Andreas Hallén (1846-1925)

Johan Andreas Hallén, född 22 december 1846 i Göteborg, död 11 mars 1925 i Stockholm. Tonsättare, dirigent, musikpedagog, musikkritiker. Studerade bland annat vid Musikkonservatoriet i Leipzig 1866-68. Kapellmästare i Göteborgs Musikförening 1872-78, sånglärare i Berlin 1879-83, Stiftare samt ledare av Filharmoniska Sällskapet i Stockholm 1885-95. Åren 1892-97 var han 2:e kapellmästare vid Kungliga Teatern. Dirigent för Sydsvenska Filharmoniska Sällskapet i Malmö 1902-07. Lärare i komposition vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1909-19 (Professor 1915). Musikkritiker i Nya Dagligt Allehanda. LMA.

Studerade musik i Tyskland 1866-71, bl a vid konservatoriet i Leipzig (åren 1866-68) och senare komposition i München för Joseph Rheinberger (1839-1901) och i Dresden för Julius Rietz (1812-1877).

Efter studierna bosatte han sig i Göteborg, där han bl a verkade som kapellmästare i Göteborgs orkesterförening 1872-78, som han också aktivt bidrog till att rekonstruera efter en tid av inaktivitet.

Åren 1879-83 bodde han i Berlin och etablerade sig som tonsättare. Bland framgångarna var uruppförandet av hans första opera Harald Viking i Leipzig 1881. Men han verkade även som sånglärare i Berlin, varefter han 1884 kom till Stockholm. Där vistades han större delen av återstoden av sitt liv, med undantag av åren 1902-07, då han fanns i Malmö och ledde det av honom grundade Sydsvenska filharmoniska sällskapet.

I Stockholm grundade han Filharmoniska sällskapet, som existerade mellan åren 1885 och 1895. Han framförde en rad nya verk, men var också pionjär för äldre musik i Ceciliaföreningen (1887-89) och genom Bach-framföranden. Bland annat ledde han 1890 det första svenska framförandet av Matteuspassionen.

Åren 1892-97 var Hallén andre kapellmästare vid Kungliga teatern (där han bl a, den 7 november 1895, dirigerade det första svenska framförandet av Richard Wagners Valkyrian). Han undervisade i komposition vid Musikkonservatoriet 1909-19, från 1915 med professors titel, och var dessutom verksam som musikkritiker i Nya Dagligt Allehanda.

I de tidiga kompositionerna utgick Halléns stil från Leipzig-romantiken och Robert Schumanns tonspråk. Han tog senare starka intryck av Richard Wagners musik och i de senare verken, bl a Waldemarsskatten, har dessa olika stilelement smält samman med en mer nordiskt hållen stil. 

Han blev invald i Kungl. Musikaliska akademien den 24 april 1884, som ledamot nr 468.

B. Tommy Andersson

Ur Svenskt Biografiskt Handlexikon (1906):

Hallén, Andreas, kompositör. Född i Göteborg d. 22 dec. 1846. Föräldrar: stadskomministern M. Hallén och Hedvig Amalia Leffler. H., som 1866–71 studerade i Leipzigs konservatorium samt för Rheinberger och Rietz, var 1872–78 dirigent för Göteborgs musikförening, 1879–81 sånglärare och musikkritiker i Berlin och 1884–95 ledare för det af honom bildade Filharmoniska sällskapet i Stockholm, 1892–97 var H. kapellmästare vid K. teatern i Stockholm. På den senaste tiden har han varit bosatt i Malmö och bildat ett skånskt sångarförbund. H. har utöfvat en omfattande kompositörsverksamhet och bl. a. skrifvit operan Harald Viking, Leipzig 1881, i Stockholm 1884, det första svenska musikdrama i Wagnerstil, Häxfällan, i en akt, 1896, som omarbetad under namn af Valborgsmässa, i 3 akter, uppfördes 1902, och Waldemarsskatten, 1899, som blef en ovanligt stor succès. »Hans egentliga gebit är körballaden med orkester och den symfoniska dikten à la Liszt. Styrbjörn starke hör till våra bästa ballader och tecknar djärft och friskt det obändiga vikingalynnet, Ur Valdemarsagan är en orkestermålning af storvulen fantasi och glänsande kolorit, Ur Gustaf Vasas saga är en förträfflig tillfällighetsmusik till D. Fahlströms tablåer (vid Gustaf Vasajubileet 1896).» H. har vidare utgifvit körverken Vom Pagen und der Königstochter, Traumkönig und sein Lieb, Das Ehrenfeld, Vineta, Trollslottet samt åtskilliga mindre körer à capella eller med piano. Hans orkesterverk äro två Rapsodier, Huldigungsmarsch, Frithiof, Vårbrytning, En sommarsaga, Sten Sture (med melodram); vidare märkas Skogsrået, solosång med orkester, visor och duetter med piano, albumblad för piano, violinromans, pianotrio, pianokvartett, I skymningen för stråkorkester, m. m. 1894 utgaf han en bok, Musikaliska kåserier. H. har i sina kompositioner visat sig som en eklektiker; af hans Wagnerkärlek finnes intet i Valdemarsskatten, hvars musik emellertid är färgkraftig och af utmärkt klangverkan, egenskaper som beteckna H:s kompositioner i allmänhet. Gift 1888 med Clara Söderberg

Ur Nordisk Familjebok (1909):

HallénJohan Andreas, tonsättare, f. 22 dec. 1846 i Göteborg, elev af Leipzigs konservatorium samt Rheinberger och Rietz 1866–71, var dirigent för Göteborgs musikförening 1872–78 och 1883–84, dessemellan sånglärare och musikreferent i Berlin 1879–83, dirigent för det nybildade och af honom driftigt ledda Filharmoniska sällskapet (se d. o.) i Stockholm 1885–95, kapellmästare vid K. teatern 1892–97 och dirigent för det af honom bildade Sydsvenska filharmoniska sällskapet 1902–07, sistn. år åter bosatt i Stockholm. Hans opera Harald der Wiking (Leipzig 1881; i Stockholm, "Harald Viking", 1884) är det första svenska musikdramat i wagnerstil; i Häxfällan (Stockholm 1896; omarbetad till Valborgsmässa, 1902), hvars första akt hör till hans mest fjättrande skapelser, är stilen mera eklektisk. Detsamma gäller om hans opera Waldemarsskatten (uppf. 1899 i Stockholm, 1903 i Karlsruhe), som rönte mycken framgång och är märklig genom väl träffad medeltidston i andra aktens midsommarscener samt i den tredjes stridsmålningar. Hans egentliga gebit är körballaden med orkester och den symfoniska dikten à la Liszt. Styrbjörn starke hör till våra bästa ballader och tecknar djärft och friskt det obändiga vikingalynnet, Ur Valdemarsagan är en orkestermålning af storvulen fantasi och glänsande kolorit, Ur Gustaf Vasas saga är en förträfflig ttflfällighetsmusik till D. Fallströms tablåer (vid Gustaf-Vasajubileet 1896). Öfriga körverk, de flesta utgifna i Leipzig, äro Vom pagen und der königstochter (1872), Traumkönig und sein lieb, Das Ehrenfeld, Vineta, Trollslottet, Botgörerskan, Requiescat jämte flera smärre körer a cappella eller med piano. Orkesterverk äro två Rapsodier, Huldigungsmarsch, Fritiof, Vårbrytning, En sommarsaga, Sten Sture (med melodram), Dödens ö (1899), Svensk hyllningsmarsch (1904), en Orkestersvit, Sphärenklänge och Om hösten. Därtill komma Skogsrået, solosång med orkester, flera häften visor och duetter med piano, albumblad för piano, violinromans, pianotrio, pianokvartett, I skymningen för stråkorkester m. m., vidare ett välgjordt Juloratorium (1905) och festkantaten Sverige (1907). I allmänhet äro H :s tonsättningar utmärkta mindre af originella idéer än af dristig skaparlust, savoir faire och färgsaftig klangverkan. H. invaldes 1884 i Mus. akad. Han har utgifvit en del uppsatser under titel Musikaliska kåserier (1894) samt skrifvit musikkritiker i olika Stockholmstidningar. 
A. L.* 

Skrifter av tonsättaren

Musikaliska kåserier (samlade recensioner, 1894)

Bibliografi

artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon
Helmer, Axel: Svensk solosång 1850-1890 (band 1—2, 1972)
Hilleström, G: Andreas Halléns operor (1945)
Morales, Olallo: artikeln Kungl. Musikaliska akademiens årsberättelse (Svensk Tidskrift för Musikforskning 1925:4)
Norlind, Tobias
: Andreas Hallén — Ur nutidens musikliv (1922)
Percy, Gösta: artikel i Sohlmans Musiklexikon, band 3, s 297-298 (1976)
Pergament, Moses: Andreas Hallén, Wagnerianen (Svenska tonsättare, 1943)
Schröderheim, E: Tal vid Andreas Halléns jordfästning (1925)
Tegen, Martin: Musiklivet i Stockholm 1890-1910 (1955)
—— : Tre svenska vikingaoperor (Svensk Tidskrift för Musikforskning, 1960)
Törnblom, Folke H: artikel i Svenska Män och Kvinnor, band 3, s 254 (Bonniers förlag, Stockholm, 1946)
Vretblad, Patrik: Andreas Hallén (1918)
Åkerhielm, A: Vännen Andreas Hallén (Musikmänniskor, 1943)

Källor

Bergen off. bibliotek, Göteborgs Universitetsbibliotek, Kungliga Biblioteket Stockholm, Lunds Universitetsbibliotek, Musikmuseet Stockholm, Statens Musik- och teaterbibliotek, Stiftelsen Musikkulturens främjande Stockholm (Nydahlsamlingen), Stockholms stadsarkiv, Uppsala Universitetsbibliotek, Örebro stadsbibliotek.
Porträtt: Kungl. Musikaliska akademien, Nationalmuseum.

Verköversikt

6 tondikter (Fridthiof och Ingeborg, Sphärenklänge, En sommarsaga, Die Toteninsel, Om hösten, I skymningen), 2 rapsodier för orkester, 4 sviter för orkester, Svensk hyllningsmarsch, Svenska folkvisor och danser op 37, Violinromans C-dur op 16 (violin och orkester), Pianokvartett d-moll, Pianotrio c-moll, verk för piano, sånger med piano (även duetter), sånger med orkester, 10 verk för kör och orkester (bl a Ett juloratorium och Missa solemnis), flera verk för kör och piano (eller orgel), verk för kör a cappella, 4 operor (Harald Viking, Hexfällan, Valborgsmässa, Waldemarsskatten), Den unge herr Sten Sture (deklamatorium), musik till minst 5 skådespel (bl a till D. Fallströms Ur Gustaf Wasas saga, 1896)


Verk av Andreas Hallén

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 53