. Musikaliska akademien 1785 och var direktör för dess undervisningsverk 1803−05. Han komponerade mer än 200 sånger, skrev kammarmusik och pianostycken, teatermusik, kyrkomusik och ceremonimusik.

Liv

Bondsonen Olof Åhlström föddes på en gård nära Näsby gods i Vårdinge socken i Södermanland. I den lokala kyrkan lärde han sig spela orgel och i godsets drängstuga lyssnade han till traktens spelmän. Endast 15 år gammal kom han till Stockholm där han 1772 blev elev i orgelspel vid Musikaliska akademiens undervisningsverk med Ferdinand Zellbell d.y. som lärare.

Redan som tjugoåring blev Åhlström organist i Maria kyrka. Där stannade han till 1792, då han utnämndes till organist i Jacobs kyrka, en tjänst han behöll till sin död. Många av hans samtida uppskattade hans orgelspel och hans improvisationer omtalas som ”sköna, smältande och ljuva”. Men det fanns även kritiska röster som inte tyckte om hans efterhärmande av sjöslag och åskväder. Åhlström lär även ha varit en framstående pianist och han gav flera konserter. Enligt en annons skulle han i december 1795 vara solist i sin egen pianokonsert − konserten är tyvärr förkommen. Åhlström, som invalts i Frimurarorden 1779, var under några år ”Directeur och Föreståndare för Ordens Capell” och ledde de konserter som gavs till förmån för Frimurarbarnhuset.

1779 antogs Åhlström som kammarskrivare i Krigskollegium, där han slutligen befordrades till krigsråd 1804. Han stannade kvar i kollegiet fram till 1824.

År 1785 valdes han in i Kungl. Musikaliska akademien. Han anlitades ofta som expert i kyrkomusikaliska frågor och fick i uppdrag av akademien att sammanställa en koralbok (utkom 1832). Under åren 1803−05 var han direktör för akademiens undervisningsverk.

Musikförlaget och musiksamlingarna

Åhlström hade sinne för affärer och kombinerade sin verksamhet som tonsättare med att 1783 öppna ett nottryckeri (graverade noter) med musikförlag. Det var det enda nottryckeriet i landet och Åhlström lyckades förhindra etablering av eventuella konkurrenter genom att 1788 söka och få direkt av Gustaf III det ensamma privilegiet att trycka noter för 20 år framåt. Privilegiet, som förlängdes fram till 1823, omfattade de sista fem åren endast notgravyr. Åhlström byggde upp ett eget distributionsnät ute i landet för försäljning av sina nottryck; i Stockholm använde han sig av stadens boklådor.

Åhlström utgav inte endast egna verk på sitt förlag, utan flera andra samtida tonsättare, både utländska och svenska. Han var den första som samlade, musikaliskt redigerade och utgav Carl Michael Bellmans Fredmans epistlar och Fredmans sånger (1790−91). De flesta av hans egna sånger och även flera av hans smärre pianostycken ingick i de två serier han utgav på sitt förlag: ”Musikaliskt tidsfördriv” (1789−1834) och ”Skaldestycken satta i musik” (1794−1823). På kyrkomusikens område samarbetade Åhlström med Johann Christian Friedrich Haeffner i Swenska mässan med därtill hörande svar och sånger … (1799) och Svensk choralbok (1820). Han gav även ut en egen koralbok: ChoralBok i Öfverensstämmelse med Svenska Församlingars vanliga sång (1832). Barndomens folkliga musik släppte han aldrig och tillsammans med Arvid August Afzelius samlade han in och utgav Traditioner af Swenska Folk-dansar (1814−15) med melodiuppteckningar från större delen av landet, där Åhlström sannolikt bidragit med flera stycken från sitt hemlandskap Södermanland.

Verk

När Olof Åhlström 1787 ombads komponera musiken till operan Frigga var det första gången en svensk tonsättare fick ett sådant uppdrag. Operans libretto var skrivet av Carl Gustaf af Leopold efter en pjäs av Gustav III och temat var fornnordisk mytologi. Verket framfördes endast några få gånger. Möjligen var det innehållet som inte föll i publikens smak, för den visserligen inte dramatiska musiken var ändå behaglig i en pastoral, ganska enkel wienklassicistisk stil. Större succé gjorde Åhlströms andra opera, Tanddoktorn. En lättsam uvertyr i italiensk stil, sångbara melodier med ”verklig charme” − här kom viskompositören Åhlström till sin rätt − gjorde verket populärt och det spelades i allt 80 gånger på Kungl. Teatern fram till 1829. 

Det ingick självklart som en del i organisttjänsten att spela improvisationer och komponera gudstjänstmusik. Av Åhlström finns elva kantater för kyrkoåret för soli, kör och piano bevarade och även ett antal koraler. De senare var mycket uppskattade av hans samtida för sin ”lyckliga smak” och ansågs skapa den rätta känslan av andakt. För Frimurarorden skrev Åhlström ceremonimusik. Det kunde vara musik för enskilda tillfällen som parentationer över avlidna medlemmar, men han skrev även musik till ordens stora högtidsdag den 2 mars. Den ritualmusik för mansröster och instrumentalensemble som infördes i Frimurarorden under åren 1800−01 är komponerad av Åhlström och är ett av hans mest bestående verk. Det användes ännu så sent som på 1980-talet i ordens svenska loger.

De första trycken från Åhlströms officin innehåller instrumentalverk skrivna av honom själv. Hans op. 1 och 2 består av sammanlagt sju sonater för piano och violin. De är på många sätt tidstypiska: det är pianot som står i centrum, violinen är endast en beledsagare. Stilmässigt är de relativt homogena, hållna i en galant stil med ganska standardiserade fraser och intervallföljder som ger ett behagligt melodiskt flöde. Detta är bruksmusik som skulle spelas i de borgerliga salongerna som kvällsnöje. Det samma gäller för pianosonaterna (op. 3:1−3 och op 4:1−3). I op. 3 träder läraren Åhlström fram; verket är tillägnat hans elev kronprinsen. Stilmässigt är dessa pianosonater mera wienklassicistiska även om op. 4 har en viss elegant rokokoton. De präglas dock fortfarande av ett lättsamt melodiskt flöde som för tanken till det gustavianska sångspelet. Åhlström skrev ytterligare tre pianosonater som är mera genomkomponerade och knappast tänkta för amatörer. Han var ingen nyskapare i genren, utan en duktig hantverkare som behärskade den dåtida kompositionstekniken.

Åhlström fortsatte att skriva smärre stycken för piano och dessutom blev en pianoskola publicerad 1803 − den första i sitt slag i landet − resultatet av hans erfarenhet som musiklärare. Men från slutet av 1780-talet ägnade han sig först och främst åt att komponera visor. Visan hade tidigare under 1700-talet bestått av muntligt traderade melodier som ständigt försågs med nya texter, men mot slutet av seklet uppstod ett nytt visideal. Sångernas specialkomponerade musik skulle ”motsvara ordens innehåll”; i den strofiska visan genom sångbarheten i melodin, medan texten i de genomkomponerade sångerna av balladtyp gärna fick framhävas genom en mera deklamatorisk stil.

Åhlström skrev mera än 200 visor och sånger. Texternas innehåll varierade mycket, här finns rena dryckesvisor, ämnen som kärlek och vänskap förekom flitigt, så även naturskildringar och dikter om saknad och ensamhet. Texterna var skrivna av samtida kända författare: Johan Henric Kellgren, Frans Michael Franzén, David Valerius, Michael Choraeus, Charlotte Cederström och, inte minst, av Åhlströms svägerska, Anna Maria Lenngren. Det finns en klar utveckling i Åhlströms sångproduktion från de mera enkla, strofiska visorna, där ackompanjemanget endast stöder sånglinjen och är rätt osjälvständigt, till de genomkomponerade sångerna och mera dramatiska balladerna, där ackompanjemanget har en egen melodisk utveckling och samverkar med det deklamatoriska i texten. Visorna präglas av melodisk charm och de genomkomponerade sångerna kan enligt Martin Tegen rentav visa sig vara ”mästerlig”. 

För Olof Åhlström var och förblev den borgerliga salongen hans främsta scen; det är svårt att här skilja tonsättaren från musikern, han var sitt eget bästa samkonstverk.

Veslemøy Heintz © 2015


Bibliografi

Berggren, Ulf: Kognitiva strukturer i Olof Åhlströms sonater. Nutida teorier för analys av satstekniska konventioner i komposition av wienklassisk musikSTM-online, 2001.
Dillmar, Anders: "Dödshugget mot vår nationella tonkonst." Haeffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning, diss. Lund, 2001, s. 453−460.
Hedwall, Lennart:
 Bellman i de gustavianska musikkretsarna, i Bellmansstudier, samling 23, 2009, s. 13−33.
Hillbom, Gunnar: En visans brytningstid: kring den Åhlströmska epoken i svenska viskonstens historia, i Årsskrift / Kungl. Musikaliska akademien, 1989 (1991), s. 55−91.
Malmros, Bernt
: Många bäckar små: den mångsysslande "ton-siaren" Olof Åhlström, i Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 2011, s. 60−79.
Nisser, Carl:Svensk instrumentalkomposition 1770–1830, Stockholm: Gothia, 1943.

Svensson, Sten & Ysander, Lars: Olof Åhlström − svensk tonsättare och frimurarbroder, i Frimureriska tonsättare och Frimurerisk musik. Uppsala, 2006, s. 67−73.
Tegen, Martin: Den åhlströmska sångrepertoaren 1789 − 1810, i Svensk tidskrift för musikforskning, 1983.
−−−Den åhlströmska sångrepertoaren. Tillägg och rättelser, i Svensk tidskrift för musikforskning, 1988.
Wiberg, Albert: Olof Åhlströms musiktryckeri: dess uppkomst och verksamhet under den gustavianska tiden, Stockholm, 1949.
−−−: Striden om Olof Åhlströms musiktryckeriprivilegium, Stockholm, 1952.

Källor

Karlstads stadsbibliotek (avd. Stifts- och läroverksbiblioteket), Musik- och teaterbiblioteket, Frimurare-orden Stockholm, Skara stifts- och landsbibliotek, Linköpings stadsbibliotek (avd. Stiftsbiblioteket), Kalmar stadsbibliotek (avd. Stifts- och läroverksbiblioteket), Karlshamns museum, Lunds universitetsbibliotek

Verköversikt

2 operor (Frigga, Tanddoktorn), teatermusik, 1 solokonsert (pianokonsert, förk.), kammarmusik (7 violinsonater), pianomusik (9 sonater, ca 20 småstycken), orgelmusik, körmusik (musik för Frimurarorden, Kantat vid avtäckningen av Gustav III:s staty 1808), sånger (ca 200 för röst och piano), kyrkomusik (kantater för kyrkoåret, koraler).

Samlade verk

Operor 
Frigga.
Tanddoktorn.

Skådespelsmusik
Den bedragne Bachan
De begge Crispinerna eller Tvillingbröderna
Eremiten eller Fadershjertat

Orkestermusik
Konsert för piano [förkommen].

Vokalverk för solist/solister och/eller kör med orkester
"Framträden älskade, Sorgliga minnen ..." [Kantat vid avtäckningen av Gustav III:s staty 1808].
Musik till [Frimurar-]Ordens stora Högtidsdag den 22 martii.
"Kom rena vänskap ..." [Musik till Andra graden i Frimurarorden].
Ritualmusik [Frimurarorden].
"Sverige känn din frihets styrka ...".
Trio med Chor och Solo Rösten [för Frimurarorden 1802] ("Du som Millioners dyrkan vunnit ...").
Vid Parentationen öfver Konung Carl XIII då de högst uplyste Bröderne sluta krets ... ("Gud helig, Skapare! ...").

Vokalverk för solist/solister och/eller kör med orgel
Sång till Konungen [för Frimurarorden].
Sång för de fattiga [för Frimurarorden].
Parentationsmusik för Herr Överste Baron Gyllengranats begravning.

Vokalverk för solist/solister och/eller kör med piano
Kantater för kyrkoårets högtidsdagar
Andeliga sånger ... ("Evige! Evige! Evige! ...").
Jul-dagen ("På Sions murar hvilken ...").
Påsk dagen ("Dunkla skuggor omge oss ...").
Påsk dagen ("Att smädelse och död ...").
Jul-dagen ("Ur nattens hvila väckt ...").
Michaeli dag ("Kom! För min fotapall ...").
Nyårsdagen 1801 ("En tidrymd öpnad ...").
Jul-dagen ("Med hjertats lof till dig ...").
Pingst dagen ("Till Himlars härlighet ...").
Påsk dagen ("Förtjust jag sjunger ...").

Musique vid Parentationer uti F.M.O [Frimurarorden] ("Du tusend werldars själ ...").

Manskvartetter med varierande accompagnemang 
"Stormen lugnat, åskan tystnat ...".

Vokalverk för solist med orgel och cello
Musique upförd i St: Jacovi Kyrka Påskdagen 1799 ("Hvad bilder för min Syn ...").

Vokalverk med orgel
Gethsemane. "Hör Syndaträl, hör till!" [koral].
"Fader wår som från det höga" [koral].
"I! som idag med heta tårar" [koral].
"Vad gör att hjertat hemligt lider" [koral].

Kammarmusik
Trois sonates pour le clavecin avec l'accompagnement d'un violon ad libitum. 1. Sonat för piano och violin (ad libitum) C-dur op. 1:1, 2. Sonat för piano och violin (ad libitum) F-dur op. 1:2, 3. Sonat för piano och violin (ad libitum) A-dur op. 1:3.
Quatre sonates pour le clavecin avec l'accompagnement d'un violon. 1. Sonat för piano och violin B-dur op. 2:1, 2. Sonata för piano och violin C-dur op. 2:2, 3. Sonata för piano och violin d-moll op. 2:3, 4. Sonata för piano och violin Ess-dur op. 2:4.

Pianoverk
Sonat i D-dur op. 3:1. 
Sonat i F-dur op. 3:2.
Sonat i Ess-dur op. 3:3.
Sonat i Ess-dur.
Sonat i Ess-dur.
Sonat i D-dur.
Sonatin i B-dur op. 4:1.
Sonatin i G-dur op. 4:2.
Sonatin i C-dur op. 4:3.

Allegretto A-dur.
Allegretto C-dur.
Allegro F-dur.
Andante A-dur.
Andante B-dur.
Andante B-dur.
Andante G-dur.
Andanto con moto G-dur.
Andante grazioso af Pihlman med Variationer A-dur.
Andante grazioso af Nauman med Variationer C-dur.
Andantino A-dur.
Bagatelle, Intermezzo g-moll.
Introduction c-moll.
Marche C-dur.
Marche c-moll (2 st.).
Marche d-moll.
Marche Ess-dur.
Marche F-dur.
Moderato af Åhlström, varierad af Grenzer C-dur.
Pastorale G-dur.
Polonoise C-dur.
Rondeau F-dur.
[Sats C-dur].
[Sats d-moll].
[Sats Ess-dur].
[Sats G-dur].
[Sats g-moll].
Thema af Boccherini med Variationer G-dur.
Thema med variationer C-dur.
Thema med Wariationer Ess-dur.
Thema Varié c-moll.
Traditioner af swenska folk-dansar.
Två menuetter. 

Pianoskolor
Små Claver Stycken för Nybörjare.
Några Underrättelser jemte Öfnings Exempel och Lätta Stycken i alla tonarter för Begynnare uti Klavér Spelning.
Underrättelser jemte Öfnings Exempel och Lätta Stycken i alla tonarter för Begynnare uti Klavér Spelning. 2. uppl.
Fortsättning af Underrättelser jemte Öfnings Exempel och Lätta Stycken i alla tonarter för Begynnare uti Klavér och Forte Piano Spelning, 1819.

Orgel
Adagio G-dur.
Animoso d-moll.
Fantasier. [Enligt Nisser finns fem fantasier.]
Largo.
Tempo gusto.

Luta
Alla polacka.

Sånger för en röst och continuo (orgel och violoncell)
Musique upförd i S:t Jacobi Kyrka Påskdagen 1799 ("Hvad bilder för min Syn ...").

Sånger (för en röst med pianoackompanjemang där inget annat sägs)
A
Afskedet ("Skuggorne samlas, Nordans ande hviner ...").
Aftonvandringen ("Jag mins den som en aning om Elysén ...").
Andante Rondo ("Sverige känn din frihets styrka ..."). [För tenor 2 vl., va o. basso.]
Andantino ("Om jag bland skuggor skulle välja ...").

B
Barnsligheten ("Lilla Clara Förebrå ej mig ...").
Bergstörtningen ("O! till hvad nejder ...").
En blick på grafven ("Snart skola mina år ...").
Blomstrens högtid ("En mänskja är en blomma värd at skåda...").
Bord-visa ("När skämtet tar ordet ...").
Bordvisa ("Sjungen vänner! Höjen glädjens ljud!").
Bortresan ("Om jag far bort, så gråter du").
Bröder se bålen
Bröllopsvisa ("Bland forntidens seder rätt hygglig var den ...").
Det Bästa ("Säg mig den bästa kunskapsgren ...").
Den beständigt trogne("Juli, Zemir och Danaë ... ").

C
Calas-regler ("Man sätter ej nöjet ... ").
Champagne-vinet ("Drick! De förflyga de susande perlorna.").
Claras canarifogel ("Van att med förtjusadt öra ...").
Cloe vid en väns graf ("När ömhet, hjertats helga drift ...").

D
De små ("Vet söta pappa! Då jag for ...").
Definition ("Du ber mig Philis jag skal säga ...").
Den välvise, Minnessång ("I Herrar! Jag vill er berätta.").
Den lärde ("Magister Mal båd natt och dag ...").
Drinkarens lefnad, hädanfärd, himmel ("Jag – nej! Jag aldrig hjernan kryster").
Dryckes-visa ("Då saknaden, sorgen och qvalen ...").
Drömmarne ("Ibland, då sinnet lugnt ...").
Då jag var liten ("Det var en tid, jag kallades den lilla ...").
Dygden och visheten ("Från den tid jag spädast var ...").
Den dygdiges tröst ("Viss är döden – för mitt öga ...").

E
Eglés bortresa ("Hon flyr! hon flyr! och ljus och lif försvinna...").
Eldsvådan i Köpenhamn ("Bort, börder, med lekar och nöjen ...").
Enkans visa ("Ensam i min lilla koja ...").
En enkas vagg-visa ("O hvad är, som sårar ...").
Ensligheten ("Kom, enslighet! Jag i din famn mig sänker ...").

F
Den fattiga Modern (" Sof, min söta gosse, sof ... ").
Fredrics vålnad, skottsk ballad.
Det fruktlösa beslutet ("Länge fängslad af behagen ...").
Frun och pigan, på morgonstunden när kl. 11. ("Ingrid! Hvad befaller frun?"). [Tillskriven Åhlström.]
Fästmön ("Ser du Lisbe nyss trolovad ...").
Företal ("Om tiden ej målar ...").
Det förlorade paradiset ("Dunkelt ren bakom mig blånar ...").
Förr och nu ("Man prisar en forntid, då filosofin ...").

G
Den gamla och den nya seden ("Man prisar en forntid ...").
Glädjens ögonblick ("Sörj ej den gryende Dagen förut ...").
Gossen och leksakerne ("En liten pilt jag bygga såg ...").
Gref Bernhards bröllopp ("Dyrbart klädd i präktig riddarskrud ...").
Grefvinnan ("Fröken Lise, vid fjorton år ...").
Grift-sång ("I grafvens tysta mörka gömma ...").
Gubben ("Jag saknar all min fordna kraft ...").
Gubben ("Kom o minne! Ljufva vän ...").
Gubben till ungdomen ("Nå, nå unga flicka, det stundar en dag ...").
Gumman ("Se hon kommer, leende och from ...").

H
Handen ("Så priset man vinner ...").
Helena, Elegie ("Långt från dessa berg ...").
Henriette ("Glad då hon lycklig ser ...").
Hjertats philosophi ("Ve den mörke vise, som vill ila ...").
Husar-visa, marche ("Låt vara raska, modiga tropp ...").
Hvad jag sjunger och icke sjunger ("Jag sjunger icke om kamp och strid ...").
Den högtidliga förlofvningen ("Nattens stjernor uppå fästet glimma ...").
Höstvisa från Lunden I Idyll ("Skogsgud! Unna mig, at finna ...").
Inbildningens tröst ("Till andra verldar ...").

J
Julaftonen ("O du som springer dig i spåren...").

K
Klagan ("Dystra skog och mörka gömma ...").
Krigs-sång ("Vi än i fridens famn ...").
Kyrkogården ("Stundom kring de dödas läger ...").
Kärleken ("Lik en fjäril, älskade det sköna ...").

L
Lifvets bål ("Hör, min vän, det är ej åt ...").
Lifvets njutning ("Sörj ej den gryende dagen förut ...").
Lifvets värde ("Drag sällhetens förgyllning ...").
Lilla Hedda till sin pappa ("Små flickor äro rädda ...").
Den lilla tiggarflickan ("Den stackars Nelli satt och gret ...").
Louises graf ("Då månen blickar, sorgsen, blek ...").
Lydia ("Skön, som Cyperns herrskarinna ...").
Husar-visa, March ("Låt vår raska modiga tropp ...").

M
Mamma till lilla Sofi ("Hastigt flygta barndoms åren ...").
Mannens Fyra Åldrar ("Mänskja känn ditt ödes skick ...").
Melankolisk fantasi ("I denna bäck en grumlad ...").
Melankolisk sång ("Hur rördes jag ej af det sköna ...").
Menniskans Anlete ("Redan hann sin purpurslöja ...").
Min grönsiska ("Min grönsiska och jag ...").
Min lära ("Skilj dig min tanka från ledsnads ...").
Min salig hustru ("Det var natt och månen blänkte ...").
Min siska ("Jag har i kojan der jag bor ...").
Min vän ("Om jag bland mänskor skulle välja ...").
Mina sånger ("Jag sjunger här om vänskapen ...").
Mirza ("Jag slog puder i mitt hår ...").
Mitt råd ("Tro ej alla menskjor illa ...").
Mitt tycke ("Hvem skulle för en framtid ...").
Mitt spel ("Låt hvar en sitt spel få spela ...").
Månen lyser. Månen ej lyser den ängsliga natt. [
Mårten Holk] ("Mårten Holk af ingen känd ...").
Måttlighetens skål ("En dåre för sin framtid ...").
Människjans anlete, ode till Selma ("Redan hann, sin purpurslöja ...").

N
"Nannas siska i sin bur ...".
Nationalsång ("Gustaf Adolph utsedd är ...").
Nu ("Oändliga väsen! Du ...").
Det nya Eden ("Ö! hvars höjder att bekransa ...").
Nyårs Dagen 1801 ("En tidrymd öpnad är...").
Nyårssång år 1802 ("Ren skrider det nya ...").
Nyårs-visa 1797 ("Jag sitter i mitt fönster här ...").
Näktergalen ("En munter trast i granens topp ...").

O
Ode till sällheten ("Du med trängtande rop ...").
Ode öfver Menniskans rätta värde ("Min Zethos om bördsrätt dig lyster ...").

P
Pastorale ("Min hjord är alt för mig ...").

Q
Qvällen ("Solen på en gyllne sky sjunkit bakom bergen ...").

R
Roland, Romance och dricks-visa ("Ej hade Carl Magnus i tiden ...").

S
Saknaden ("Ensam, i min hyddas famn ...).
Saliga timme ("Saliga timme skapt för den suckande ...").
Den sanna drömmen ("Ensam i den skumma dalen ...").
Skål på årets sista afton ("Kom vänner! Knytom krätsen tätt!").
"Skön stod blomman ..."
Skönheten ("Jag vill gärna älskad bli ...").
Socratis röst från Eliseen ("Du, själ utaf min själ ...").
Sommarnatten ("Nattliga stunden ...").
Sorgens Son ("Vid hafvet på ensliga stranden ...").
Spinnvisa ("Flicka spin och laga så ...").
Stormklockan ("Hvad upror och fara ...").
Supvisa ("Goda gosse! glaset töm ... ").
En suck från altaret ("Du hvars blod för menskligheten runnit ...").
Svensk ynglinga-sång("Bälten vi spänner och brynjor vi draga ...").
Sång för arbets-folk ("Upp bygdens barn ...").
Sång för barn ("Du, som hafver barnen kär ...").
Sång för den olycklige ("Ensam går jag törnets stig ...").
Sång i en gladare stund ("Nej, mänsklighet! Jag ömt begråter ...").
Sång till en ung flicka vid hennes mors död ("Ömma barn! Den sorg är stor ...").
Sång till glädjen ("Sällhets-skapande förmåga ...").
Sång till naturen ("Då först man lifvets bana träder ...").
Sången ("Törst till blod och klor har örnen ...").
Sällheten ("Du med trängtande rop ...").
Sällheten ("Menar du, min bror, att den är säll ...").
Sällskapssång ("När fördomsdags Göthen framträdde ...").
Sällskapssång ("Till min hydda sänkte sig ...").
Sällskapsvisa ("Mer lycklig än Kresus ...").

T
En tanka på min egen graf ("Hvar är min graf ...").
Tidens trenne döttrar ("Först den medlersta af trenne ...").
Tiderna ("Ännu sitter jag i min koja ...").
Till B.M.F.Rs skugga d. 10 febr. 1806 ("Hemskt, i tornet klockan slår ...").
Till de hemmavarande, elegie ("Lyckliga ni systrar! Som i skygden ...").
Till den bortfarna ("Hvad längtan gör mig tiden lång ...").
Till den frånvarande ("Från en lycklig länk af drömmar ...").
Till den hemkomna ("Skynda, kom i min famn ...").
Till en girig ("När sänkte rullgardin ...").
Till en ung flicka ("Unga flicka! I din vår ...").
Till en unga flicka ("Unga, muntra, sköna flicka ...").
Till försonligheten, vid årets slut ("Försonlighet! Med rodnande förvirring ...").
Till hoppet ("Du! Som nöjet ger en vinge ...").
Till Jason ("Då i nattens tysta sköte ...").
Till Selma ("Här, vid denna silfverbäcken ...").
Till sällheten ("Du, med trängtande rop kallad af slaf och kung ...").
Toiletten ("Hurtigt! Puderkappan fram ...").
Trösten ("Hvi sörjer jag ...").
Tårarna ("Kan ingen hamn åt mig uppsökas ...").

V
Var välkommen åter till din fosterbygd. [Ten, Basso, Vc.]
Varma yngling, i din vår.
Vauxhallen ("Vauxhallen börjas, min bror ...").
Vid den spegelklara viken.
Vid fru A.D.H:Gs graf d. 31 maji 1806 ("O, ljufva tröst, att alla ..."). 
Vid H.K.H. Storfurstens af Finland Carl Gustafs död ("Jordens grundere skakas ...").
Vid trappstegen ("Sälla bröder! I som njuten ...").
Vintervisa ("Drifvan knarrar under skon ...").
Visa ("Det var en gång en man af dygd ...").
Visa ("Du som i höghet tror ...").
Visa ("Forntiden hade ett nyttigt skick ...").
Visa ("Goda gosse, glaset töm ...").
Visa ("I mina ömma sånger ...").
Visa ("Ibland en munter ungdoms tropp ...").
Visa ("Julia var danad af behagen ...").
Visa ("Kom låt oss lifvets vällust ...").
Visa ("Kom muntra löje ...").
Visa ("Medan lifvets dag än njutes ...").
Visa ("Min fosterbygd, jag hälsar dig ...").
Visa ("När til en blygd för våra seder ...").
Visa ("Poeter pris mången gång ...").
Visa ("Salig farbror Marcus ...").
Visa ("Så menlös och så skön ...").
Visa ("Sänd af Jofur, smärtan steg på ...").
Visa ("Ungdom du hvars hjerta hyser ...").
Visa ("Yngling, som på lifvets stråt ...").
Visa ("Öde, om du vill mig gifva ...").
Visa af Anacreaon ("Jag redan ålderdomen känner ...").
Visa af Anacrean ("Jag ren af alla flickor hör ...").
Visa af Anacreon ("När jag den djupa bägarn tömmer ...").
Visa af Anacreon ("När jag dricker, snillets gud ...").
Visa imiterad af Anacreons 4de ode ("Vid den klara källan ...").
Vålnaden af lilla Gustaf ("Tack! Min mamma! Tack för din visit ...").
Våren ("Vinterns välde lycktar ...").
Vårens ankomst ("Åter igen med lifvande blickar ...").
Vårfrutid ("Se, nu nalkas vårfrutid ...")
Vårlängtan ("Ren vårens sol i dans går upp ...").
Wår-visa ("Wintrens wälde lycktar ...").
Vänskapen ("Trött jag vandrar på lifvets stig ...").
Värden och värdinnans skål ("Hvad är vår första pligt ...").

Å
Å Hermann! ("Jag vill er berätta ...").
Ålderdomen. ("Kom glada ungdom ...")
Åldersdoms-trösten ("Smickra pojken, blinda mor ...").
Den åldriges röst till ynglingen ("Varsamt gå på lifvets blomsterstig ...").
Årets tider ("Låt året förändras ...").
Återkomsten ("Fröja, som hört att den önskade ...").
Återseendet ("Saliga timma, skapt för ...")

Ä
Ärfarenheten ("Jag kom i verlden ...")

Ö
Öfver Lundström ("Lugn var dagen ...").

Kyrkomusik
Kantat, Andeliga Sånger af Åhlström uppförde vid Magnus Lehnbergs inträde i St Jacobi Församling år 1802 såsom Kyrkohärde.
Cantata ("Evige! Evige! Evige och gode ande! ...").
Cantata, Michaeli dagen ("Kom! för min fotapall ...").
Cantata, Jul-dagen ("Med hjertats lof till dig ...").
Cantata, Jul-dagen ("På Sions murar hvilken fröjd ...").
Cantata, Jul-Dagen ("Ur nattens hvila väckt...").
Cantata, Pingst Dagen ("Till Himlars härlighet ...").
Cantata, Påsk Dagen ("Att smädelse och död för vår ...").
Cantata, Påsk Dagen ("Dunkla skuggor ...").
Cantata, Påsk Dagen ("Förtjust jag sjunger Frälsarns ära ...").
Cantata, uppförd i S:t: Jacobi Kyrka 1799, Påsk-Dagen ("Hvad bilder för min syn ...").
Koral, Gethsemane.
Koral ("Hör Syndaträl, hör till!"). Koral ("Fader wår som från det höga ...").
Koral ("I! som idag med heta tårar").
Koral ("Vad gör att hjertat hemligt lider ...").

Koralböcker
Svensk choralbok, 1820. [Detta är egentligen Haeffners koralbok, som Åhlström gav ut utan att fråga Haeffner, med vissa tillägg och ändringar.]
Choral Bok i Öfverensstämmelse med Svenska Församlingens vanliga sång, 1832.
Svenska mässan med därtill hörande svar och sånger, 1799.
Svenska mässan med nödige förändringar. Föranledde af 1809 års Kyrko-Handbok.


Verk av Olof Åhlström

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade