Johann Christian Friedrich Hæffner [Haeffner] (1759−1833)

Johann Christian Friedrich Hæffner (då skrivet Häfner) föddes 2 mars 1759 i den tyska byn Oberschönau i Thüringen och avled 28 maj 1833 i Uppsala. Han kom till Sverige 1781 och nådde i Stockholm ledande musikaliska positioner, inte minst som hovkapellmästare. Efter operans stängning blev han 1808 director musices vid Uppsala universitet och senare även stadens domkyrkoorganist. Hans folkvisebearbetningar och koralböcker kom att få stor betydelse för den musikaliska utvecklingen i Sverige, men även utomlands är han känd, då som operatonsättare. Invald i Kungl. Musikaliska akademien 1788.

Liv


1759−80: Barndom, studier och vandringsår

Nästan all information om Johann Christian Friedrich Hæffners ungdom härrör från honom själv och den är knappast fri från skrönor eller starka åsikter. Hans far var lärare i byn Oberschönau i Thüringen och en musikkännare som spelade klaver och violin. Luther och J.S. Bach blev tidigt stora förebilder. Glädjen när han på ett enkelt sätt kunde spela Luthers koral ”Ein Feste Burg ist unser Gott” mindes han långt senare som så stor, att han under resten av livet knappast hade njutit så av musik. Hos församlingsprästen i Klein-Schmalkalden hade Hæffner redan som 10-åring skrivit av ”all” Bachs klavermusik. Han trakterade också orgel i den kyrkomusik som framfördes på söndagarna av skolgossar, hantverkare och bönder under skolmästarens ledning.

Redan som 10-åring blev Hæffner elev till organisten Johann Gottfried Vierling i Schmalkalden. Dennes kantater framfördes ofta i kyrkorna och han stod i traditionen från J.S. Bach via J.P. Kirnberger och C.P.E. Bach. Påskdagen 1770 hörde Hæffner i Gothas kyrka en kantat av Gottfried Heinrich Stölzel, dirigerad av dennes efterträdare Georg Benda. Här ingick a cappella-koralen ”Christ lag in Todesbanden” och upplevelsen tycks för all framtid ha befäst ett ideal av fyrstämmig a cappella-sång och kyrkotonalitet.

Nu följde en tids kringflackande, då Hæffner passerade Schweinfurt, Bamberg, Nürnberg och Erfurt. I Bamberg var han med om sin första katolska gudstjänst, under en helgonfest med stor prakt och musik. Det rörde sig om en mässa för orkester och sångare, ”i den alra värdigaste Kyrkstyl”, för vilken ”en Konstnär med känsla kan blifva Catolik". 
Andra katolska kyrkor erbjöd dock motsatta upplevelser: Hæffner sammanfattade intrycken så att en katolsk gudstjänst kunde vara ”både sublim och nedrig”.
 Sin inkomst under denna tid fick han av att skriva små kantater för ”kretsen av Cantorer och Colleger”. Bland beställarna fanns möjligen hovkapellet i Meiningen (bl.a. hans första passionsoratorium vid 17 års ålder).

Under sina vandringsår kan Hæffner även ha studerat vid Leipzigs universitet 1776−78, deltagit i Johann Adam Hillers sångskola och varit korrekturläsare på Breitkopf. Möjligen var han kapellmästare vid olika teatrar, bl.a. i Hamburg, innan han 1780 blev organist i Schweinsberg. I några herrnhutiska församlingar hörde han då några gregorianska melodier sjungas syllabiskt, trots att Luther låtit dem förbli melismatiska. Hæffner trodde att Luther skulle uppskattat denna utveckling, men ansåg att koralsången generellt sett var nära förfall genom att den börjat utformas som visor.

1781−1808: Organist och hovkapellmästare i Stockholm

Den 6 juni 1781 kom Hæffner till Sverige för att tillträda organisttjänsten i Stockholms tyska församling. På midsommardagen några veckor senare skulle kyrkans nya orgel invigas, då Hæffner med största sannolikhet medverkade. Högtidstalaren pastor Christoph Wilhelm Lüdeke kritiserade i kungens närvaro att kyrkomusiken försummades i Sverige.

Gustav III:s stora operaprojekt drog till sig omvärldens intresse. Ett nytt operahus hade beslutats 1775 och Stockholm hyste under 1780-talets slut samtidigt fyra tyska musiker vars rykte gått till eftervärlden: Kraus, Naumann, Vogler och Hæffner.

Av dessa tycks den bara några år äldre Kraus, som var nyutnämnd hovkapellmästare, ha stått Hæffner särskilt nära. Hæffner och Kraus samarbetade förmodligen praktiskt, kanske redan 1782 då Kraus kan ha dirigerat det (då olagliga) första svenska framförandet av C.H. Grauns passionsoratorium Tod Jesu i Tyska kyrkan i Stockholm. Hæffner ledde själv de första framförandena i Stockholm av Haydns Skapelsen (1801), Mozarts requiem (1805) och Händels Messias (1805). På hans orgelrepertoar stod naturligtvis Bach högt.

Hæffners relation till Johann Gottlieb Naumann, en av Europas då mest framstående musikpersonligheter, framstår dock som mer blockerat aktningsfull. När de tillsammans i början av 1780-talet i Stockholm hörde samisk jojk erkände Naumann sin osäkerhet om vad han borde tänka som professionell musiker. Hæffner tycks ha drabbats av munhäfta, kanske för att han varit involverad i framförandet av Naumanns opera Cora och Alonzo när det nya operahuset invigdes våren 1782, liksom möjligen även i ”nationaloperan” Gustaf Vasa 1786. Långt senare avslöjade dock Hæffner att han tänkt att ”ett halvt studium fjärmar från naturen, medan ett djupt studium av konsten kommer naturen nära”. Detta antyder skilda konstuppfattningar trots att Hæffners ideal ofta beskrivits som nyklassicistiska. Upplysningstidens Sverige tycks alltså ha rymt en förromantisk tendens som slog ut i blom först efter 1809.

Redan efter några månader i Sverige hade Hæffner lyckats få anställning vid Kungliga Teatern som altviolinist och sånglärare. Följande år anställdes han även vid Stenborgs teater som huvudsakligen gav sångspel. Här skrev han Den svartsjuke − sin egen rival. Till firandet av drottningens namnsdag på Drottningholm den 22 juli 1787 fick han beställning på operan Electra, som tre månader senare hade premiär på Stockholmsoperan. Förmodligen ledde det till att han valdes in i Kungl. Musikaliska akademien i januari 1788. Här berördes också frågor om musikutbildning.

Gustav III lockades av liturgiska reformer i andra länder och kritiserade den samtida upplysningens reduktion som lett till ”Religionens förfall”. Ett av hans centrala uttryck när det gällde hovförsamlingens gudstjänst var ”högtidlighet”. 1789 aktualiserade han en svensk gudstjänstreform. Det kommande 200-årsjubileet av Uppsala möte 1593 utgjorde en anledning att bearbeta frågan och till detta planerades nu en ny bibelöversättning, psalmbok och handbok. Vid kungamordet 1792 hade Gustav III:s åsikter fått visst genomslag gällande bl.a. kyrkosång och -musik.

Som vikarierande förste hovkapellmästare under Kraus sista levnadsår, blev det Hæffners uppgift att leda Hovkapellet vid jubelfesten. Förberedelsearbetet beskrev Hæffner 15 år senare som fyllt av sådan ”brådska” att han med risk för sin hälsa fått ”tillbringa flera dagar och nätter å rad utan sömn”. Det ledde också till att han blev uppsagd från organisttjänst i Tyska kyrkan i Stockholm; han ansågs inte sköta orgelspelet enligt tjänsteinstruktionen. Som vikarierande dirigent för Hovkapellet hade han däremot vunnit anseende och kontraktet förnyades bara fyra dagar senare. Den utnämnde Vogler ägnade sig istället åt konsertresor.

Tillsammans med Olof Åhlström gav han 1799 ut mässmusik − Hæffner stod för de fyrstämmiga satserna och Åhlström för prästens sång. Senare motsatte han sig dock en omtryckning med hänvisning till att utgåvan var avsedd för Slottskyrkan och dessutom felaktig. Istället gav han 1817 ut musiken med vissa revideringar som initierats av Samuel Ödmann. Samtidigt nådde utgåvan från 1799 stor spridning i både Sverige och Finland och anpassades 1818 av Åhlström − utan Hæffners godkännande − till 1811 års gudstjänsthandbok.

Hæffner arbetade av och till också på en ny koralbok för 4-stämmig kör och orgel. Redan i mars 1800 lämnade han in ett manuskript till KMA med alla brukade melodier. Arbetet rekommenderades men någon tryckning blev inte av. Först när Operans nya direktör önskade bli av med Hæffner tycks arbetet på den godkända koralboken ha återupptagits. Återigen kom KMA med beröm, harmoniken ansågs vara ”mycket väl vald, enkel och naturlig”. Det var idel lovord, dessutom skrivna av konkurrenten Olof Åhlström. KMA utfärdade en skrivelse till konsistorierna med rekommendation att köpa Hæffners koralbok.

1808−33: Director musices och domkyrkoorganist i Uppsala

Samtidigt som koralboken var under spridning i alla svenska stift flyttade Hæffner till Uppsala för att bli universitetets director musices. Här ville han främst utveckla körsången, men hade också för avsikt att fullfölja en redan påbörjad harmonilära.

Trots många praktiska problem lyckades Hæffner snart lägga grunden till stora delar av Uppsalas senare vokala musikliv. Till text av Samuel Ödmann, universitetets nytillträdde inspector musices, komponerade Hæffner det första svenska oratoriet för kör och (mindre) orkester, Försonaren på Golgatha. Det uruppfördes samma dag som ryska trupper landsteg i Grisslehamn, den 19 mars 1809. Bara en vecka tidigare hade Gustav IV Adolf gjorts ansvarig för Rysslands överraskande anfall på Finland 1808: han avsattes av riksdagen och tvingades lämna landet. För Hæffners del ledde detta till komponerande av trontillträdesmusik för Karl XIII. 1811 måste han skriva parentationsmusik över universitets mördade kansler Axel von Fersen, som föreslagit honom som director musices. För sin kantat till den nye universitetskanslern samma år berömdes Hæffner för att på mycket kort tid i Uppsala ha ”bragt särdeles Choeur-sången till en här förut okänd höjd”.

Han tycks samtidigt ha hållit viss kontakt med Stockholm. Hösten 1810 presenterade han den första i en planerad serie av recensioner om konsertlivet i Stockholm samt om ”Svenska Originalkompositörer”. Hæffner beklagade här att Sverige inte fostrat några inhemska kompositörer av rang och refererade till högklassiga framföranden ”i äldre tider” av tonsättare som Gluck, Haydn, Mozart och Händel.

I den distansering från Stockholm och dess musikliv som kom att följa förstärktes de nämnda nyromantiska tendenserna från 1780-talet hos Hæffner. Som en följd av samarbetet med Ödmann men också av att det Götiska förbundet bildades 1811 blev Hæffner allt mer intresserad av kyrkotonalitet. Under 1820-talet återkom han också till kyrkomusikerrollen som Uppsalas domkyrkoorganist. Med utgångspunkt i sin tidigare koralbok utarbetade han på kort tid en koralbok till J.O. Wallins nya psalmbok från 1819. Även för sin tyska församling i Stockholm 40 år tidigare gjorde han under slutet av 1820-talet en koralbok.

I Götiska förbundets anda deltog Hæffner i insamlingen av folkvisor. Till Geijers och Afzelius utgåva Svenska folk-visor från forntiden 1814−18 gjorde han tre häften med ackompanjemangssatser. Enligt Geijer drömde han om att skapa ”en musikalisk samling af våra gamla folksånger, såsom ett national-monument”. Detta kom aldrig att slutföras, men Hæffners allra sista ”soarée” (27/11 1828) innehöll ”Swenska Folkwisor”.

Sitt sångtekniska kunnande sammanfattade han i Anvisning till Sångens Elementer för MusikLärare vid Skolorna. För sin hälsas skull hade han vid denna tid ordinerats att samla fjärilar, och resultatet finns fortfarande i behåll i Uppsala. Han avled där den 28 maj 1833.

Verksammanfattning och reception

Uppfattningarna om Hæffners musik har varierat mycket och kan kanske kronologiskt och enklast beskrivas med orden: ”Från välkänd till ökänd, till okänd, till respekterad.”

Ungdomsverket operan Electra visar en intressant etisk problematisering och avslutas helt utan jubel och kompromisser. Operan framfördes 10 gånger 1787−91, men föll sedan i glömska genom att den till skillnad från andra samtida operor saknade nationellt svenska dimensioner. Snart återstod bara negativa omdömen. Enligt Glucks ideal om enkelhet, sanning och naturlighet hade recitativen accentuerats och formats efter det svenska språkets naturliga melodik. För detta syfte hade Hæffner tagit lektioner för diktaren Thomas Thorild. Att musiken skulle tjäna innehållet underströks också genom ett slags ledmotivsteknik. Körsatserna fick en framträdande roll och kommenterade förloppet. Snart nog började dock Hæffner kritiseras för att i Glucks efterföljd ha ägnat för liten uppmärksamhet åt den musikalisk-psykologiska tolkningen av handlingen, med en viss melodisk ”stelhet och hårdhet” som följd. Ändå saknas inte melodiskt vackra arior, duetter och trior. Enligt Leif Jonsson kan Hæffner även ha varit influerad av den franske tonsättaren Jean-Baptiste Lemoynes Electra från 1782.

Av sin kritiker och konkurrent abbé Vogler tycks Hæffner ha högaktats, trots att han efter att ha hört delar av operan Renaud (uruppförd 1801) uttryckte sig förolämpande. Privat avslöjade han dock att ”den narren [Hæffner] bör ej få veta, huru bra han skrifver”.

Även Geijer hyste sedan han lärt känna Hæffner 1807 höga tankar om honom som musiker. I sin nekrolog sammanfattade han Hæffners personlighet som ”helt och hållet konstnär” och erkände hans ”vidsträckta harmoniska kunskaper” som ibland lett till ”nya harmoniska vågsamheter, alltid lyckliga och egentliga”. Detta förtjänade uppmärksamhet, liksom hans ”i allmänhet” goda arrangemang, präglade av en ”lycklig enkelhet och kraft”. Han beundrade också Hæffners goda orgelspel.

Drygt 100 år senare karakteriserade pianisten Knut Brodin hans kompositioner som fyllda av ”bredd och klarhet”, ”alltid melodiskt originella och välljudande”.

Enligt Folke Bohlin kännetecknas Hæffners tillfällighetsmusik mer av gott hantverk än av genuin tonsättarbegåvning. Det kan noteras att flera av dessa kompositioner ändå uppfattades som hans ”favoritverk”. I detta perspektiv är det också upplysande att notera några av Hæffners uppförandepraktiska råd och sätt att komponera. I parentationsmusiken över kung Karl XIII 1818 har han t.ex. vid en körsats skrivit: ”Partiet observeras ej strängt. Känslan bestämmer.” För att skildra naturens raseri och därigenom symbolisera döden komponerade han gärna en ”storm-sats”. Sorgekantaterna inleds ofta sorgligt, övergår i en storm och avslutas övervägande lyriskt. Ibland blir hans satsteknik tämligen kontrapunktisk. Recitativen är ofta byggda på treklangen.

Anders Dillmar © 2015

 

Skrifter av tonsättaren

”Förord”, i: Choral-bok. Utgifven af Joh. Christian Fredrich Hæffner, Kongl. Hof. Kapellmästare. Stockholm: Carl Delén, 1808.
Svensk Choralbok utgifven av Joh. Christ. Fredr. Hæffner. Andra delen jemte chronologiskt och 1821 melodi-register till första delen, Upsala: Palmblad och C). [Här ingår ett flertal register samt företal till del I.]
Preludier till Melodierna [1-138] uti Svenska Choralboken samt Marscher. Första [och enda] häftet, s. 126-133, 1822.
 [Här ingår ”Några upplysningar beträffande den Nya CHORALBOKEN i anledning av H:r Stielers i Allmänna Journalen (N:o 296, 297 för 1821) införda anmärkningar”.
Företal till musiken till Svenska Messan, 1817 (ny upplaga 1840).
Anvisning till Sångens Elementer för Musik Lärare vid Skolorna, Uppsala universitetsbibliotek, Vok mus i hs 93:6.
”Anmärkningar öfver Gamla Nordiska Sången”, Svea. Tidskrift för vetenskap och konst, 1818, hft 1, s. 78−92 [s. 100f i 2:a upplagan 1824; även i: Gunnar Ternhag, ”Den nordiska skalan”, i: Ronström & Ternhag Texter om svensk folkmusik från Hæffner till Ling, 1994, s. 31ff].

Bibliografi

Anonym: "Hæffner, Johann Christian Friedrich", i: Die Musik in Geschichte und Gegenwart, Personenteil, vol. 8, Kassel: Bärenreiter, 2002 [utarbetad på grundval av Bertil H. van Boers artikel i The New Grove Dictionary of Music and Musician, vol. 10, 2001].
Bergström, Rikard & Leonard Höijer
: Svenska Folkvisor, ny, betydligt tillökad upplaga, Stockholm: Hæggström, 1880.
Boer Jr, Bertil H van: "Gustavian opera: an overview", i: Gustavian opera: An interdisciplinary reader in swedish opera, dance and theatre 1771-1809, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1991, s. 160ff.
−−−: "The Sympony in Sweden", i: The Symphony 1720-1840, serie F, vol. III, del 2, New York: Garland, 1983.
Bohlin, Folke
: "Hæffner, Johann Christian Friedrich", i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 17, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1969, s. 701−707.
−−−
: "Kring ett Hæffner-dokument från 1785", Svensk tidskrift för musikforskning, 1969.
−−−
: "Hæffner och mässmusiken", i: Kyrkohistorisk årsskrift, 1969, s. 174−202.
−−−
: Liturgisk sång i Svenska kyrkan 1697−1897, diss. i musikvetenskap, 
Uppsala universitet, 1970.
−−−
: "Hæffner, Johann Christian Friedrich", i: Sohlmans musiklexikon, 2 uppl., vol. 3, Stockholm: Sohlman, 1976.
−−−
: "Från Hæffner till Alfvén", i: Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år, Uppsala: Uppsala universitet, 1977.
−−−
: "Hæffner, Johann Christian Friedrich", i: The New Grove Dictionary of Music and Musicians, vol. 8, London: Macmillan, 1980.
−−−
: "Johann Christian Friedrich Hæffners 'Schwedische Lieder' (1818)", i: Lied und Liedidee im Ostseeraum zwischen 1750-1900, Frankfurt am Main: Lang, 2002, s. 195-210. [Även på svenska i: Folke Bohlin, Upptakter i den svenska vokalmusikens historia, Göteborg: Ejeby, 2014.
−−−
: "Samloms bröder! Den svenska körrörelsens uppkomst", i: Carlhåkan Larsén (red.), Sångare! En bok om svensk manskörssång och Svenska Sångarförbundet, Stockholm: Gehrman, 2009, s. 9−20. [Även något förkortad i Folke Bohlin, Upptakter i den svenska vokalmusikens historia, Göteborg: Ejeby, 2014.]
−−−
: Upptakter i den svenska vokalmusikens historia, Göteborg: Ejeby, 2014.
Dahlstedt, Sten
: "Götisk Nationalism och musik. Erik Gustaf Geijers Odalbonden och Vikingen", i: Kungl. Musikaliska akademiens årsskrift 1987, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1988.
Dal, Erik
: Nordisk folkeviseforskning siden 1800. Omrids af text- og melodistudiets historie og problemer isaer i Danmark. København, 1956. (”Omkring A A Afzelius”, s. 133−176).
Dillmar, Anders
: ”Hæffner och folkvisan - teori och hantverk, Om musikbilagorna till Geijer-Afzelius' Svenska folkvisor från forntiden 1814−18”, CD-uppsats vid Musikvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 1993.
−−−
: "Dödshugget mot vår nationella tonkonst". Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning, diss. i musikvetenskap, Lunds universitet, 2001.
−−−
: "Hæffner und seine Choralbücher, besonders sein Choralbuch für Deutschland", i: Ekkehard Ochs, Walter Werbeck und Lutz Winkler (red.), Das Geistliche Lied im Ostseeraum, Frankfurt am Main: Peter Lang, 2002, s. 73−86.
−−−
:
 "Luther och Hæffners koralarbete", i: Årsbok för Svenskt gudstjänstliv, 2007, s. 157-187, 2007.
−−−
: "Johan Dillners tal vid orgelinvigningen i Harbo 1850 - Musikteologiska aspekter på en psalmorgel", i: Melos och Logos - Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå: Artos, 2011, s. 81−91.
Dillner, Johan
: "Wid Båren, efter Kongl. Hofkapellmästaren Joh. Chr. Fr. Haeffners jordfästning i Upsala Domkyrka, i Maji år 1833", nr 45 av Sanningsord wid Grafwen: Wäckelser för Yngre Bröder: Minnen för Älskade Åhörare, 1840, s. 139f.
Engländer, Richard
: "Hæffner", i: Musik in Geschichte und Gegenwart, vol. 5, Kassel: Bärenreiter, 1956.
Forssman, Carl August
: Om Johan Christian Fredrik Hæffners verksamhet för tonkonstens utveckling i Sverige. Bidrag till svenska musikens historia, diss., 1872.
Geck, Martin
: "Nekrolog öfver Johan Christian Fredrik Hæffner 1833", i: Samlade skrifter, bd 2, s 154-160, 1850 (s 81-87 i bd 7, 1928).
Geijer, E.G.
& A.A. Afzelius: Svenska folk-visor från forntiden, del 1-3, med musikbilagor 1-3 av Hæffner, 1814-18. Andra upplagan 1846.
Geijer, Erik Gustaf
: "Nekrolog öfver Johan Christian Fredrik Hæffner 1833", i: E G Geijers Samlade Skrifter, förra afdelningen, andra bandet, 1833, s. 154−160.
Göransson, Harald
: "Det gåtfulla 1700-talet: Studier kring upplysningstidens svenska koralrevolution" i: Svensk tidskrift för musikforskning, 1999, s. 11−30.
−−−
: Koral och andlig visa i Sverige, Stockholm: Norstedt, 1997.
−−−: Koralpsalmboken 1697: Studier i svensk koralhistoria, diss., Uppsala, 1992.
−−−
: "Hæffnertidens koralsång", i: Kyrkosångsförbundet, nr 12 1958, s. 151.
Hennerberg, Carl Fredrik:
"Det första uppförandet i Stockholm av Haydns oratorium Skapelsen", i: Svensk tidskrift för musikforskning, 1921.
Hæger, Ellika: "Hæffner och universitetsmusiken i Uppsala - hans sångskola och lärarverksamhet", i: Svensk tidskrift för musikforskning, 1957, s. 114-125.
−−−
: "Om de första jojkningsuppteckningarna i Sverige", i: Svensk tidskrift för musikforskning, 1955, s. 146-155.
−−−
: Hæffner och Uppsala, opubl. lic.-avhandling, Musikvetenskapliga institutionen Uppsala, 1957.
Ivarsdotter-Johnson, Anna
: "Upptäckten av folkmusiken", i: Musiken i Sverige, vol. 3, Stockholm: Fischer & Co., 1992.
−−−
: "Den gustavianska operan", i: Musiken i Sverige, vol. 2, Stockholm: Fischer & Co., 1993.
Jersild, Margareta:
"Finns 'den Nordiska folksångens egen scala'? Om tonförråd och skaltyper i svenska balladmelodier", i: Festskrift til Finn Mathiassen, Aarhus: Musikvidenskabeligt Institut 1998, s. 89−106.
Johnson, Anna
: "The Hero and the People. On national symbols in Gustavian opera", i: Gustavian Opera, Swedish opera, dance and theatre 1771-1809. Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1991.
Jonsson, Bengt R.
: Svensk balladtradition I: Balladkällor och balladtyper, diss., Uppsala universitet, 1967.
Jonsson, Leif & Tegen, Martin & Reimers, Lennar
t: "Körmusiken", i: Musiken i Sverige, vol. 3, Stockholm: Fischer & Co., 1992.
Jonsson, Leif & Tegen, Martin:
"Musiklivet privat och offentligt", i: Musiken i Sverige, vol. 3, Stockholm: Fischer & Co., 1992.
Jonsson, Leif:
"Uppfostran till patriotism", i: Svensk tidskrift för musikforskning, 1983.
−−−
: Ljusets riddarvakt. 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst, diss., Uppsala universitet, 1990.
−−−
: Offentlig musik i Uppsala 1747−1854: från representativ till borgerlig konsert, Stockholm: Statens musikbibliotek, 1998.
−−−:
 verkkommentar till J.C.F. Hæffners Electra, Musica Sveciae/Caprice, MS CD 427-428, 1993.
Kallstenius, Gottfrid
: Blad ur Uppsalasångens historia, Uppsala, 1913.
Karle, Gunhild
: Kungl. Hovkapellet i Stockholm och dess musiker 1772-1818, Uppsala: eget förlag, 2000.
Kraft, G:
"Johann Christian Friedrich Haeffner (1759-1833) zum 100jährigen Todestage", i: Thüringer Monatsblätter, vol. 41, nr 6, 1933, samt i; Zeitschrift für Musik, s. 738, juli 1933.
Kraus, Joseph Martin
: Etwas von und über Musik fürs Jahr 1777, München: Katzbichler, 1977 [faksimilutgåva].
Lagerbielke, Lina: "
J C F Hæffner", i: Svenska tonsättare under nittonde århundradet, Stockholm: Walhström & Widstrand, 1908, s. 5−13.
Lindgren, Adolf
: Svenske hofkapellmästare 1782−1882 − ett bidrag till operahusets hundraårsminnen, med elva porträtt och ett facsimile, Stockholm, 1882.
Ling, Jan:
"Folkmusiken - en brygd", i: Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok, 1979, s. 9-34.
Moberg, Carl-Allan:
"Från Abbé Vogler till John Morén: Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk", Kyrkohistorisk årsskrift 1935.
Morales, Olallo & Norlind, Tobias
: Kungliga Musikaliska akademien 1771-1921, Stockholm: Lagerström, 1921.
Morin, Gösta
: "Bidrag till kännedom om 1700-talets svenska koralboksarbete", Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, 1933, s. 68−72.
−−−
: "Johan Christian Friedrich Haeffner: En biografisk skiss" och "Haeffners musikaliska skapande", Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, 1933, s. 17-21, 35-38.
Mörner, C.G. Stellan
: "J C F Hæffner", i: Sohlmans musiklexikon, 1. uppl., Stockholm: Sohlman, 1950.
−−−:
"Sturm und Drang i Sverige: Joseph Martin Kraus", i: Sturm und Drang: en bok om och av de framstormande förromantikerna, Stockholm: Edition Reimers, 1976, s. 49−59.
Norlind, Tobias
: "Musiken i Uppsala på Gunnar Wennerbergs tid", i: Musica Årsbok, 1947.
−−−
: "J C F Hæffner", i: Allmänt musiklexikon, Stockholm: Wahlström § Widstrand, 1916 och 1927.
Nyberg, Tore:
"Hæffner", i: Nordisk Familjebok, Stockholm: Nordisk familjebok, 1928 och 1952.
Ronström, Owe & Ternhag, Gunnar
: Texter om svensk folkmusik från Hæffner till Ling, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1994
Sahlgren, Jöran & Bergel, Sture
: Svenska folkvisor samlade av E G Geijer och A A Afzelius, Uppsala, nyutgåva 1957-60.
Schilling, Gustav
: "Hæffner", i: Encyklopädie der gesammten musikalischen Wissenschaften oder Universal-Lexicon der Tonkunst, bd 3, 1840, s. 417.
Ternhag Gunnar:
"'Att rädda några dyrbara lemningar af fordna tiders musik' Om folkmusikens källor", i: Folkmusikboken, Stockholm: Prisma, 1980.
−−−
: "Den nordiska skalan", i: Ronström & Ternhag Texter om svensk folkmusik: från Hæffner till Ling, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1994, s. 31ff.
Wiberg, Albert
: "Striden om Olof Åhlströms musiktryckeriprivilegium", Svensk tidskrift för musikforskning, 1952.
Åstrand, Hans
: Joseph Martin Kraus: Det stora undantaget. Svenska musikporträtt, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1993.
Öhrström, Eva
: Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets Sverige, diss. i musikvetenskap, Göteborgs universitet, 1987.

Källor

Landsarkivet Härnösand, Uppsala universitetsbibliotek, Västerås stadsbibliotek (avd. Stiftsbiblioteket), Musik- och teaterbiblioteket, Kungliga Biblioteket Stockholm, Linköpings stadsbibliotek (avd. Stiftsbiblioteket)

Verköversikt

3 operor (Electra, Alcides inträde i världen, Renaud), sångspel (flertal), orkesterverk (4 uvertyrer m.m.), vokalmusik med orkester (Försonaren på Golgata, Psaltarpsalmer m.m.), verk för klaver och orgel, solosånger (ett 40-tal), koraler, körmusik (30-tal sånger för manskör, sånger för blandad kör), mässmusik, tillfällighetsverk (för akademiska festligheter m.m.).

Samlade verk

Hæffners musikaliska produktion har inte blivit undersökt i sin helhet. Även om Leif Jonsson lagt ner stort arbete saknas fortfarande en fullständig verkförteckning. En del av Hæffners musik tycks förkommen, t.ex. musiken till Zehn lyrische Versuche. Annan musik har återanvänts i flera sammanhang med ny text, något som i synnerhet skedde i Finland. Flera handskrifter och tryckta verk utan tonsättarnamn kan möjligen vara av Haeffner. Verkförteckningen nedan bygger på Folke Bohlins översikt 1969, Leif Jonssons mycket utförliga Hæffner Documenta 1995 (som möjligen kommer att utges i framtiden), RISM i nätversion 2014 samt egna iakttagelser. Handskrifter ("ms") och tryck finns i SMB och UUB, några få även i Kungl. Biblioteket samt i Västerås gymnasie- och stiftsbibliotek. Autograf till Renaud finns enligt Engländer 1956 i Berlins stadsbibliotek. Tyvärr är inte alla verk fullständigt bevarade.

Naturligtvis kan kategoriseringarna nedan ifrågasättas − många tillfällighetsverk är exempelvis kyrkomusik, men med den begränsningen att de är avsedda för ett unikt tillfälle. De första rubrikerna utgår från musikens sammanhang, de senare från musikens besättning. Denna inkonsekvens har ändå bedömts som funktionell. Listan är på intet sätt slutgiltig.

Scenisk musik
Den svartsjuke − sin egen rival, opera comique, 1784, ms. [Troligen identisk med det icke framförda sångspelet Sängkammareko (Envallsson).]
(Drottning Christina, 1785 av D.F. Müller, men delar är ev komponerade av Hæffner?)
Electra (Guillard & Ristell), uppförd på Drottningholm 22/7 1791 (samt 1991) och 10 gånger på Kungliga teatern 10/12 1787−20/6 1791, ms. Inspelad på CD 1993, Musica Sveciae MS CD 427-429, Caprice Records, CAP 22030:1-2.
Äfventyraren eller resan till månans ö (Lannerstierna), sångspel med åtminstone två arior av Hæffner, uppfört på Svenska komiska teatern (Munkbroteatern) 30/1 1791, ms.
Alcides inträde i världen, 1 akt (Edelcrantz), uppförd endast vid Dramatiska teaterns invigning 11/11 1793, ms. "I skydd av dessa hvalf", recitativ och aria tryckta i Musikaliskt Tidsfördrif 1793.
Divertissement/sångspel för solo och kör, 1795(?), ms. Bevarade vokalstycken: Stina "Låt oss till midsommardagen en Majstång resa" och "Bättre jag min lycka vet".
Epilog till Kreutzers Lodoiska (Lindegren), uppförd på Kungliga teatern 2/11 1795 med anledning av Gustav IV Adolfs första förlovning, ms. För orkester, kör samt baletter. "Kan mit hjerta mer begära", aria med kör, samt "Milda hjerta, känn min låga", aria, tryckta i Musikaliskt Tidsfördrif 1796 och 1797. Texthäfte tryckt 1795. Den sista sången blev från 1814 känd med texten "Hulda Rosa" (Atterbom), se solosånger.
Coupletter i anledning af Kongl Majts återkomst från Ryssland, ms, varur "Milde Konung! Hör vår röst", trio med kör finns tryckt i Musikaliskt Tidsfördrif 1796. (Gustav IV Adolf bröt av konfessionella skäl 1796 förlovningen med storfurstinnan Alexandra av Ryssland.)
"Prinsessa, Nordens högsta prydnad", aria med kör ur Prologen vid Kronprinsessan Fredricas ankomst till Drottningholm 23/10 1797, tryckt i Musikaliskt Tidsfördrif 1797. Möjligen samma som "[14] scener utur en prolog som gavs året 17??".
Renaud (Lebouf & Sparrschöld), uppförd Kungliga teatern 29/1 1801 – 16/12 1802, ofullständigt bevarat ms. Engländer 1956 återger första partitursidan av uvertyren i ett manuskript i Berlins stadsbibliotek. 8 musikstycken ur operan tryckta i Musikaliskt Tidsfördrif 1801-1802, "Glada lekar, muntra nöjen", "O! huru lifvas ej mitt sinne".
Se även under solosånger.

Tillfällighetsmusik
Vid Jubelfesten 1793 (Adlerbeth), i SMB rubricerad Musik vid jubileum 1800, Upsala Kyrkmusik, ms. Aria (Edonis?), trio (Aretea, Edonis Alcid) och marsch. Förmodligen en omarbetning av 1793 års version.
Vid Prins Carl Ludvigs av Baden begravning 1801, ms. Den inledande marschen även arrangerad som harmonimusik (blåsensemble), dessutom ingår "Må du från ljusets höjd", "Svea nyss med sträkta händer". "Den stjernan som gav hopp åt Norden" samt "Du kom, O Prins" för kör respektive tenorsolo. En aria återanvänd 1810.
Slutkören "Hjeltemod och dygder" i Olof Åhlströms kantat "Framträden, älskade" skriven för avtäckandet av Gustav III:s staty 1808, ms. Hæffner har instrumenterat kantaten.
Vid parentationen över prins Karl August i november 1810, ms.
Vid parentationen över greve Axel von Fersen 1811, ms. Solokvartett "Mild källans ådra flyter", kör "Men snart orkanens vilda magt" samt duett "Då i naturens gång... Se Fersen är ej mer".
Vid Karl Johans antagande till kansler för Uppsala universitet 1811, ms. Orkester, soli "Milde Prins! Njut Vasars ära", kör/kvartett "Värdig i striden" och "Samlas ungdom i sin Vår".
Vid magisterpromotion 1812, (Atterbom), ms. Hæffners första promotionsmusik med bl a körsången "Gud Zebaoth, som gömd af oändlighetens grus". Den inledande marschen blev 1814 till grund för körsången "Vikingasäten", se manskör nedan.
Vid akademiska högtidligheter 13–14/2 1815, (Atterbom), ms. "Hvad glans i Nordens natt?", "På kölens rygg", "Hvad börjat lopp", "När hjelten åt sin halfö". Den avslutande Lutherkoralen "Ho väldig är, förutan Gud" möjligen i sättning för TTBB.
Vid Magisterpromotionen 1815, musiken förkommen (?)
Vid jubelfesten 1817 (Zeipel). Enligt Bohlin m fl är musiken förkommen, men Jonsson anger två möjliga verk - UUB vm 99:15 "Från evighetens Thron" (med anteckning "Jubelfesten") vm 100:7-8 "Vinkande svajar vår räddade fana", "I fanans skygd en källa sakta flyter", "Lofsjungom Herran förlossade Bröder".
Vid parentationen över kung Karl XIII, 4/5 1818 (Ödmann), ms. "Sänkte moln den himmel hölja", "Så tag då våra låga stränder".
Vid Karl XIV Johans kröning i Uppsala 1818 (Geijer), ms. Kör "Konungarnas Konung" (även separat), recitativ, aria samt marscher.
Vid magisterpromotion 1818 (Geijer?), ms. "Förutan snillets ljus", "Segren förkunnas från stridens bana".
Vid teologie doktorspromotion i Uppsala kyrka 15/10 1818, ms.
Vid magisterpromotionen 1821 (Zeipel), ms i form av klaverutdrag och vissa stämmor. "Ljusets ljus", "Naturen skendöd", "Kom rena ungdomseld, du vårens friska like!", "Se lifvet är den högsta sången". Möjligen ingick här även en trio ur Alcides inträde i världen. Musiken delvis återanvänd vid magisterpromotionen 1830.
Vid magisterpromotionen 1822, ms. Möjligen återanvänt 1833?
Vid akademiska högtidligheter med anledning av kronprins Oscars förmälning 1823, ms. Kör, orkester och soli. "Än för vår sällhets mått", "För dig hvarje hjärta brinner", "Och hon som ifrån thronens fot", Hell ädla par", "Hell Konung".
Vid magisterpromotion 1824 (Nicander), ms. "När kärlek sig en krans vill knyta", "En stråle från solens glans".
Vid akademiska högtidligheter med anledning av prinsessans nedkomst (arvprins Karls födelse 3/5 1826), oration i Uppsala 18/5 1826 (Atterbom?), ms. Kör, orkester, soli. "Svenskar och Normän", "Vår framtids morgonsol", Gifven är oss Du". Högtidstalet hölls av Atterbom. Trots att unionen var upplöst anspelades på den!
Vid magisterpromotion 16/6 1827, ms. Även klaverutdrag. "Som till den helga graf", "Helig är stunden".
Vid akademiska högtidligheter med anledning av prins Gustafs födelse (hertig av Uppland) 1827, ms. Kör, soli och orkester. "Vid Urdas brunn stor skuld", "Så lyder domen. Det herrliga Norden sörjer nu ej. Balder är kommen", "Och Freij hans i ljuf förening".
Vid akademiska högtidligheter 1829, ms.
Vid oration i anledning av prins Oscars födelse 1829, ofullständigt ms. Kör och instrument. "Sveas genius... Du för Sveas lycka verkar... Helsar Oscar!"
Vid sorgefesten över prinsessan Sophia Albertina, dotter till kung Adolf Fredrik, 8–9/10 1829 (Zeipel), ms. Kör, soli och instrument. "Lyssnen, grafvens klockor klämta" (senare återanvänd med texten "Sörjen, sörjen Lagerskogen klagar", vid sorgefest 1832 efter Claes Adolf Flemming och minnesfest efter Magnus Brahe, texten då av Böttiger), "Hon var Sverges, hon var vår", "Stormen uppvaknar", "Genom stormen går en röst", "Sitt öga öfver bergets topp", "Så ljuft som i den ljusa sommarquällen". Partiturets titelsida konstnärligt utförd.
Vid oration i anledning av prinsessan Eugénies födelse (?) 1830, ms. Kör, soli och instrument.
Vid magisterpromotion 16/6 1830 (Böttiger eller Zeipel), ofullständigt ms. "Och våren skön", "I nattens ursprung", "Osynliga tärnor i lummiga lindar", "Vad prövningar den unga kraften". Bygger på musiken vid magisterorationen 1821.
Vid jubelfesten november 1830 (Zeipel), endast orkesterpartitur bevarat (?). Orkester, kör och soli, "Befriarn böjer", "O Gud, som var med våra fäder", "En vild gestalt från djupets rike".
Vid teologie doktorspromotionen 14/6 1831 (fragment), ofullständigt ms. "Skiljda språk den valda skaran talar", "Ställd till rov åt faran", "Sina blomsteroffer frambar jorden", Rymdens skald".
Vid orationen i anledning av Prins Augusts födelse 1831. Då användes musiken till "Under Svea banér" i dubbelkör TTBB, med text "Flydd från blödande jord" och "Främst må du lära", se Manskör. Handskriften (ej av Hæffner) på KB är möjligen en presentutgåva avsedd för kungafamiljen. Denna "vackra och högtidliga Kyrkomusik" nämndes särskilt i ett domkapitelsprotokoll 26/10 1831.
Vid magisterpromotion 1833, ms, fullständigt stämmaterial. Instrument, kör och soli, "Hvad glans, hvad festlig syn från Eeos rosenkind", "Delos Gud i lågor stiger ned på Thules hvita fjäll", "Segren är vunnen på silvret i håren". Hæffners sista verk, han dog 28/5 1833.

Kyrklig vokalmusik med orkester
Davids Psalm 20 (text "af Tingstadius", d.v.s. hans översättning av Psaltaren 1791), ms. Även numrerat som "No 63" och "Kyrkomusik 29". "Bönhöre Tig then Evige!" Körstämmorna tryckta i Musikaliskt Tidsfördrif 1807. Orkesterstämmor i UUB, fullständigt partitur och stämmor i MTB, med anmärkning att det förmodligen är en kopia gjord av Åhlström 1789. Denna datering är dock osannolik med tanke på textens publicering 1791. Kanske har siffrorna av misstag blivit omkastade och avsåg årtalet 1798. I partituret som tillhört Kungliga teatern anges även vokal besättning: Canto 3 röster, Alto 3, Tenor 2 och Basso 2. Varje instrument är dubbelbesatt, men stämmorna är ofta delade. Musik inklusive körstämmor i edition av Anders Dillmar 1992/2014.
Davids Psalm 21 "för fyra Röster, efter Biskop Tingstadius öfversättning af Psaltaren" [1791], ms, 1806(?). "Öfver Tin magt, o Evige, frögder sig Konungen". Edition Anders Dillmar 2014.
Psalm 51, Hæffners bearbetning av Marcellos psaltartonsättning för kör, blåsare och stråkorkester 20/10 1807, ms. Kompositionen tycks ha framförts bara 4 dagar senare. "Utaf godhet och nåd, eviga källa". Edition av Anders Dillmar 1992/2014.
Oratoriet Försonaren på Golgata (Ödmann). Uruppfört 19/3 1809 på Gustavianska auditoriet Uppsala soli, kör och stråkar. "Skåda, frälsta verld!, den nåd som beredde ljusets dagar!, "Djupt till stoftet sänke sig min blick!", "Himlarne sjunga, o Fader, din ära, vishet och nåd", "Skymd för den verld Han går att försona", "Han går att uppoffra sitt lif för bröder, brottsliga", "Ej solen mera sprider det ljus af Gud hon fick", "Skyarna hotande välfva", "Frälsta verld! vid dessa under öpnar nåden dig sin famn", "Och denna välgörande hand - vid korset fästad!", "Din ondska, fallna slägte!, sin udd mot Jesum hvässt", "Lär mig rätt din kärlek vörda", "Det är fullkomnadt!", "Nådens dom till frid besluten jordens folk förkunnas här", "Himmel och jord sina sånger förena" samt slutfuga (två olika versioner) "Amen! Halleluja! Oratoriet är det första svenska oratoriet med instrument. 1829 reviderade Hæffner det för större besättning 1829, ofullständigt ms. Efter ett framförande i Gamla Uppsala kyrka 1992 har verket editerats i ursprunglig sättning av Anders Dillmar 1992/2014. Manuskript finns i Uppsala, Stockholm och Västerås.

Koralböcker och mässmusik
3 Prof-psalmer, utan Hæffners namn tryckta i Musikaliskt Tidsfördrif 1799. Hör till de dåtida diskussionerna med Abbé Vogler om hur koraler borde skrivas.
Körrarrangemang av församlingens partier i Svenska Messan 1799.
Choralbok 1800, manuskript inlämnat till KMA (ej bevarat).
Choralbok 1807–1808. Utkom först häftesvis. Mycket spridd i Sverige och även Finland.
Tysk Universal-choralbok, 1812–18, ej avslutad. Rekonstruerad i Anders Dillmars avhandling 2001.
Svenska Messan, 1817.
Svensk Choralbok af Kongl Psalm-Kommitén gillad och antagen 1819, tryckt 1820. Originalmanuskript i UUB. Utgåvan har även nykomponerade melodier av Hæffner m fl.
Svensk Choralbok, andra delen, 1821. Innehåller bl a sättningar för blåsinstrument och pukor, dessutom förord och ett flertal register till del 1 (1820).
Luthers Litania, arrangerad för två manskörer och orgel, ms. Ett arrangemang för två körer finns även tryckt i Choralbok del 2, 1821 (nr 35). I domkapitelsprotokoll 26/10 1831 nämns "Hofkapellmästarens osparda möda" att nyligen inte bara ha skrivit partitur utan även stämmor, så att "Litanian på ett särdeles högtidligt sätt afsjöngs i vexelchor af ett större antal unga prester för altaret samt en fullstämmig chör [af] Studerande från Orgelläktaren". Litanian benämns även "denna Lofsång". Så snart Hæffner lämnat in partituret i renskrift till domkyrkosysslomannen utlovas han 200 Rdr Banco.
Choral-Buch eingrichtet nach dem Gesang-Buch der deutschen Gemeinde in Stockholm von J C F Hæffner, Upsala den 12n 7br [september] 1828, ms.

Solosånger (med klaver eller andra instrument)
Sång till firande av Hoglands hjelte, "Sjungom Carl vars dygder", 1788, ms.
Hovmästaren ("En gammal hovmästare är en juvel"), kuplett, troligen Stockholmstiden, ms.
Allegro för hovsekreteraren Karsten, "Hvad / Hur sällt det folk som under fridens skygd". Solo och instrument, Stockholmstiden, ms. Förmodligen en hyllningssång till kungen.
Solfège, uppsjungningsövningar för Mme Annerstedt(?) till pianoackompanjemang, ms. Här finns även synkoperade övningar, vilket visar att Hæffner var bekant med sådan rytmik.
"O du som vårens tekning lär", ms.
"Lugn och oskuld hos oss bor", ms. Kör och orkester
Romans no 7, Frederica ("För älskarinnan hvilken pläga att fästas vid en hatad hand"), ms.
"Catrina i sin fållbänk låg", parodie Anders och Köks-Kajsa (Lenngren), tryckt i Skaldestycken satte i musik 1793.
"Redan hann sin purpurslöja" (Lenngren), tryckt i Skaldestycken satte i musik 1793
"Skål för den jord, som först drufvorna födde!" (Franzén), tryckt i Skaldestycken satte i musik 1794.
"Selma i sin vagga låg" (Franzén), tryckt i Skaldestycken satte i musik 1794.
"Milde Konung! Hör vår röst", kuplett (Lenngren), 1796.
Visheten ("Ack hur svårt är ej att hinna", Franzén), tryckt i Skaldestycken satte i musik 1798.
Lydia och Arist. Lyrisk monolog (Valerius), konsertaria från Stockholmstiden, ms.
Tenorsolo till orkester eller piano. "Sällhet, jag söker dig", "Så skön var denna ömma ljufva Flicka", "Af henne och af dygden ledd", "Midnatten nedgick stum", "Och fåglen teg", "Tunga skyar", "Fåfängt" I segren!", "Lydia är ej mer". Även tryckt i Musikaliskt Tidsfördrif 1798:20-21. [Verket har förutom Hæffner även tillskrivits Valerius och Kraus].
"Nej bättre jag min lycka vet", tryckt i Musikaliskt Tidsfördrif 1803. Jfr ovan under scenisk musik.
Solo för tenor ("En beklaglig levnad den syndarn för", Debroen), senast 1804, ms.
Solo för tenor ("Du som den trogna jorden", Crælius), senast 1806, ms.
Duett för Mamsell [Inga Elisabeth] Åberg och Andreas Widerberg ("Låt oss till vårt hjerta sluta"), senast 1808, ms.
"Thormoder kolbruna skald" (Atterbom), tryckt i Iduna 1812 utan Hæffners namn.
Necken ("Djupt i hafvet", Afzelius), arrangemang, tryckt i Iduna 1812 utan Hæffners namn
"Samloms! Bröder" (Atterbom), tryckt i Iduna 1813. Jfr under manskör.
Arrangemang av musiken till Svenska folk-visor från forntiden, utgiven av Geijer & Afzelius 1814-1818
"Hulda Rosa", serenad (Atterbom), tryckt i Poetisk kalender 1815. Musiken är nästan identisk med "Milda hjerta, känn min låga" från 1795, se scenisk musik.
Majsång ("Se öfver dal och klyfta", Tegnér), senast 1813, tryckt i Iduna 1816 och i Schwedische Lieder 1818. För solo med klaver- eller orkesterackompanjemang, men även för manskvartett (trio?) a cappella, se manskör nedan.
Manhem ("Det var en tid det bodde uti Norden", Geijer) 1811, ms. Tryckt i Iduna 1817 liksom i Schwedische Lieder 1818.

Herthas barn ("Fordom grönlockade Hertha"), Uppsala senast 1818, ms. För sopran och tenor med instrument, men även med klaverackompanjemang. ms.
"Was gehst du schöne Nachbarin" (Goethe), ms. Möjligen komponerad 1818.
Föregående sång för claver (utan text, men känd i Finland som Bröder nu vakna förhoppningens dagar i arrangemang för manskör), ms. Möjligen 1818.
Schwedische Lieder / Svenska sånger, tryckt i Leipzig [=Uppsala] 1818. "Häfte 1" "De Studerande i Upsala tillägnade". [Om denna utgåva se Bohlin 2002/2014].
• Lejonriddarne "Vikingasäten, åldriga lundar" (Atterbom). Även en sättning för manskör, se Manskör och även Tillfällighetsmusik.
• Majsång "Se öfver dal och klyfta" (Tegnér), senast 1813, tryckt i Iduna 1816
• Marche för Studerande i Upsala "Under Svea banér" (okänd textförfattare), musiken ur operan Renaud 1801. Även en sats för 4-stämmig manskör.
• Die schöne Nacht "Nun verlasse ich diese Hütte" (Goethe)
• Die Spinnerin "Als ich still und ruhig spann" (Goethe)
• Manhem "Det var en tid" (Geijer), tryckt i Iduna 1817
• Sångens ö, "Saht Ihr den Stern" / "Såg du det bloss" (Atterbom, som möjligen även gjort tyska översättningen)
12 sånger för 1 röst och piano, Uppsala 1819(?), ms. Hæffners notpiktur, men texten av annan hand, häftet troligen sammanställt för kronprinsen eller prinsessan.
• Marche för Studerande i Upsala "Under Svea banér" (okänd textförfattare), musiken ur operan Renaud 1801.
• Majsång "Se öfver dal och klyfta" (Tegnér), senast 1813, tryckt i Iduna 1816
• Manhem "Det var en tid" (Geijer), tryckt i Iduna 1817
• Rosen
• Thormoder Kolbruna Skald
• Harpan till Laura, "Fly till mig"
• Vallmon
• Skridsko-farten
• Utur Romanen Vådelden, "Ej Nordens is"
• Flyttfoglarne
• Herthas Barn
• Bergvandrarn
Grafven ("Så mörk och kall"/"Das Grab ist tief", Salis-Grafström), tryckt av Müller i Stockholm, 1820. Komponerad till minne av Bernhard Beskow.
Sång till Oscar och Josephina, defekt ms, 1823 eller 1825?

Sånger för manskör (a cappella)
"Vi som ett folk af ädle Bröder", ms. För orkester, solo [Andreas] Widerberg och manskör.
"Samloms! Bröder", ms. 1813. "Marche sjungen af de studerande vid deras Militair Execiçe d 30 Maij".
Majsång ("Se öfver dal och klyfta", Tegnér), ms senast 1813. Tryckt i Iduna 1816.
Lejonriddarne ("Vikingasäten, åldriga lundar", Atterbom), 1814. Se tillfällighetsmusik och solosånger.
Marche för Studerande i Upsala ("Under Svea banér", okänd textförfattare), 1818.
Musiken ur operan Renaud 1801. 4-stämmig manskör, jfr solosånger. Senare utbyggd till dubbelkör "Flydd från glödande jord" / "Främst må du lära" (Fahlcrantz).
Bearbetning av Carl XII:s marsch vid Narva ("Viken tidens flyktiga minnen", Geijer), "sjungen under processionen till kyrkan om aftonen" 30/11 1818. Tryckt i Poetisk kalender 1818 och separat "På Hof-Kapellmästarn Hæffners Förlag".
"Hulda Rosa", serenad (Atterbom), TTBB i handskrivna kvartettböcker från 1820-talet.
"Kommer du åter med gudaprakt", marsch på Oscarsdagen, 1/12 1819, tryckt 1819.
"Så visst som än den gamla Bälten" Lofsång på Oscarsdagen, 1/12 1819, tryckt 1819.
"Unga Lejon! Gack Din bana" (Atterbom), Minne-Sång Oscarsdagen 1/12 1819, tryckt 1819 och i Poetisk kalender 1820.
"Heliga kärlek till fäderneslandet". Oscarsdagen 1821.
Luthers Litania, arrngerad för två manskörer och orgel, ms. En sättning för två körer samt präst med orgelackompanjemang finns även i Hæffners koralbok 1821 (nr 35). Se Koralböcker.
Sång vid H K H Kronprinsens afresa från Upsala 16/3 1822, tryckt i Uppsala 1822, anonymt. Tillskrivs B G Ekeberg, men även Hæffner.
Svenska Folk-Wisor satte för fyra mansröster, tryckt i 1832, ny upplaga tryckt i Örebro 1861. "Uppsala Academies Höga Canceller, Lärare och Studerande Ungdom tillegnas dessa i skogar och berg odödliga toner, hedrande mer än tusen främmande lätens konst sitt fosterland (om det visste värdera hvad det äger)". "Med tacksamt minne af En gammal Främling, som af ett femtio-årigt vistande i Sverige med största tillfredsställelse ihågkommer de fem och tjuge år, hvilka han tillbragt, omgifven av Svensk Ungdom [,] vid Nordens äldsta Lärosäte". Sångerna saknar oftast tempobeteckning, men ska sjungas "efter behag, dock mera långsamt än fort". Hæffner lovar slutligen att "Nordiska Scalan skall uti arbetets sista häfte meddelas". Något sådant tycks inte utkommit.
• "Och jungfrun hon skulle sig till ottesången gå"
• "Hillebrand tjänte i konungens gård"
• "Och liten Karin tjänte"
• "Och det var riddar Tynne (dubbelkör)
• "Det bodde en bonde vid sjöastrand"
• "Det sutto två kämpar i Nordanfjäll"
• "Och jungfru hon gick till sjöastrand"
• "Om lycka och ära vi hörde en sång" (Fahlcrantz). Melodi: "Om sommaren sköna"
"Låt dina portar upp", tryckt i Musikaliskt Tidsfördrif 1833
Jfr även ovan Scenisk musik samt Kyrkomusik.

Sånger för blandad kör (a cappella)
Arrangemang av svensk Folk-Sång ("Bevara, Gud! Vår Kung!", Edelcrantz). Melodi: God save the King 1805. Hæffners dock namn ej utsatt.
Till H K H KronPrinsen 17/12 1819 ("Du lägger glädjens Engel!", Grafström), tryckt 1819.

Klaververk
Gluck, Iphigenie en Tauride, "Arrangée pour le Clavedin et dediée à La Majesté La
Reine par Chr Fr Hæffner at Stockholm, tryckt av Åhlström 1785. Försättsbladet informerar att arrangören i sista satsen försökt återskapa "l'effet de l'Orchestre".
"Ädla skuggor", Hymn ur Johann Gottlieb Naumanns opera Gustaf Vasa, av Hæffner "utdragit för claver", 1786.
Kraus, Ouverture till Dido och Æneas för fyrhändigt klaver, tryckt hos Kongl. Priviligierade Nottryckeriet Stockholm 1796.
Chaconne ur Hæffners opera Renaud, klaverutdrag 1801.
Ouverture til Azémia af D'Alairac, lämpad för Claver af Hæffner.
Andantino med [19] variationer [över melodin Gubben Noach] av Hæffner, utgiven av Olof Åhlström som Underrättelser jemte Öfnings Exempel ... uti Klavér Spelning, (1786?), tryckt 1803.
Burlesk. Tryckt i Knut Brodins Svenska bilder i musiken, utan årtal.
Carl XII:s Marsche vid Narva.
Marsch vid Magisterpromotionen 1815. Promotionsmusiken förkommen (?) med undantag för denna marsch, som enligt uppgift skulle finnas tryckt i pianosättning i någon musiktidning vid jul 1900 (ej påträffad)
Omarbetning af Traditioner af Svenska Folkdanser, i Musikaliskt Tidsfördrif 1816.
Musiken (bilaga) till Svenska folk-visor från forntiden, utgiven av Geijer & Afzelius 1814-1818.

Orgel
Stort Preludium till Psalmen Hela werlden fröjdes Herran för Nybegynnare, 1818. Tryckt i Preludier 1822.
Preludier till Melodierna [nr 1-138] uti Svenska Choralboken samt ett tillägg med Marscher (vid Prestvigning, Högtidliga processioner, Begrafningar, Stort preludium [se ovan] samt Utgångsstycke), 1822. Det sista finns utgivet av Anders Ruuth på Noteria 1973.

Orkester
Ouverture D-dur, 1795, ms
Ouverture Ess-dur, nr 125, ms. Stråk- och blåsorkester med slagverk
Ouverture Ess-dur, nr 129, daterad 16/2 1822, ms. Stråk- och blåsorkester med slagverk
Ouverture för blåsare och stråkar, ms
Musik till baletter av Hr Dupuy (1795). Här finns ett tryckt texthäfte ("Orden af Hf C Lindegren. Musiken af Hr Hæffner")
Ballet[musik] för fru [Hedvig Elisabeth] Casagli, ms. 1799-1805. Möjligen ingående i operan Renaud 1801.
Sinfonia af Capellmäst Hæffner, ms. 1. Allegro con brio – 2. Scherzando "Contradance af Konungen arrangerad af HofKapellmäst Hæffner". Från Gustav III:s tid.
Symphonies, samlingsband.
Gustaf III:s sorgmarsch 1792, tryckt i Musikaliskt Tidsfördrif 1802. Möjligen dock av Åhlström, ursprungligen troligen för stor orkester.
Aus der Oper die Hochzeit des Figaro von Mozart. Harmonimusik (blåsare), ms
Suite för blåsare, ms.
Allegretto för blåsare, ms, före 1800.
Preludium och fuga nr 1 och fuga nr 5 ur Wohltemperiertes Clavier av J S Bach arrangerad för orkester av Hæffner, ms.
Variationer över Folksången "Bevara Gud vår Kung" [=God save the King], ms
Ett stort antal marscher, ms. Ett flertal från Stockholmstiden. 3 arrangerade för blåsaroktett som även finns tryckta i Preludier för orgel (1822), jfr orgelmusik.
Bolero, ms
2 Polonaiser för orkester, ms
Pas de deux, balettmusik, ms.
"Pas seul de Mr Beautin", "Coda till Hr Beautins solo i 3de Acten". Balettmusik, ms.
Partie (enbart blåsare), ms. Allegro-Menuett-Allegro
Turkisk marsch (blåsare med diverse slagverk och triangel), ms
Koraler, ms. Ett flertal arrangemang av koraler för blåsinstrument och pukor finns även tryckta i Choralboken 1821 (del 2), jfr Koralböcker.


Verk av Johann Christian Friedrich Hæffner [Haeffner]

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 14