Gunnar Jeanson (1898-1939)

Gunnar Jeanson föddes 10 oktober 1898 i Göteborg och avled i Stockholm 20 januari 1939. Jeanson var verksam som musikskribent i dags- och fackpress, musikforskare och administratör. Han disputerade 1926 på en avhandling om August Söderman och var medförfattare till handboken Musiken genom tiderna. Han var en förkämpe för den nyare musiken och tog bland annat initiativ till den svenska sektionen av ISCM, Internationella samfundet för samtida musik. Från 1933 var Jeanson vd för Konsertföreningen i Stockholm.

Uppväxt- och studieår

Gunnar Jeanson (enligt födelseboken Jeansson) föddes den 10 oktober 1898 i Göteborg och växte upp i ett medelklasshem, först i Göteborg och efter familjens flytt i Stockholm. Han inledde sina musikaliska studier vid konservatoriet 1913 där han studerade piano för Lennart Lundberg fram till 1918 och åren 1917−20 kontrapunkt för Andreas Hallén och Ernst Ellberg. Det fåtal, mestadels kammarmusikaliska, verk som finns efterlämnade härrör i stort från konservatorietiden. Våren 1917 tog Jeanson studenten på Whitlockska skolan och skrevs efter sommaren in vid Uppsala universitet. Den 15 december 1921 tog han en fil.kand.-examen med bland annat ämnena musikens historia och musikens teori.

Musikforskare

Jeansons musikvetenskapliga intresse förde honom till kontinenten, där han 1921−22 fortsatte sina studier för musikforskarna Egon Wellesz i Wien, som tillhörde Schönbergkretsen, och Peter Wagner i Freiburg. Han återvände till Sverige och inledde ett arbete som musikskribent vid Stockholms Dagblad, ett arbete han uppfattade som lärorikt men arbetsamt. Han tog licentiatexamen 1925 vid Stockholms högskola, disputerade 1926 för Tobias Norlind på en avhandling om August Söderman och erhöll vid samma högskola i juli detta år en docentur i musikhistoria med musikteori. Den 21 maj 1927 blev han filosofie doktor. Jeanson bidrog tveklöst till en vitalisering av den svenska akademiska musikforskningen.

Jeansons vetenskapliga publikationer är inte så omfattande. Andra hälften av 1920-talet tillhör hans viktigaste period som musikforskare. Vid denna tid publicerades de två mest betydelsefulla arbetena, Södermanbiografien och en studie över Gunnar Wennerberg. Han var tillika huvudredaktör för Svensk tidskrift för musikforskning 1927−30 och medarbetare 1927−38. 1927−31 utgav Jeanson tillsammans med radiochefen Julius Rabe musikhandboken Musiken genom tiderna i två band. Den kom att få stort genomslag i den musikvetenskapliga undervisningen, men också på folkhögskolor med musikinriktning. Jeanson gjorde också betydande insatser i Bellmanforskningen då han verkade som musikkommentator i samband med utgivningen av Bellmans samlade skrifter 1922−38.

Förespråkare för ny musik

Jeanson tillhörde de musikskribenter som sökte lyfta fram den nya, radikala musiken. Han ville, som han uttryckte det 1923 i ett brev till vännen Moses Pergament, ”härja för den nya musikens framträngande”. Under 1920-talet publicerade Jeanson ett flertal artiklar i dagspress och i tidskrifter om bl.a. Arnold Schönberg, Carl Nielsen och Franz Schreker liksom om modern musik överlag. Han var också initiativtagare till grundandet av den svenska sektionen av ISCM, ISSM – Internationella samfundet för samtida musik, samt dess ordförande 1923−32. ISSM var det viktigaste forumet för framförandet av nyare musik. Även i samband med Jeansons arbete i Stockholms Konsertförening, först som dess sekreterare 1925−30 och från 1933 som vd, ivrade han för den nyare musikens plats på repertoaren.

Folkbildare

Som musikskribent, författare och föredragshållare gjorde Jeanson viktiga insatser som folkbildare. Under sin tid som sekreterare i Konsertföreningen höll han ett antal föredrag i samband med konserter för skolungdomar. 1930 flyttade han till Göteborg för att återigen verka som musikanmälare, denna gång på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning där han stannade till 1932. Han fortsatte dock att sporadiskt skriva för tidningen och som en av få svenska musikskribenter angrep han i en stort upplagd artikel i augusti 1933 den nazistiska musikpolitiken.

Under andra hälften av 1920-talet och en bit in på 1930-talet höll Jeanson också en mängd radioföredrag, ofta inför konsertutsändningar. Han medverkade också i musikbildande radioprogram som ”Att lyssna till musik” och ”Musikens mästare”. Sedan han tillträtt som direktör för Konsertföreningen borgade hans goda samarbete med dirigenten Václav Talich för en nyskapande men också kontroversiell repertoarpolitik.

Jeanson insjuknade under slutet av 1930-talet i en nervsjukdom och avled i Stockholm den 20 januari, endast 40 år gammal.

Henrik Rosengren © 2015

Skrifter av tonsättaren

"Vår första opera och den Rosidorska teatertruppen i Sverige", Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 1, 1919, s. 4−39.
Giovanni Belletti, Lund, 1920.
"Arnold Schönberg − en framtidsmusiker", Ur nutidens musikliv, vol. 1, 1920, s. 39−43, 72−79.
Carl Michael Bellmans skrifter: Standardupplagan, Stockholm: Bonnier, 1922−38. [Musikkommentar i respektive kommentardel.] Del 2, "Fredmans sånger", 1922, s. 42−237, passim; del 3, "Bacchanaliska qwäden" och "En stuf rim", 1925, s. 17−197, passim; del 4, "Bacchi orden", 1932, s. 80−306, passim; del 5, "Bacchi tempel" (Bacchi orden 2,) 1935, s. 215−225; del 6, "Dramatiska arbeten", 1936, s. 249−268; del 7, "Dikter till Gustaf III och konungahuset", 1938, s. 187−209.
"Några riktlinjer inom den nutida musiken", Ur nutidens musikliv, vol. 4, 1923, s. 86−91.
"August Söderman", Musik, 1924−25, vol. 1, nr 4, s. 250−252. [Tidskrift utg. i Kristiania, Norge.]
August Söderman: En svensk tondiktares liv och verk, Stockholm: Bonnier, 1926.
"Hur vårt nya konserthus kom till. En återblick", Musikern, vol. 19, 1926, nr 4, s. 106−110. 
"Gunnar Wennerbergs oratoriska verk. Några stilhistoriska synpunkter", Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 8, 1926, s. 65−80
[Tillsammans med Julius Rabe] Musiken genom tiderna: En populär framställning av den västerländska tonkonstens historia, del 1−2, Stockholm: Gebers 1927−31. Flera utgåvor: 1945 (reviderad av J. Rabe), 1966−68, 1972, 1976−77, 1980, 2009 (talbok).
"Allmänkarakteristik av August Söderman och hans verk", Vår sång, vol. 1, nr 4, 1928, s. 27−29.
Gunnar Wennerberg som musiker: En monografi, Stockholm: Gebers, 1929.
"Ulfåsamarschens fader", i: Julskeppet, 1933, s. 35−37.
"Carl Nielsen och Jean Sibelius. En jämförande studie", Nordens kalender, 1934, nr 4, 1933, s. 44−54.
"Något om de musikaliska formerna", Vår sång, nr 13, 1940, s. 97−99, 110−113, 130−132. 
"Reflektioner efter en operapremiär", Scenen, vol. 13, 1927, nr 2, s. 54−57.
"Strausspremiär på operan", Scenen, vol. 13, 1927, nr 1, s. 14−16.
"En maskeradbal på kungl. teatern", Scenen, vol. 13, 1927, nr 5, s. 164−165.
Konsertföreningens konserter för skolungdom [program], Stockholm 1932/1933.
"Något om de musikaliska formerna", i: Konsertföreningens konserter för skolungdom [program], Stockholm 1927/1928, s. 25−81. 
[Recension av Guido Adler, Handbuch der Musikgeschichte], Svensk tidskrift för musikforskning, vol 12, 1930 s. 181−183
[Recension av Andreas Liess, Claude Debussy: Das Werk im Zeitbild], Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 18, 1936, s. 167−171.

Artiklar i dagspress i urval

"Franz Schrecker och den moderna operan", Stockholms Dagblad, 14 mars 1921.
"Modern musik", Figaro. Kultur, konst, kritik, 26 mars 1921.
"Musik och kommunism. Ryskt musikliv i aktuell belysning", Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning, 30 december 1931.
"Musik och politik. Tyskt musikliv i aktuell belysning", Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning, 1 augusti 1933.
"Carl Nielsen och vår tid", Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning, 24 oktober 1935.
"Musik och musikvetenskap", Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning, 24 oktober 1935.
"Tradition och förnyelse", Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning, 25 januari 1936.
"Musik och kritik", Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning, 25 juni 1936.

Översättningar
August Halm, Harmonilära, övers. Gunnar Jeanson, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1925.


Härutöver artiklar och recensioner i bl a Orfeus. Tidskrift för litteratur, musik, teater, årg. 1−2, 1924−25; Scenen, årg 11−13,1925−27; Konsertföreningens konserter för skolungdom, 1927/1928−1932/1933, Stockholm 1928−32; GHT 1930−1932, 1936. Redaktör för Svensk tidskrift för musikforskning, årg. 9−20, 1927−38 (huvudredaktör 1927−30; recensionsredaktör i årg. 12, 1930 och 18, 1936).

Bibliografi

Bengtsson, Ingmar: ”Svenska samfundet för musikforskning 50 år (1919−1968)”, Svensk tidskrift för musikforkning, vol. 51, 1969, s. 7−48.
Björnberg, Alf
: Skval och harmoni: Musik i radio och TV 1925−1995. Etermedierna i Sverige nr 10. Stockholm: Norstedts, 1998.
Brodin, Gereon och Carl Allan Moberg:
 ”Gunnar Jansson. (10.10.1898−20.1 1939)”, Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 21, 1939, s. 5−8.
Broman, Per Olov
: Kakofont storhetsvansinne eller uttryck för det djupaste liv?: Om ny musik och musikåskådning i svenskt 1920-tal, med särskild tonvikt på Hilding Rosenberg, diss. Uppsala universitet, 2000.
Dahlstedt, Sten
: Fakta och förnuft: Svensk akademisk musikforskning 1909−1941,  diss. Göteborgs universitet, 1986, s. 107ff.
Lönn, Anders:
Jeanson, Gunnar, i: Svensk biografiskt lexikon, bd 20, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1973−75.
Petterson, Tobias
: ”Kvinnorna i Musiken genom tiderna: En obehaglig överraskning”, Musikmagasinet Evterpe, 2000:2/3, s. 12−13.
Petterson, Tobias
: De bildade männens Beethoven: musikhistorisk kunskap och social formering i Sverige mellan 1850 och 1940, diss. Göteborgs universitet, 2004, s. 203−212. 
Wallner, Bo
: ”ISCM-konserterna i Stockholm 1923−1931”, Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 39, 1957, s. 157−170.
Wallner, Bo
: Vår tids musik i Norden: från 20-tal till 60-tal, Stockholm: Nordiska musikförlaget, 1968.
Åstrand, Hans
: ”Sveriges stämma i ISCM − detta musikens FN”, i: Gustaf Hillström (red.), Svenska musikperspektiv: minnesskrift vid Kungl. Musikaliska akademiens 200-årsjubileum 1971, Stockholm: Nordiska musikförlaget, 1971, s. 404−415.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket, Konsertföreningens i Stockholm arkiv (RA), Svenska samfundet för musikforsknings arkiv (RA)

Verköversikt

Kammarmusik (1 stråkkvartett, 1 pianotrio, m m), pianostycke.

Samlade verk

Verk för röst och piano
Anger ("Naar jeg en gang") för röst och piano, 1920, rev. 1937.

Pianoverk
Pianostycke, 1921.
Tre klavérstycken, tillägnade Knut Brodin.

Kammarmusik
Fuga, a-moll för 2 violiner, viola och violoncell, 1918. 
Scherzo−Adagio−Scherzo för pianotrio, 1918.
Stråkkvartett c-moll, 1918.
Duett för violin och violoncell, 1919.


Verk av Gunnar Jeanson

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade